Om man inte tänder på övervikt lider man enligt vänstern av fettofobi?!?

Foto: Pixabay.com
Dela våra artikel

På samma sätt som vi senaste åren fått höra att vi som på sakliga grunder inte helt underkastar oss islams läror är s.k. ”islamofober”, spinner vänstern nu att man lider av fettofobi om man inte tänder på överviktiga eftersom de likt andra grupper är en ”marginaliserad” (förtryckt) grupp i samhället. Enligt vänsterlogiken där allt sedan Marx dagar delas upp i förtryckare och förtryckta (klasskamp) är man alltså som överviktig förtryckt av den som väger mindre. Utvecklingen har på senaste åren lett till att modeföretag många gånger har överviktiga modeller, eftersom alla människor inte är smala. Vänstern talar sedan länge om vikten av att vara normkritisk, vilket kort innebär att man ska ifrågasätta allt som är norm. När undertecknad väger mer än vad man borde, tåls det att fråga om det är jag som behöver öka min förbränning och minska min vikt eller om det är den ”hatiska” omvärlden som lider av fobier och istället behöver acceptera min övervikt?

Homofobi – ett ord vi blivit vana vid

Vänstern har sedan många år influerat HBTQ-rörelsen att känna sig förtryckta, där man på klassiskt marxistiskt vis utmålat heterosexuella som förtryckare av personer med annan läggning. Därför kan man se människor i exempelvis Pride-tåg som önskar livet ur vita heterosexuella rika män, och ingen tycker det är något konstigt med det; eftersom dessa utmålas som plågoandar av vänsterrörelsen. Blickar vi tillbaka några årtionden finns inget av dessa radikala vänsteridéer i Pride-rörelsens begynnelse utan då handlade det mer om att boosta homosexuella att våga vara stolta (pride) över vilka dom är; kan man bli mer höger än så? Förr handlade det om individens frihet till 100 %, dvs. allt annat än dagens marxistiska offermentalitet. Idag utmålas heterosexuella som homofober, om man inte tycker det är fantastiskt med män som exempelvis leder andra män i koppel likt hundar på stan. Det är idag troligt att ingen rörelse blivit så duperad av vänstertankar, vilket är tydligt när homosexuella inte är välkomna i pridetåg om dom sympatiserar med Sverigedemokraterna eller Medborgerlig Samling; vilket säger en del om vad det handlar om. En politisk värdegrund istället för individernas stolthet, vad är det som säger att man måste vara gay och socialliberal – varför kan man inte vara gay och konservativ?

En intressant diskussion

Vad är då en fobi?

Läser man om hur man definierar en fobi på medicinskt vis handlar det om en stark rädsla, obehag eller skräck som upplevs när man möter sin fobi. Därför säger det en del om hur konstigt samhället blivit när människor som läst koranen, inte finner den tilltalande utan på sakliga grunder tar avstånd utmålas som hatiska islamofober. Eller när man utmålas som homofob eller intolerant trots att man respekterar andras läggning men kanske inte tilltalas av alla utfall i det offentliga rummet, och numera påstås lida av psykiska problem (vilket fobi är) för att man inte tänder på överviktiga. Rimligen måste man i en demokrati tillåta att det finns olika syn på islam, övervikt eller för den delen andra läggningar än heterosexualitet. Människor har olika preferenser, det innebär inte att man lider av fobier.

Hur vänstern förgiftar samhällsklimatet i praktiskt taget alla frågor

När vänstern aktivt använder ett språkbruk där man exempelvis anses invandrings-/främlingsfientlig för att man inte står för absolut vidöppna gränser, utan föredrar en restriktiv politik; säger det en del om hur man demoniserar sina motståndare. Rimligen kan man ha synpunkter på migrationslagar utan att för den sakens skull hysa en enda ond tanke om andra människor, utan från vänsterns perspektiv handlar om att göra det obehagligt att inta andra åsikter än vänsterns. På samma vis förgiftar man samhället med att utmåla personer som ”klimatförnekare” när de inte köper jordens undergång, utan på sakliga vetenskapliga grunder ifrågasätter klimatalarmismen. Vi kan också se det i ”fobi-”debatten där man inte tvekar på att hitta på fobier och utmåla människor som marginaliserade, där vi numera tävlar i att vara det största offret; en utveckling som inte bara radikaliserar många människor utan också slår split genom offermentalitet istället för att bygga självförtroende. När nya offergrupper hela tiden uppstår och HBTQ numera blivit HBTQIA+ tåls det att fråga hur lång tid det tar innan alfabetet utökas med exempelvis M för muslim eller Ö för överviktig eller varför inte P för pensionär och S för stora öron? Allt för att somliga vill vinna röster, en utveckling där förtryckta offergrupper med olika intressen sammanstrålar i det som kallas intersektionalitet.

Man har nämligen ingen fobi för att man tar avstånd från religioner, läggningar eller för den delen människor man inte tänder på; utan vi människor är olika. Vi har alla olika preferenser, vissa tycker islam är det bästa som finns – och är sannolikt muslimer; andra tar avstånd och är kanske kristna eller buddister? På samma sätt gillar vissa smala, andra föredrar överviktiga och en tredje grupp struntar i vilket. Samma argument kan självklart föras kring läggning, vissa blir kär i en människa, andra ett kön och en tredje grupp blir kanske inte kära överhuvudtaget? Därför är det minst sagt narcissistiskt att föra över problemet genom att de som inte föredrar överviktiga, islam som tro eller män i koppel lider av en fobi, för att inte tala om magstarkt att exempelvis utmåla de tränar varje dag och är smala som förtryckare. God fysik, heterosexuell läggning eller annan tro än islam gör inte någon till förtryckare, man är inte heller förtryckt om man väljer att leva annorlunda; utan i Sverige borde man kunna leva som man vill så länge man inte skadar någon annan. Det är inte någon annans fel att man själv inte kommit längre, hade det varit så hade inte Jonas Gardell fått en enda applåd, muslimer hade inte kunnat bli framgångsrika och överviktiga hade inte blivit programledare i Eurovision Song Contest. Det handlar om vad du gör med ditt liv, ingenting annat.

Var därför stolt över vem du är oavsett hur du ser ut, vilket gud du tillber eller vem du är kär i; bli inte ett offer för vänsterns tankefällor utan sträck istället på ryggraden och var dig själv.

5 2 röster
Article Rating

Dela våra artikel

Kommentera utan Facebook

0 Comments
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer