Därför är det rätt av Trump att tillsätta en domare efter Ruth Bader Ginsburgs död

Foto: Public Domain / Wikimedia Commons

Just nu pågår ännu ett krig om verkligheten där Demokraterna i USA argumenterar för att den den framlidne domaren Ruth Bader Ginsburgs (RBG) sista vilja om att hennes efterträdare ska utses efter valet måste respekteras. Demokraterna argumenterar således mot konstitutionen eftersom den inte tar hänsyn till vare sig känsloliv eller den avlidna domarens politiska testamente. RBG som utnämndes av Bill Clinton har varit en domare på vänsterkanten, en vänsterkant som idag i högsta domstolen är i minoritet efter Trumps senaste två utnämningar. Därför skaver det något oerhört för Demokraterna om President Trump lyckas få en tredje domare utnämnd på en stol som tidigare haft en vänster domare.

För att förstå hur systemet fungerar består USA:s kongress (riksdag) av två stycken kammare (i Sverige har vi bara en), Representanthuset och Senaten. I senaten sitter det två stycken senatorer från varje delstat, och för att bli upptagen som domare i högsta domstolen måste kongressens första kammare, Senaten, godkänna vederbörande. I dagens läge har Trumps parti Republikanerna majoriteten, samtidigt som de också genom presidenten själv sitter på makten att nominera en kandidat. Man besitter alltså både nominerings- så väl som voteringsmakten. Även om två republikanska senatorer meddelat att de kommer rösta med demokraterna kommer alltså Trump högst troligt kunna tillsätta en tredje domare innan presidentvalet eftersom siffrorna då blir 51-49.

För fyra år sedan var situationen omvänd när högerdomaren Antonin Scalia dog, då ville avgående president Barack Obama utnämna en vänsterdomare till hans efterträdare. Precis som nu var Republikanerna i majoritet i senaten, vilket alltså innebar att senaten (majoriteten senatorer) saknade förtroende för Obamas kandidat. Därav sa man också att man ville att amerikanska folket skulle tycka till, eftersom sittande senat inte kunde stödja Obamas kandidat; hade Obama istället valt att presentera en högerkandidat som speglade majoriteten i senatens uppfattning hade det istället varit troligt att han kunnat tillsätta en domare. Men på samma sätt som högerpolitiker vill utse högerdomare, vill vänstern utse vänsterdomare; helst på bekostnad av minskat inflytande för motståndaren som i fallet med domaren Scaila 2016 och nu Bader Ginsburg 2020.

I den amerikanska historien har man hela 15 gånger tidigare haft nomineringar av kandidater till högsta domstolen under valår, i 8 av dessa fall har senaten tillhört presidentens parti och i 7 av dessa fall har kandidaten vunnit stöd och tillträtt. Senaste gången en sittande majoritet i senaten godkände en domare från ett annat parti var under 22:e (och 24:e) presidenten, demokraten Groover Clevelands nominering av chefsdomare Melville Fuller som godkändes av en republikansk majoritet i senaten.

5 1 rösta
Article Rating

Kommentera utan Facebook

0 Comments
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer