När terrorattentatet i Vetlanda rubriceras som en attack, ser vi hur vänsterpolitiserat vårt samhälle är.

I dessa tider är nog ingen förvånad hur statens våta filt fungerar, vi är nämligen många som under en längre tid sett hur socialdemokraterna säger en sak i media men gör något annat i verkligheten. Därför kan vi höra deras företrädare rabbla upp det hårda jobb man gör mot våldsbejakande islamister, samtidigt som terrorforskaren Magnus Ranstorp berättar om att islamisterna rekryterar tusentals; det finns alltså två verkligheter som ställs mot varandra. Därför är händelserna kring attackerna i Vetlanda intressanta, eftersom medias och rättsapparaten skiljer sig mot den bild vittnen gett på plats; det är nämligen uppenbart att vittnesmålen om gärningsmannens islamistiska slagord Allahu akbar helt sopats under mattan. Varför har det blivit såhär?

Valet året närmar sig

Att valåret närmar sig innebär att medborgarna prövar om de har förtroende för den regeringen de i detta fall inte röstat fram, baserat på angivna vallöften bröt både L och C vad de lovat sina väljare; vilket gjorde att vi fick ytterligare en Löfven-regering som saknade demokratisk förankring. När regeringsmakten nu står på spel säger det sig själv att ytterligare ett ”terrorattentat” inte gynnar socialdemokraternas världsbeskrivning där man ger skenet av att lösa alla problem. Därför är facit väldigt viktigt eftersom den gigantiska ökningen islamister, eller att någon sticker ner vanliga människor med kniv samtidigt som man uttalar “Allahu akbar” dvs. just vad islamistiska terrorister brukar vråla; inte stämmer överens med den propagandabild socialisterna målar upp från Sveavägen 68.

Magnus Ranstorp trakasseras

Därför har vi kunnat läsa om att den internationellt välrenommerade forskaren Magnus Ranstorp trakasseras av Socialdemokraternas förbund Tro och Solidaritet. Vi ser alltså precis som i DDR inte bara tecken på att de ledande socialisterna beskriver verkligheten väldigt annorlunda, där propagandaapparaten presenterar fakta; men man utelämnar väsentlig information och särskilt när den talar i motsatt riktning. Det nya är dock att vi kan se akademiker attackeras, trakasseras, omplaceras eller helt tystas när de genom sin forskning kan visa att den bild propagandaapparaten socialdemokraterna besitter inte överensstämmer med verkligheten.

Hur infiltrerad är egentligen staten idag?

När Socialdemokraterna suttit på utnämningsmakten har vi kunnat se människor bli höga polischefer utan att ha fångat en bov, meriterande har istället varit partiboken; där det mest kända exemplet är tidigare rikspolischefen Dan Eliasson. Lyssnar man på myndighetschefer eller andra nyckelpersoner är det idag väldigt sällan man får intrycket av att det är personer med någon form av högeridéer, utan istället infinner sig många gånger kampkänslan; facklig erfarenhet tycks också vara väldigt meriterande nuförtiden. En annan gemensam faktor är att man saknar erfarenhet över det området man är satt att ansvara för, vilket vanligt folk tycks acceptera eftersom personen anses vara en ”bra ledare”; samtidigt är det få som skulle sätta sig i ett flygplan där befälhavaren rekryterats efter en lång karriär som duktig handläggare tillika beslutsfattare på Försäkringskassan.

Det faktum att det finns två bilder och att den politiska striden idag handlar om vad som är verklighet istället för vilka förslag man ska lägga, indikerar att det kommande valet kommer bli väldigt smutsigt. När vittnesmålen från Alvesta påvisar att den gripne är en våldsbejakande islamist och statsapparaten och dess mediekår skriver så man kan tro det handlar om en vanlig svensk kille som går runt med kniv och spontant sticker ner folk, visar det hur lögnen ersatt verkligheten i Sverige. Bortser man från den typen av vittnesmål, kommer man också döma fallet i Vetlanda som om han vore vem som helst; domstolen tar nämligen bara hänsyn till de ”fakta” åklagaren presenterar. Något som blev tydligt i Quick-rättegångarna där åklagaren inte presenterade att Quick gissat fel 40 grr innan rätt mordvapen gissats fram, för domstolen framstod det som att Quick haft rätt från början. Därför ska vi inte vara naiva, vill den socialistiska regeringen inte se islamistiska slagord i en rättegång så kommer dessa inte finnas med; var så säker. Det spelar ingen roll att de flesta börjar förstå vad som sker, lögnerna har redan infiltrerat viktiga delar av statsapparaten; därför kommer en kommande regering även behöva se över att myndigheterna de facto åter blir oberoende. En utrensning som helt säkert kommer bli kritiserad från vänstern, men vad gör man inte för att bibehålla makten?  

I dessa tider är nog ingen förvånad hur statens våta filt fungerar, vi är nämligen många som under en längre tid sett hur socialdemokraterna säger en sak i media men gör något annat i verkligheten. Därför kan vi höra deras företrädare rabbla upp det hårda jobb man gör mot våldsbejakande islamister, samtidigt som terrorforskaren Magnus…

2 kommentarer

Kommentera utan Facebook