När Lööf (C) anser V skapar kaos visar hon hur lite hon respekterar demokrati
Vi lever i en tid när vissa politiker säger vad som helst eftersom pressen inte ställer kritiska frågor, Annie Lööf är en sådan person. I hennes värld är en opposition som inte röstar fram hennes politik en grupp individer som skapar kaos, ett djupt hänsynslöst synsätt; som ingen heller ifrågasätter vilket gör att hon kommer undan. För att förstå hur iskallt fräck denna politiker är måste man förstå vilket mandat regeringen Löfven II vilar på, dvs. partierna S+MP+C+L som undertecknat Januariöverenskommelsen (JÖK); en regering som fram tills idag tolererats av oppositionspartiet V. Det betyder alltså att JÖK-partierna utgör minoritet, och måste därför tolereras av Vänsterpartiet för att få igenom sin politik för att kunna regera.
Skapar verkligen Vänsterpartiet kaos?
När Lööf (C) därför påstår att V ”skapar kaos” för att de öppnar för misstroende visar det hur ohederlig hon är, eftersom misstroendet handlar om att regeringen Löfven kör över dem i en kärnfråga. Vänsterpartiet agerar därför fullständigt demokratiskt, de har inte stöd för marknadshyror av sina väljare och blir samtidigt behandlade som dörrmattor av Stefan Löfven som helt ignorerar att han inte har majoritet.
Ja men Moderaterna och KD är ju för marknadshyror?
Det är förvisso sant, men nu har inte regeringen Löfven II förhandlat fram sin politik med några andra än JÖK-partierna med tolerans av V. Det är alltså inte M eller KD:s ansvar att hjälpa Löfven att bilda majoriteter i kontroversiella frågor, det finns dock inget som säger att regeringen Löfven kan göra det; men när Vänsterpartiet inte tolererar regeringen Löfven II är det ett problem eftersom en regering behöver få igenom fler frågor än den om marknadshyror. Löfven måste därför minst ha ett långsiktigt passivt stöd av Vänsterpartiet. En framtida borgerlig regering inkl. eller med stöd av SD måste hitta sina långsiktiga kompromisser, det kan nämligen aldrig vara oppositionens uppgift att bära fram en regering man inte håller med för att man annars utmålas som en hemsk människa av en bedräglig politiker som Lööf; en regering måste hitta positiva majoriteter för sin egen politik.
Ja, men regeringen Löfven kommer ju ändå komma tillbaka? Vad är vitsen?
Jo så kan det kanske låta för den som förenklar diskussionen. Blickar vi tillbaka låg Decemberöverenskommelsen (DÖ) till grund för Löfven I dvs. att oppositionen lade ner sina röster om de riskerade att få majoritet med SD; de borgerliga partierna svek alltså sina väljare till 100 % i alla sakfrågor de hade kunnat få majoritet med SD. Efter DÖ fallit agerade man istället splittrat för att inte nå majoritet, dvs. man hittade ett sätt att i praktiken hedra DÖ fram till valet 2018. Vid valet 2018 ersattes Löfven I av Löfven II som alltså bygger JÖK-avtalet, där man också tolereras av V eftersom V tycker JÖK är bättre än ett högeralternativ. Avsätts Löfven II faller också JÖK-avtalet, och då kommer en Löfven III bygga på ett nytt underlag mellan de partier som väljer att stödja dem. Det är alltså inte riktigt samma gamla Löfven som i så fall kommer tillbaka, utan en ny regering som har ett nytt mandat med ”ny” agenda; vilket är det Vänsterpartiet efterfrågar när de vill ha en ny regering. Det är inte Stefan Löfven som person man saknar förtroende för, utan man vill revidera JÖK att inte inkludera marknadshyror.
Diskussionen är alltså större än vad den enfaldige centerledaren vill göra det till som bara menar på att man skapar kaos, hon sprider istället en lögn för att lura väljarkåren att vänsterledaren är den dumma på skolgården; när det är precis tvärtom. För högern handlar det därför om att byta ut Löfven II till en högerregering som vinner tolerans i riksdagen, medans för vänstern handlar det om att få ökat inflytande eller reformera Löfven II. Båda två har alltså fullständigt legitima skäl att fälla regeringen, och därför går i det här fallet fiendens fiender samman och gör gemensam sak. De skapar inte kaos utan de gör vad deras väljare sagt åt dem, de står upp för sin politik. Vilket skiljer sig från Annie Lööf som gick till val med högern och skulle hellre äta upp sin sko än att samarbeta med Löfven.
Det tåls också att påtala att när varken L eller C gick till val på att samarbeta med S utan tvärtom M och KD kan man på god grund ställa sig frågan huruvida Löfven I eller II ens är att betrakta som demokratiska; svenska folket röstade nämligen inte för en S+MP regering som regerade i minoritet 2014-2018 eller en JÖK+V regering 2018-2022. Istället röstade man för en Alliansregering med migrationspolitiska inslag från Sverigedemokraterna, något 4st Allianspartier ignorerade 2014, C+L 2018; och sannolikt endast C från 2021 i och med att L vill försöka bilda en borgerlig regering. Skillnaden är dock att i kommande val är C åtminstone uppriktiga (demokratiskt transparenta) med att de kan tänka sig samarbeta med S.
Vi lever i en tid när vissa politiker säger vad som helst eftersom pressen inte ställer kritiska frågor, Annie Lööf är en sådan person. I hennes värld är en opposition som inte röstar fram hennes politik en grupp individer som skapar kaos, ett djupt hänsynslöst synsätt; som ingen heller ifrågasätter vilket gör att hon kommer…
october jazz
bossa music