Istället för motargumentation mot Bulletin ska vänstern överrösta eller smutskasta? Så här tänker OBF.

Som vanligt när det kommer till auktoritära rörelser handlar det inte längre om att ha bäst argument, utan det handlar om att censurera meningsmotståndaren. Därför står vänstern idag och skriker så högt de kan när exempelvis Sverigedemokraterna håller tal, de anser nämligen att yttrandefriheten inte gäller för de som inte tycker som dem; och därför har de också klassat dem som ”fascister”. När den nya liberalkonservativa tidningen Bulletin hade svensk premiär var budskapet från Vänsterpartiet tydligt, ännu en insamling för att överrösta (istället för motargumentera) den nya tidningen; där ”motstånd” istället för ”motargument” blev ledordet; hur tragisk kan man bli?

Kamrat Aftonbladet kan man alltid räkna med

Aftonbladets tidigare kulturchef (politiske kommissarie) Åsa Lindeborg skrev en elak artikel där hon ansåg att den nya sidan var en ”besvikelse”; som om det ens vore troligt att hon som radikal vänsterskribent skulle skriva något snällt även om hon fick rikligt betalt? Istället handlar hennes text om att hon tar sig ann rollen som mobbaren på skolgården, där hon försöker hitta det smeknamn som passar bäst på den nya kompisen i klassen. Varför inte vara större och önska någon lycka till även om man inte instämmer i budskapet? Nu är kanske inte hedern hennes starkaste kort, hennes #Metoo-texter om ”skräckväldet” och påtvingade aborter från teaterdirektören Benny Fredriksson fick honom att ta sitt liv; där hon senare efter hans död avfärdade sina texter och flydde sitt ansvar med att kvinnan hade ett eget ansvar. Hur mycket trovärdighet har hon att recensera andra?

En demokrats syn på den nya tidningen

När fler och fler tar avstånd från demokrati som funktion för att istället överrösta (som Vänsterpartiet) eller misskreditera (som Åsa Lindeborg) bör alla demokrater se att det finns gott om plats i etern för olika åsikter. Att nya tidningar ploppar upp är ett sundhetstecken för pressfriheten, eftersom det uppenbart finns personer som inte känner att de kan uttrycka vad de vill; något en av deras nya medarbetare t.o.m. beklagat sig för till undertecknad för något år sedan. För vår del hade vi aldrig drivit Oberoende Förnuft om vi ansett att vårt synsätt fångades upp i andra tidningar, sannolikt hade inte du som läsare heller läst våra texter om du föredragit att ta en simtur i Tovarishch Lindeborgs sunkmarker; journalistik eller fria texter bygger nämligen på att både läsare och skribent har ett positivt utbyte av varandra.

Positivt att en ny tidning ska försöka tjäna pengar

En intressantare fråga än vilket öknamn tidningen kommer få (tänk att ens en tidigare s.k. kulturchef sänker sig till den nivån) är hur lätt de kommer få sin tidning att gå runt? Antingen inser de att vara ”swishhora” (Sveriges radios benämning på alternativ reportrar som tar betalt via Swish) är svårt, eller så ser vi ett skifte där seriösa annonsörer ansluter sig till Bulletin istället för SvD m.fl.; det kan ju vara så att färre och färre företag vill stödja tidningar vars texter (av fler och fler praktikanter) de ogillar? Med tanke på konkurrensen från övriga alternativa medier som SwebbTV, Nyheter idag, Exakt24, Fria tider, Nya tider, Nyhetsbyrån, Palaestra Media, Berts Värld och Oberoende Förnuft kan det vara svårare att hitta ett eget segment som läsarna vill ha. De flesta alternativmedier och dess skribenter har nämligen offrat socialt kapital och anseende när de i någon mening praktiserat sin yttrande- eller pressfrihet, något som garanterat skapat förtroende och band till sina läsare. Vi har vågat stå på oss kring vad vi tror är rätt och riktigt även om priset varit högt, den resan har inte riktigt Bulletins medarbetare gjort än eftersom de arbetat inom etablerad media; därmed inte sagt att de nu befinner sig nära utreseterminalen till det okända.

Huruvida tidningen lyckas hitta en trovärdig mix mellan liberalism och konservatism ska bli intressant att se, än mer intressant ska det bli att se om de kan tjäna pengar på det. Utifrån vår synpunkt vore det förträffligt om dessa kan influera liberaler åt höger istället för att de hämtar sin kraft och inspiration från Karl Marx, vilket är minst sagt oroande i stora delar av världen; inte minst USA där radikalerna tagit över Demokraterna. Kanske summerar Gudfadern Don Corleone åtminstone Oberoende Förnufts position i sin dialog till knarkbaronen Virgil ”The Turk” Sollozzo när han säger följande till honom:

”I want to congratulate you on your new business and I’m sure you’ll do very well and good luck to you. Especially since your interests don’t conflict with mine. Thank you. ”