Melodi- blir Genusfestivalen då låtarna måste ha mixade låtskrivare? Totalt haveri!

• av Ian Fernheden
• maj 27, 2020

Sverige är världens mest extrema land, ett land där människors genus betyder mer än kvalitén på konstverket eller tjänsten. När public service nu ställer krav på kompositörens kön istället för hur bra låten är, är landets mest överskattade tävling inte längre en melodi- utan genusfestival. En genusfestival väljer nämligen bort bra låtar om flera män skrivit den, till skillnad från en festival som fokuserar på tonernas kombination; det vi normalt kallar melodier. Melodifestivalen har sedan länge förlorat sina melodier, hur många människor kan sjunga refrängen på The Mamas låt (vad den nu hette?) respektive Carolas “Främling” eller Björn Skiffs “Michelangelo”?

Ju fler kockar desto sämre soppa

Tittar man på dagens låtskrivare är mönstret tydligt, ju fler låtskrivare ett bidrag har (tveksamt om ordet sång många gånger är lämpligt att använda) desto mindre röd tråd finns mellan låtens olika delar, dur blir moll och teman förändras mellan vers och refräng. Inte sällan återanvänds en och samma fras många gånger och kopplingen mellan artistens utstrålning och vad som framförs på scenen känns mycket vag. Melodierna är nämligen icke existerande, låtarna tävlar som allt annat i den nymarxistiska världen bara om uttryck istället för innehåll. Konstverk bygger inte längre på skicklighet, utan att provocera eller ex. framhäva någon minoritet; därför ligger SVT:s nya direktiv helt i linje med den nymarxistiska doktrin som blivit den mardröm vi kallar verklighet.

En tävling i offermentalitet

I den nymarxistiska doktrinen tävlar alla människor om att vara störst offer, istället för att vara en duktig sångare är det längre inte ovanligt att människor presenterar sig som “rasifierade” eller att man inte har ett s.k. vithetsprivilegium; en väldigt rasistisk retorik f.ö.. Många låtar tycks också handla om mannens roll , i år hette det kanske mest (ö)kända bidraget “Boys with emotions” och hade total avsaknad av melodi. Praktiskt taget alla tävlande presenterar sig sedan några år som ett offer, man känner att det är synd om dem av olika orsaker; är det inte vännen som dött hittas någon annan orsak till att offerkoftan åker på. Ändå ska de medverka inför miljoner människor och få stå på scenen, vilket borde återspegla en positiv känsla? Inte sällan pratar kvinnorna om genus och att det vore kul om en kvinna vann, varför talar ingen längre om att det vore kul om en bra eller bästa låten vann? En låt som faktiskt har melodi förslagsvis.

ABBA hade inte platsat i Genusfestivalen

Efter SVT:s nya regler hade låtskrivarlegendarer som Björn och Benny inte kunnat medverka eftersom de saknar en kvinna i sin duo, vilket är fullständigt bisarrt då deras låt Waterloo blivit framröstad som den bästa genom tiderna i tävlingens historia. När tävlingen borde vara en melodifestival tåls det att fråga om en låt blir bättre genom att könsfördelningen på kompositörerna består av fler kvinnor? Vad är det egentligen man uppnår genom att genus-marxifiera alla bidrag?

Det enda svaret som är rimligt är att Christer Björkmans efterträdare, Karin Gunnarsson agerar politiskt och inte musikaliskt. Det faktum att nymarxistisk offerkult blivit norm gör att vänstermänniskor tror att man rättar till en orättvisa, även om det inte finns någon eftersom man tidigare dömt låten oavsett genus. Det kan nämligen inte bli mer rättvist än så i en melodifestival, att alla låtar har en chans oavsett vilka som skrivit dem. Därför kan man nu höra okända kvinnliga kompositörer på P2 vars musik aldrig slagit igenom, inte pga. deras kön utan för att musiken inte hållit samma nivå som J.S. Bach, Vivaldi och Beethoven; men som nu lyfts fram endast pga. kön. Socialister ser dock inte rättvisa i spelregler (jämlikhet) utan i utfall (jämställdhet), därför kommer vi med 100% säkerhet se ännu sämre bidrag kvoteras in eftersom könstillhörigheten blir viktigare än en eventuell melodi; samtidigt som man slår ett slag för s.k. “inkludering” och (falsk) “omtanke”.

För den som inte sett Queens musikal “We will rock you” är den väldigt sevärd eftersom den på det filosofiska planet beskriver ett totalitärt samhälle som helt förbjudit melodier, där musiken låter som dagens melodifestival. Fundera på hur många låtar du kan nynna på från årets melodifestival, jämför sedan med Melodifestivalen 1986? Fundera sedan vad som hänt och skriv ner dina synpunkter på vår Facebook; vi värdesätter din åsikt!

Sverige är världens mest extrema land, ett land där människors genus betyder mer än kvalitén på konstverket eller tjänsten. När public service nu ställer krav på kompositörens kön istället för hur bra låten är, är landets mest överskattade tävling inte längre en melodi- utan genusfestival. En genusfestival väljer nämligen bort bra låtar om flera män…