När vit som i “vita havet” är rasism, då har samhället och de kränkta drabbats av masspsykos

• av Ian Fernheden
• februari 18, 2021

Idag är det inte ovanligt att man kallar människor för rasister så fort de har minsta avvikande åsikt, att inte erkänna andras offerkoftor får dessa människor att pumpa ut åsikten att vi inte ser dem i deras lidande. Dramatikern Molière uppfattade redan på 1600-talet fenomenet när han skrev sin bok “Den inbillade sjuke”, om gubben Argan som tror sig vara sjuk där omvärlden inte vill erkänna hans ‘obotliga’ tillstånd. På samma sätt fungerar alltså människor som känner och ser rasism i allt, det är nämligen inte verklighet utan just psykos eller psykisk sjukdom.

Är Metallica ett rasistiskt hårdrocksband?

För alla som känner till rock och hårdrock har man garanterat hört musik av Metallica och deras revolutionerande skiva, “The Black album“, släppt 1991. Namnet på skivan handlar inte om att vissa människor har en mörkare hudfärg än andra utan just att skivans omslag har svart färg. Hade låten på samma skiva, “Nothing else matter” släppts 2021 hade garanterat skivan varit det mest rasistiska som producerats enligt människor som lider av denna masspsykos; eftersom de vita sångarna helt säkert hade ansetts dra ‘ekonomisk nytta’ av allt lidande slaveriet (eller annan passande historisk händelse) skapat.

Den subjektiva verkligheten…

Något som ofta förs fram av vänsterradikaler är att verkligheten är subjektiv, dvs. så som du uppfattar händelser är det som är sanning. En uppfattning som för det första är mycket farlig, men för det andra otroligt missvisande eftersom verkligheten innehåller faktorer alla inte känner till. Tar man därför en person som Victoria Kawesa (Fi) som innan hon blev dömd för misshandel såg rasismen i allt, kände hon helt säkert att alla jobb hon inte fått var ett bevis för ‘rasismen’; att andra mer lämpliga kandidater som haft bättre utbildningar sökt samma jobb är exempelvis sådana faktorer som hon omöjligt kan veta om. Att därför se minsta motgång som rasism, förtryck, xenofobi och allt vad dessa människor spyr ur sig är att ljuga för sig själv; eftersom man otroligt sällan har helhetsbilden klar. Kanske är det så enkelt att om man framstår som vänsterradikal, ser världen i genus eller ras så är det (med rätta) få företag som tycker det är trevligt när man kommer på besök eller intervju; snarare andas dom ut av glädje ut när vederbörande lämnar lokalen och ingen anmälan inkommit om hur rasistiskt kaffet varit till sin färg.

Konstnärskollektivet Brown Island…

Att ett konstnärskollektiv därför dömer ut konstfacks rum “vita havet” som att man “förespråkar vithet, renhet och rasbiologi” säger en del om psykosens närvaro; dessa människor mår inte bra när de känner dessa tankar om de går in i ett rum. De behöver hjälp, för det handlar inte om politik utan om psykiskt välmående; för precis som detta kollektiv lider Argan av sinnessjukdom. Tittar man på deras s.k. “konstnärskap” tåls det att fråga om kollektivet är konstnärer överhuvudtaget, eftersom kvalitén på de konstverk man kan se på nätet håller en nivå vem som helst kan kopiera med en overherad-apparat; den talang som Michelangelo eller Sergel representerade (dvs. som ingen eller få kunde kopiera) existerar inte. Istället är man ännu en grupp som vill leva på skattepengar, och producera konst som ingen vettig människa vill betala något för kommersiellt (men som gärna köps av deras medpatienter i olika statliga institutioner); det finns nämligen aldrig någon som bjuder mot vad staten är villig att betala vilket ger en indikation på hur dålig kvalité dessa “konstverk” håller samtidigt som det offentliga rummet fylls med skräp ingen efterfrågat.

Vita havet är f.ö. en känd sal på kungliga slottet, där kungaparet årligen håller Sverigemiddagen där man uppmärksammar för riket betydelsefulla insatser; det är därför högst troligt att konstfacks rum speglar på detta namn. De som är rasister i sammanhanget tycks vara konstnärskollektivet Brown Island själva eftersom de delar upp människor efter ras, där endast färgade får vara med. Ska man alltså sammanfatta situationen anklagar alltså ett rasistiskt s.k. ‘konstnärskollektiv’ som gör skillnad på människor efter hudfärg, ett rum som heter vita havet för rasism; kan hyckleriet eller glashuset bli större? När en professor får mottaga hot för att påtala det bisarra i att vita havet inte är rasistiskt, säger det en del om hur bisarrt samhället blivit; därför är det heller inte konstigt att SVT gör “nyheten” till en riksangelägenhet. I Molières pjäs “Den inbillade sjuke” vågar nämligen ingen heller förklara för Argan att han inte är vid sina sinnens fulla bruk, utan alla spelar med; vilket är orsaken till att Brown Island ges nationell plattform att skrika ut sitt hyckleri och minst sagt radikala budskap hos SVT. Förövrigt tåls det att fråga om Konstfack borde höja sina intagningskrav, så att inte kränkt kreti och pleti kommer in på bekostnad av riktiga konstnärer?

Idag är det inte ovanligt att man kallar människor för rasister så fort de har minsta avvikande åsikt, att inte erkänna andras offerkoftor får dessa människor att pumpa ut åsikten att vi inte ser dem i deras lidande. Dramatikern Molière uppfattade redan på 1600-talet fenomenet när han skrev sin bok “Den inbillade sjuke”, om gubben…