Ylva Johansson visar att hon endast är intresserad av makt och inte sakfrågorna
Precis som vi skrivit i övriga två artiklar kring Ylva Johansson, är det en politiker av värsta sorten. Det är en person som tar vilka ståndpunkter som helst, i vilka frågor som helst; så länge man följer partilinjen. Normala människor engagerar sig i politiken för en viss sakfråga, även hur mycket pengar som erbjuds hade man inte axlat rollen som sjukvårdsminister eftersom kombinationen av det stora ansvaret och avsaknad av medicinpoäng gör att man inte är lämplig. Ylva Johansson är enligt egen utsago i SVT uppenbart likt Oraklet i Delfi allvetande, hon deklarerar tydligt att hon kan behärska alla områden; men det som är aktuellt är de som ger mest inflytande. Är det en sådan politiker vi vill ha?!?
Inflytande beror på vem som använder ordet
Oberoende Förnufts ambition är att få inflytande i debatten i Sverige, dvs. att lyfta bra idéer för att skapa ett bättre Sverige; dessa kan komma från alla partier och däri ligger vårt oberoende. Vi inser att vi kommer inte kunna förändra världen, utan som demokrater utgår vi från vårt land och vill därför få människor att fundera över olika händelser. Vi söker inte makt, utan vi vill att människor diskuterar de ämnen vi lyfter och att vi tillsammans förändrar Sverige till att återigen bli en fullvärdig demokrati. Ylva Johansson har i den meningen inget gemensamt med oss, vi vill skapa inflytande genom dialog och debatt med er läsare; hon vill få en inflytelserik portfölj att utöva makt. Det är en stor och väsentlig skillnad. Ylva Johansson erbjuder inte dialog, att genom bra idéer förändra de frågor hon brinner för; istället handlar hela hennes fokus om att få den frågan hon kan få så mycket makt i som möjligt.
Att ha Ylva Johansson som medarbetare i ett företag
Ingen människa är allvetande, men personer som ljuger utan att blinka gör det lika bra oavsett om dom spelar black jack eller söker en ministerportfölj. Det finns många ämnen vi inte skulle diskutera på Oberoende Förnuft, vi saknar helt enkelt kompetensen. Vi engagerar oss istället i frågor som vi tror ni läsare är intresserade av och där vi har synsätt att erbjuda som ni kan uppfatta som relevanta. Därför skulle vi aldrig ta in en medarbetare som Ylva Johansson som påstår sig behärska alla ämnen, eller någon som säger att hon vill ha ett ämne där hon kan få så mycket “inflytande” (läs makt) som möjligt. Förtroende skapas genom att man gör bra saker, att man fattar rätt beslut som ger avkastning; inte för att man kräver makt.
En f.d. kommunist erbjuder kommunistiska lösningar på problem eftersom hon saknar kunskap
När Ylva som arbets(marknads)minister skulle lösa arbetslösheten skapade hon på klassiskt kommunistiskt vis 32 000 ersättningsjobb i vården, dvs. en utbudsökning som hon försökte ge det trendiga namnet “traineejobb”; dessa skulle gå till unga människor. Precis som i alla socialistiska stater tror kommunister att genom att öka utbudet på en vara kommer folk att köpa den, vilket är en bisarr tanke eftersom affären uppstår om det finns en efterfrågan. Är mjölken sur eller dyr köper man inte fler bara för att det står många i Coops kylskåp. Problemet med Johanssons s.k. “traineejobb” var att varken vårdpersonalen önskade att bli dagispersonal åt arbetslösa och de arbetslösa såg inga karriärmöjligheter i dessa påhittade jobb; dvs. efterfrågan var helt obefintlig. Läser man olika tidningar registrerades någonstans mellan 1 till ca 500 traineejobb till en kostnad mellan 0,5 – 2 miljarder kronor (beroende på tidning man läser). En totalt misslyckad satsning. Hon har också gjort sig känd genom att skuldsätta ungdomen genom CSN för att få körkort (fler väljare som blir skuldsatta), vilket gjort att körkorten blivit dyrare med tusentals kronor; eftersom efterfrågan ökat och kraven gått upp. Hade man istället tänkt på ungdomen hade man exempelvis kunnat ta bort den moms på 25 % som Socialdemokraterna lade på 1997; här gör man istället “succé” genom krediter och skuldsättning. Nästa år är möjligheten att öppna upp för skuldsättning av ännu yngre ungdomar, som ekonom blir man fullständigt mörkrädd när man hyllar högre skuldsättning; och vill öppna upp för ännu yngre människor att sätta sig i skiten. Betydligt bättre om man gjort det billigare för människor att ta körkort om de har ett arbete, eller sänka skatten (dvs. ta bort momsen).
När vi borde ha ett meritokratiskt system där någon som är insatt är den som avancerar, har vi istället någon som genom socialism skapar tjänster ingen efterfrågar eller kallar ungdomens skuldsättning hos staten för “succé” istället för tragedi; trots att man redan blåser dem på moms. Om ett körkort kostar 20 000 där en ung människa tar ett s.k. Ylva-lån, så är 4000 i dessa en avgift till staten (dvs. Ylva själv) i form av moms. När en person med ett så dåligt trackrecord och okunskap i ekonomi sitter och säger i TV att hon kan minsann ta alla poster, gärna de med mest makt; då bör vi alla fråga oss hur vi kan tolerera att en sådan individ hamnat så högt upp i samhällspyramiden? Är det så demokrati och arbetarvänlig (dvs. politik för människor med arbeten) politik ser ut, där det största misslyckandet vi sett i modern tid ska vara den svensk med mest politisk makt i landet? Är det definitionen av en mycket erfaren och kompetent politiker? Tillåt mig att stoppa fingrarna i halsen…
Precis som vi skrivit i övriga två artiklar kring Ylva Johansson, är det en politiker av värsta sorten. Det är en person som tar vilka ståndpunkter som helst, i vilka frågor som helst; så länge man följer partilinjen. Normala människor engagerar sig i politiken för en viss sakfråga, även hur mycket pengar som erbjuds hade…
Kommentarer