fredag, december 6, 2019

Endast en troende socialist förnekar att segregation inte beror på invandring!

Krönikor

Akademiker/aktivister som försvarat eller förutspråkat pedofili

Pedofili är bland de absolut värsta av brott. Det förblir därför fascinerande...

Lösningen på orättvist rättsväsende är mer demokrati

Våldtäkt har en straffskala på mellan två till sex år, grov våldtäkt...

De politiska konsekvenserna av forskningskrisen

En surrealistisk rubrik återfinns i New York Times upplaga från år 1987,...
Ian Fernheden
Ian Fernhedenhttps://fornuft.se/index.php/ian-fernheden/
Ian Fernheden är sedan 2015 chefredaktör för tidskriften Oberoende Förnuft. Ian har en kandidatexamen i internationell ekonomi men brinner även för nationalekonomi, utrikespolitik, demokratifrågor, yttrande- och pressfrihet, historia samt konst och sann kultur. Ian har även tjänstgjort i Amfibiekåren, är lyrisk tenor, salsadansare och dykare när han inte skriver artiklar. Läs mer här

För alla människor med någon form av kritiskt tänkande som såg gårdagens Agenda är det troligt att man fullständigt häpnade när Stefan Löfven analyserade förorternas problem. Statsminister Löfvens “bestämda uppfattning” var att invandring inte har någonting med utanförskap att göra, ett mycket bisarrt uttalande; men fullt logiskt om man förstår hur socialister tänker. Socialismen är som vi många gånger påtalat “lögnens ideologi”, därför är det mycket trevligt när statsministern själv ger oss tydliga bevis för vårt sakliga påstående. Man är så fast i lögnerna att man både tappat det kritiska tänkandet, samtidigt som man faktiskt tror på det man säger; vad som är mest skrämmande tåls att diskuteras.

Den grundläggande lögnen

Den socialistiska lögnen tar sin utgångspunkt att alla problem beror på att framgångsrika människor förtrycker fattiga (ofta arbetarna, numera även kvinnor, hbtq, veganer, klimatalarmister, feminister osv. eller andra offergrupper man lyckas hitta). Den klassiska arbetaren är offer för fabrikören (eller kapitalisten i avhumaniserad form). Att fabrikören pantsatt sitt hus för att han trott på sin affärsidé eller studerat många år (dvs. tagit ekonomisk risk) är något socialisten på golvet helt bortser från, att vederbörande inte tjänar samma som fabrikören gör den anställde till ett “offer”. Sedan tycker man fabrikören är girig som tar vinsten, men kan det bli mer girigt att som socialist göra anspråk på andras egendomar? Vänstersympatisörer talar alltid i termer om offermentalitet: “klyftor som växer”, “att man är utsatt på sin arbetsplats”, “för stora skillnader” (lyssnar man på Löfvens analys går det utmärkt att spela bingo med dessa floskler). Verkligheten att man som anställd säljer sin fritid till ett företag som behöver en syssla utförd i utbyte mot lön, den vill man inte se. Som arbetare är man inte förtryckt utan livegen, gillar man inte arbetsgivaren så välj en annan; du är inget offer.

Löfvens analys i socialistisk kontext

Stefan Löfven är programmerad i klasskamp, han har varit fackligt engagerad hela sitt liv; arbetarna mot fabrikören är hans melodi. I hans värld finns det inte olika kulturer som inte efterfrågas på arbetsmarknaden, eller okvalificerad arbetskraft; det finns bara klasskamp. Löfven ser inte utanförskap kopplat till invandring, han ser utanförskap kopplat till klass dvs. han förenklar verkligheten för att det ska passa hans politiska utgångspunkt. För alla oss andra som inte är vare sig vänstersaliga, programmerade troende socialister eller har levt hela vårt liv i facklig härlighet (inkl. alla förmåner med fantastiska viner) blir uttalandet skrattretande; det är så verklighetsfrånvänt att man undrar hur man kan landa så snett. Problemet är bara att det här är inte vem som helst som tycker något lustigt, Stefan Löfven är mannen som är satt att leda landet; där människor lider något oerhört pga. Löfvens vänsterromantiska tankar.

