Nej man är inte hatisk om man inte vill ha böneutrop Andreas Magnusson!
Vad är det för ytterst radikala extremister SVT Opinion väljer att lyfta fram i sina debattprogram, nog att man vill ha ytterligheter i yttrandefrihetens namn; men rimligen bör man kunna ställa som krav att dessa inte demoniserar sig på meningsmotståndares yttrandefrihet. Hur kan man påstå att man är enfaldig eller hatisk om man inte ställer upp på böneutrop? Det är en mycket demoniserande och intolerant uppfattning, eftersom även ett nej ingår bland civiliserade åsikter. SVT behöver ta ett ansvar att inte lyfta fram hatiska individer med rätt värdegrund, utan människor som kan argumentera i sak; om än i känsliga frågor.
De som orerar om tolerans är de mest intolleranta
Kallar man sig tolerant vilket krönikören Magnusson gör i programmet borde man rimligen tolerera att det finns folk som inte vill ha böneutrop. Böneutropets funktion handlar om att kalla till bön men också deklarera islams överhöghet över ett område, kyrkklockorna som politiskt korrekta infödda svenskar numera mår otroligt dåligt av att höra har ingen sådan funktion överhuvudtaget. Det är således mycket demoniserande för att inte tala om giftigt att utmåla de personer som motsätter sig islams budskap och överhöghet för intoleranta, den typen av auktoritär retorik är något SVT verkligen borde ta avstånd från (jmf. med någon som säger att “de inte passar in” som en sannolikt sann förklaring till att företag inte efterfrågar migranter i samma utsträckning som infödingar).
Vem är det som sprider hat?
Som många andra radikaler vill man gärna demonisera konservativa som nazister eller hatpredikanter osv. eftersom dessa inte anser att yttrandefriheten gäller utanför den egna världsbilden. Ogillar man EU menar personer likt den aktuella krönikören att man är hatisk; Orban och Trump blir därför välsignade som hatpredikanter. Så här ser det ut när man är helt formad av en åsiktskorridor i ett auktoritärt samhälle, dvs. kritiska tankar upphör; och all opposition demoniseras. Krönikören Magnusson är ett fantastiskt exempel på en person som fungerat mycket väl i ett samhälle som Östtyskland, kulturellt intresserad som musiker och ortodox-marxistisk värdegrund; Erich Honecker hade garanterat sagt “ausgezeichnet” om han hade levt. Vi har också kunnat se kulturpersonligheter sätta sig på en hög häst och ondgöra sig över vanliga människor som mår dåligt i samhället, när de sedan får kritik gråter de oftast ut i media några dagar senare om att de mottagit hot och hat. Däremot är det ingen som sätter deras egna uttalanden i relation till den kritik man fått, således försvinner också diskussionen om vad som är befogat och all opposition demoniseras.
Intolerans och förtäckt hat kommer alltid under omtanke
Krönikören Magnusson spelar på “omtanke” i sin retorik och det är alltid det kortet som används för att locka in människor i ondskefulla ideologier. Det är nämligen mycket effektivt eftersom det är svårt att anklaga en omtänksam människa för att vara elak, när man genom godhet tar andra människors friheter. För alla som sett Star Wars är manuset mycket skickligt skrivet för den gode Anakin Skywalker blir den onde Lord Vader just genom omtanke för sin mor, och till sist för sin fru; och det stämmer mycket väl med verkligheten. Hitler utlyste undantagstillstånd efter riksdagsbranden pga. omtanke för det tyska folket, hela socialismen som ideologi är helt byggt på omtanke. Faran ligger i när “omtanken” börjar påverkar vad du ska tycka, där du plötsligt ses som självisk om du värnar din frihet. Krönikören Magnusson menar således exempelvis att man saknar empati om man lägger förslag mot tiggeri, dvs. helt plötsligt ska vi acceptera att ge upp vår frihet (dvs. slippa tiggare överallt) för att vara toleranta. Tankefällan är effektiv men mycket ondskefull, eftersom man går i fällan om man inte attackerar systemet (Marxistisk omtanke) utan accepterar att bli demoniserad för sin åsikt; medan han står i sin präktiga godhet. Som debattör måste man förstå hur dessa människor resonerar för utnyttja deras svaghet, nämligen att indragen frihet inte alls är det samma som omtänksamhet; och att frihet är ett mycket högre värde än just omtanke.
Precis så här fungerar marxismen, de placerar människor i offergrupper (Magnussons berättar om sin egen tolerans mot tiggare och böneutrop) och sedan demoniserar han sina meningsmotståndare som intoleranta (i det här fallet Ann Heberlein). På så vis slipper han också ta den sakliga diskussionen kring huruvida vi ska acceptera islams överhöghet eller inte, utan vi får en diskussion om känslor; där denna figur suttit upp på den högsta av hästar. Magnusson är inte ensam i sin retorik, så här ser det ut.
Hela denna världsbild har gjort att vi fått ett oerhört polariserat samhälle där det är tufft att föra fram andra åsikter som går emot radikaler som Magnusson; eftersom man framstår som en mycket hemsk människa. Dr. Heberlein står för helt normala och sunda åsikter, men för människor som fallit offer för marxismen framstår hon som icke tolerant; sanningen är att det är egentligen tvärt om.
Vad är det för ytterst radikala extremister SVT Opinion väljer att lyfta fram i sina debattprogram, nog att man vill ha ytterligheter i yttrandefrihetens namn; men rimligen bör man kunna ställa som krav att dessa inte demoniserar sig på meningsmotståndares yttrandefrihet. Hur kan man påstå att man är enfaldig eller hatisk om man inte ställer…
healing meditation