Hur många arbetare betraktar chefen som utsugare 2020?!? Socialismen som tanke är död!

• av Ian Fernheden
• maj 1, 2020

Varje år ser vi årets största hyckleri, de röda fanornas tåg där man som anställd ska se sig själv som ett offer för sin chef; en fullständigt bisarr tanke som inte ens har stöd i de egna leden bland gemene person. Istället utgörs den innersta socialdemokratiska väljarkåren av personer som aldrig tänkt en kritisk tanke, man har alltid röstat vänster eftersom man på fullt allvar tror att det är andras fel att man själv har det sämre. Socialisten försöker nämligen alltid prata i relativa termer där någons framgång utmålas som den egnes motgång, för en vilseledd väljarkår som inte ställer frågor låter det nämligen logiskt vilket gör synsättet oerhört diaboliskt. Tvärtom lever de s.k. “arbetarna” eller dagens anställda idag bättre än vad en kung gjorde för 100 år sedan, semestrar spenderas oftast utomlands, hämtpizzan finns runt dörren, mobilen kostar femsiffrigt, polohästar på tröjan och tv:n är både stor och platt. Chefen är istället en ytterst sympatisk person som är mån om sin personal eftersom kompetens, “know how” och kultur är viktiga beståndsdelar för de flesta privata företag. Socialismen som vi kände den är nämligen död, ingen vettig människa ställer idag upp på att man som anställd är förtryckt; man har det helt enkelt för bra.

Lär dig att socialisten attackerar alltid person och inte sak

Socialister har alltid fokuserat på vilka människor är istället för vilka åsikter de driver, “företagare” omskrivs därför med det negativt klingande ordet “kapitalister”. Socialisten försöker därför alltid misskreditera företagarens person genom moral och generaliseringar för att man vet att den egna väljarkåren aldrig skulle sätta sig in i motståndarens argument; vem vill alliera sig med någon som framstår som girig? Hur många funderar över om en “girig” persons argument faktiskt är relevanta? Det faktum att företagaren satt sitt hus i pant för att han trott så mycket på sin idé, arbetat dygnet runt för att alla anställda ska ha arbeten att gå till, sett till att ge högre välfärd än arbetslöshet till föräldrar och i sin tur deras barn, producerat en produkt eller tjänst andra faktiskt efterfrågar (vilket kan jämföras med efterfrågan på mer byråkrati); det förstår inte den socialdemokratiske väljaren ty han har lärt sig att ett företag som gör vinst är närmast kriminellt. Den kritiska tanken är nämligen sedan länge precis som dess ideologi, död!

Identitetspolitiken har bytt skepnad – den marxistiska principen är densamma

När socialisten idag inte kan demonisera tanken att kassörskan på McDonalds är förtryckt av restaurangchefen, har man numera istället ändrat vem boven i samhället är. Istället för att det är chefen är det numera kvinnor, homo-bi-transexuella, invandraren, klimataktivisten, muslimer, färgade osv. som ska demoniseras att vara förtrycka av den vita heterosexuella mannen. Det går idag inte att titta på Melodifestivalen utan att få höra snyfthistorier om vem som plågats mest i sin offerstatus, eftersom dagens samhälle normaliserat de (nya) marxistiska idéer om vem som är det största offret. Idag får studenter lära sig genuslära i praktiskt taget alla läroyrken, som sjuksyster tvingas du idag både läsa och tenta av om proletariatet och att “män tjänar mer än kvinnor”; vad det har med sjukvård och L-ABCDE (första hjälpen) förstår ingen. Istället presenterar man det som forskning, trots att det i själva verket handlar om extremt radikala vänstertankar våra politiker smygt in genom sina läroplaner. Det är inte konstigare än nazisten Dr. Goebbels läroplan där man istället fick lära sig att det var juden som var ansvarig för andras elände; principen är densamma.