Förstår man inte problemet, är man en del av problemet

Människor som är satta att leda och är förhindrande av politiska skygglappar att göra en korrekt analys över samhällsutvecklingen, är en del av problemet. Ser man inte problemen kan man omöjligt lösa dem. För alla som sett filmen Titanic finns det en klassisk scen där redaren Bruce Ismay ifrågasätter fartygskonströktören Thomas Andrews analys att båten sjunker, eftersom han lärt sig att Titanic inte kan sjunka. Stefan Löfven gör samma typ av analys, han har fått lära sig att förorternas problem beror på klassklyftor; alla hans lösningar kommer ligga i att bekämpa klassklyftor istället för att bura in brottslingar. Han missar bollen helt, han tycker t.o.m. synd om de kriminella. Att diskutera att tungt kriminella är “utsatta”, det är att vända på problemet; det är vi laglydiga som är de som är utsatta absolut inte brottslingen.

Man brukar säga att socialister läst Marx, medans antisocialister förstår Marx (därav att de är antisocialister). I Stefan Löfvens fall säger han att de investerat i det största trygghetsprogrammet i modern tid, varav han i nästa andetag säger att han anställt 100 000 i välfärden. Inte någonstans får vi höra hur många fler bovar som stoppas eller cancerpatienter som inte dör, utan vi kan bara konstatera att skattebetalarna ska försörja 100 000 till; dvs. Löfven använder samhällets problem att legitimera socialism (där man anställer människor i staten). Jämför man med den “hatiske” Donald Trump har han skaffat 5-7 miljoner arbeten i amerikanska företag (inte i staten), där de av vänstern som offer utmålade minoriteter är de som fått jobben; dessa belastar inte amerikanska skattebetalare utan minskar trycket på dem. Dessutom tror Löfven att segregationen inte beror på invandring, utan framför tack vare sin fackliga programmering att det beror på låg sysselsättning (vilka företag som vill anställa dessa tungt kriminella lyser med sin frånvaro i resonemanget); hade man pressat honom lite ytterligare hade vi kanske fått höra att orsaken låg i avsaknad av kollektivavtal?

Stefan Löfven är varken högutbildad eller har haft något riktigt arbete, han är fackpampen som fick regeringsmakten för att Liberalerna och Centern inte kunde tänka sig att kompromissa förslag med Jimmie Åkesson. Hans yrkeskarriär är svetsare vilket inte är något fel att vara, men hur kan vi förvänta oss att den som ska leda Sveriges regering ska uträtta underverk när hans kvalifikationer är så nära noll man kan komma? Det är ungefär som att man anställer en dyslektiker som korrekturläsare och tror man ska vinna nobelpriset i litteratur. Så går det inte till, en regering är aldrig vassare än den svagaste länken… och honom har man gjort till skutans kapten och statsminister. Hur är det möjligt?!? Hur kan vi vara förvånade att någon som är programmerad i socialism, aldrig haft en hederlig karriär endast hittar socialistiska svar som totalt saknar verklighetsförändring?

Duck Test:
If it looks like a duck, swims like a duck, and quacks like a duck, then it probably is a duck. – Det är inte svårare än så.

Leave a Reply

Kommentera utan Facebook

  Subscribe  
Notify of

Senast publicerat

Inser alla NATO-förespråkare att vi skulle behöva dubbla våra försvarsutgifter för att ens gå med?

När man lyssnar på NATO-debatten är den intressant, väldigt många förespråkare lever...

Jordens undergång á la Greta satt i perspektiv med dess födelse…

Historien om Jorden och människans påverkan av densamma. Om man vill få lite perspektiv på den tid...

Regeringen kommer inte avgå pga. ett okänt statsråd, dom bluffar!

Alla som spelat poker är väl införstådda i att spelet handlar om att bluffa och använda psykologi...

Vad hade Alfred Nobel tyckt om särbehandlingen av 'den hemske' Jimmie Åkesson (SD)?

Poängen med testamenten handlar om att tolka någon annans vilja, något Nobelstiftelsen påstår sig göra när alla...

När Eskil misstänkliggör handikappade, kan man fråga hur lågt man kan sjunka?

En ohederlig människa ljuger utan att blinka, och den enskilda lögnen kommer sällan ensam. Hur är man...

Mer av våra artiklar