Agerar man på Alexander Bards uttalande är man radikaliserad och absolut inte liberal!

Foto: Frankie Fouganthin / Wikimedia Commons

Gång på gång ser vi Liberalerna visa att man inte är liberaler, det räcker nämligen med att uttrycka sig lite utanför värde(av)grunden och partiet sparkar bakut. Man är nämligen lika mycket liberal som Deutsche Demokratische Republik (DDR) var demokrater, det räcker nämligen inte med att man sätter något i sitt namn om man aktivt gång på gång visar att man står för helt andra auktoritära värden. På samma sätt kan man fråga sig vad TV4 är för en unken kanal som raderar medarbetares program endast för de gjort bort sig, är det rimligt att ta till stalinistiska metoder och helt utradera människor från tidens historia som i fallet med en känd snickare? Besitter man man yttrandefrihet när man inträder i talangjuryn, eller innebär uppdraget dessutom att man måste hylla eller åtminstone inte kritisera extrema vänstergrupper som Black lives matter? När Bards budskap till 100% motarbetar rasistiska idéer, men hans kritiker är så radikaliserade att de inte kan se skillnaden; vad säger det då om TV4 som kanal eller “Liberalerna” som parti? Aldrig har väl avståndet mellan tidningarnas drev och människors försvar av samma person i sociala medier varit större?

En liberal är en yttrandefrihetsfundamentalist inte en åsiktsförtryckare

Det lilla Folkpartiet bytte för några år sedan namn till Liberalerna eftersom man påstod att det var det man var, något som man sedan dess visat gång på gång att man inte är. Den som är liberal värnar att makten flyttas så nära folket som möjligt, man kan därför omöjligt vara liberal och kalla sig det mest EU-vänliga partiet eftersom folkets inflytande då minskas väsentligt. Därför värnar en liberal nationalstaten som forum eftersom det är enda sättet att garantera folkligt inflytande, man blir inte som Cecilia Wikström veckan efter ett personligt möte med George Soros exalterad över att man nu driver på för att bilda en federal EU-regering; en liberal hade tänkt precis tvärtom! Det här är nämligen socialism.

Vad var det egentligen Alexander Bard sa?

Alexander Bard menar alltså att den som studerar hårt, arbetar och tjänar sina egna pengar dvs. är sin egen hjälte istället för att gå på bidrag och bli självutnämnt offer; är någon som betyder något (to matter). Ett påstående som är 100 % sant, det säger sig självt att den som anstränger sig och jobbar hårt istället för att se sig själv som ett offer och gå på bidrag kommer känna att man är betydelsefull. En betydelsefull individ kommer inte heller reducera sig till att vara en hudfärg, istället kommer man vara en person med både självrespekt och vinnarskalle. Bards budskap är sant för alla hudfärger, det är inte heller konstigare än kungens jultal 2002 när han talade om stekta sparvar som flyger in i munnen; poängen handlar om att framgång kommer inte gratis utan genom hårt arbete. Lycka och välstånd kommer definitivt inte genom gatans lag och att bränna butiker eller kyrkor, den typen av pöbelbeteende borde istället innebära gå direkt till fängelse utan att passera (bidragen vid) gå.

Hur minskar vi rasismen i samhället? BLM vs. Alexander Bard

Black lives matters menar alltså på att man ska införa särlagstiftning för svarta och erkänna dem i deras offerkoftor, där dagens skattebetalare ska betala extra bidrag för att gammelfarfar en gång fraktades från Afrika som slav; det för att vita i övrigt anses ha ett privilegium i samhället. Bard menar istället på att den som anstränger sig hårt kommer förtjäna respekt och det kommer göra att personen känner sig betydelsefull. BLM-rörelsen innebär alltså att man ska minska rasismen genom att alla färgade ska gå samman i grupp och erkänna sig som offer, medans Bard menar på att man ska jobba, studera och göra rätt för sig. För alla med mer än en hjärncell är det tydligt att Bards metod är det enda sättet att bygga ett bättre samhälle, och att endast mer rasism kan komma i att en massa förvirrade vänsterindivider identifierar sig för offer för sin hudfärg. I en liberal värld handlar det nämligen om VAD du gör, inte VEM du är; när “liberaler” inte förstår det tåls det att fråga vilket existensberättigande man har i politisk mening?

Därför säger det en del när både TV4 och “Liberalerna” gör sig av med Bard, han är nämligen precis som han säger riktig liberal och inte fejkliberal; eftersom han har rätt i sak både utifrån ett liberalt men också ett antirasistiskt perspektiv. Vill man verkligen motverka rasismen i samhället handlar det i mycket hög grad om arbete, skulle alla kriminella invandrare istället arbeta hårt, studera och vara som folk är mest är det mycket troligt att väldigt få skulle ha några negativa tankar om invandring. Problemen handlar snarare om de faktorer Bard lyfter i sin kritik mot BLM, att man inte studerar eller jobbar hårt utan istället hamnar i brottslighet (vilket är en naturlig följd för de som halkar snett).

Att ett parti som kallar sig “Liberalerna” därför sparkar en person som uttrycker liberala värderingar som till 100% motarbetar rasism är minst sagt sorgligt, det säger också en hel del om hur radikala krafterna är som finns i partiet och att man omöjligt kan vara en konstruktiv kraft som parti. Radikaler som aldrig kommer kunna bidraga till att minska rasismen utan endast öka den, eftersom lösningarna landar i att se och identifiera sig med en kriminell narkoman och gå så långt som Expressens medarbetare Malin Bohman där vi ska resa en staty över vederbörande George Floyd. Inget kunde vara mer fel, det handlar istället om lyfta statyer över drivna personer som Booker T. Washington eller Frederick Douglass som gått till historien för sitt hårda arbete. Något som fortfarande ger dem respekt 100 år efter deras gärning. Se filmerna nedan och fundera, vem vill du helst se som staty George Floyd eller Booker T. Washington / Fredrick Douglass?

0 0 rösta
Article Rating

Kommentera utan Facebook

0 Comments
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer
trackback

[…] Source: Agerar man på Alexander Bards uttalande är man radikaliserad och absolut inte liberal! […]