Att förstöra människors relationer genom lögner

Resultatet genom nazisternas retorik var att gemene man trodde att judarna sugit ut samhället, precis som arbetarna för 50 år sedan såg på sin chef eller många offergrupper idag betraktar den vita heterosexuella mannen. Vad skiljer nazisternas kända brädspel “Juden Raus!” (Ut med juden!) från exempelvis dagens feminister eller klimataktivister som önskar död åt den vita rika mannen? Gemensamt är att dessa ondskefulla tankesätt slår sönder relationen mellan människor eftersom de som påstår sig vara “goda” eller “toleranta” inte accepterar att partnern eller barnet har en annan åsikt, dessa individer har nämligen blivit hjärntvättade att ta avstånd från dennes person och helt blockera vederbörandes argument. På så sätt skiljer sig inte vänstern från en sekt som Jehovas vittnen, utan man stöts ut av vänner och bekanta om man inte accepterar den “rätta läran”. Det vet alla som exempelvis vågat säga att de röstar på Sverigedemokraterna eller tycker Donald Trump är en mycket duktig president, genast kommer det fram någon “äldstebroder” som lyfter järnrör eller kvinnosyn. Att exempelvis den sexspråkiga Melania Trump studerat arkitektur på universitet parallellt med en internationell fotomodell karriär, är den näst mest beundrade kvinnan i världen (Gallup 2019, efter M. Obama), fokuserat på världens barns bästa och drogberoende, är en ansvarsfull mamma som prioriterar sin son och familjen eller att the Donald själv är tillsammans med en invandrare är inte argument som biter på den svenska vänsterns analytiker; att dom sedan hållit ihop i hela 22 år förändrar inte synen att Donald är rasist och kvinnoförtryckare. Så trångsynt är många människor idag tack vare medial manipulation.

Valfriheten är det som skiljer Körsbärsdalen mot Tengils Törnrosdal

Att du kan välja vilket företag du vill handla av, skola du vill gå på, bil du vill köra beror på högerpolitik; du och inte staten ska bestämma hur du ska leva. Högerns resonemang bygger nämligen på att valfrihet (dvs. konkurrens) förädlar varor och tjänster, eftersom att den som inte förädlar sin produkt fort efter kundernas önskemål kommer gå i konkurs. Därför vill människor åka västtysk BMW och inte östtysk Trabant, symaskinsmotor och plywood är inte intressant även om den producerades likadant under 30 år; att människor stod i kö för den berodde inte på dess förträfflighet utan för att socialisterna bakom Berlinmuren slopade valfriheten som socialister alltid vill göra. Ingen människa i dess rätta sinnelag vill nämligen köpa de varor som staten tvingar på sina medborgare, om man ser att man kan få något bättre hos någon annan. Hur många gick till den gamla statliga restaurangkedjan Clock när McDonalds hamburgare smakade mycket bättre? Kan det vara så att McDonalds vinstintresse gjort att de förbättrat sitt utbud så allt från den tokige veganen till den vite heterosexuella mannen kunde äta sig mätt och belåten och sukta efter något i menyn?

När du själv inte skulle göra utföra tjänster gratis är det kanske inte konstigt att läkaren med 5 (00 000) års CSN-lån kan tänka sig göra vinst på dig som patient, det betyder att läkaren vill ha skäligt betalt för sin tjänst. Hur många vaccin skulle produceras om inte läkemedelsföretaget får möjlighet att sälja sin spruta genom att göra vinst? Hur många anställda går till jobbet och säljer sin fritid om man inte skulle betrakta transaktionen som vinst? När arbetaren luras av kollegan som blivit kommunist, genom att påstå att man är “förtryckt” för att man inte är delägare själv endast för att man är anställd (trots att ägaren satt sitt hus i pant); tåls det att fråga vilken risk den anställde tagit som legitimerar ägande… när han kan gå till nästa arbete om företaget går i konkurs? Aktieägarna mister kanske alla sina besparingar och får sälja allt, medans arbetaren i första majtåget myser med bulle och kaffe hos det s.k. “Trygghetsrådet”.

Stå upp för din rätt till valfrihet, att yttra åsikter, möjligheten att göra vinst dvs. att kunna leva ditt liv i frihet från staten. De verkliga utsugarna är idag en allt växande statsapparat med byråkrater på monsterlöner utan något som helst ansvar, en ordning ett företag bara kan drömma om; hur många företagare kan behålla sin lön oavsett hur många produkter företaget säljer och helt slippa ansvar om konjunkturen vänder? På första maj bör istället alla anställda sträcka extra på sig och vara stolta över att man har ett arbete att gå till, att man har kollegor man trivs med, och att man är del och bygger välfärden som politikerna och byråkraterna idag kan leva av. Företagarna och företagen är dina bästa vänner, de är de som skapar mat på ditt bord; det är inte staten eller dess tentakler som påstår att dessa förtrycker dig. Upp till kamp mot staten och inte kapitalet!

Varje år ser vi årets största hyckleri, de röda fanornas tåg där man som anställd ska se sig själv som ett offer för sin chef; en fullständigt bisarr tanke som inte ens har stöd i de egna leden bland gemene person. Istället utgörs den innersta socialdemokratiska väljarkåren av personer som aldrig tänkt en kritisk tanke,…