Butjas folkmord är ett nytt Katyn

• av Ian Fernheden
• april 4, 2022

När man pratar om kultur är det tydligt att det ligger något i det gamla ordspråket ”ränderna aldrig går ur”, när man hittar döda i massgravar på platser där den ryska armén gått fram. Till skillnad från massakern i Katyn där den rysk-sovjetiska armén gick in i Polen under Andra världskriget, är det nu civilister som nu grävs fram eller ligger döda längs Butjas gator. Den gången handlade det i hög grad om officerare i den polska armén som gett upp, men även en betydande del civilister; där man likt nazisternas massaker i Babij Jar tog ut dem i ett skogsområde och avrättade dem. Nu har man gjort samma sak i Butja, där bakbundna obeväpnade civila människor blivit avrättade. Det är uppenbart att ränderna aldrig gått ur, där samma förband återigen återvänder hem som massmördare.

Hylla svenska bomber och stridsflyg – garanten för vår frihet

I åratal har olika politiskt korrekta vänsterkrafter tävlat i vem som bäst avskaffar militären, där den som varit för ett starkt försvar många gånger hånats som krigshetsare alternativt en man som bär på mycket s.k. “toxisk maskulinitet”. En utveckling som fått Försvarsmakten att istället för att bygga ett försvar värdigt namnet slänga ner en massa pengar på inre världen som värdegrundsfrågor om genus, hudfärg och sexuell läggning. På andra sidan Mare Balticum har Vladimir Putin passat på att utveckla sina vapensystem, för att efter Sovjetunionens fall stärka sin krigsförmåga. Efter woke-rörelsen intåg i Sverige på 2010-talet har de som är satta att försvara oss, setts som något som katten släpat in; istället för vad de faktiskt är – vår garant till ett liv i frihet.

Lex folkmordet i Srebrenica

Till skillnad från folkmordet i Srebrenica när serberna ledde ut och massakrerade bosnier i skogen, samtidigt som Carl Bildt satt och åt lunch med serbernas högsta ledarskap har världen blivit klokare. I Bosniens fall var det enklare, eftersom Serbien gick att NATO-bomba när de inte var i direkt allians med Ryssland. I Ukrainas fall handlar det inte om att bomba ryska separatister, utan man riskerar ett tredje världskrig mellan NATO och Ryssland med dess allierade. Därför förser man istället Ukraina med vapen och nya system, vilket sannolikt är den enda väg man idag kan gå utan att riskera global eskalering.

Europa måste bli energioberoende

Det är också tydligt att ett fritt Europa behöver göra sig energioberoende från Ryssland, där atom- och kärnkraften (dvs. inte vindkraften) garanterar friheten och territoriell frihet på samma sätt som Jas 39 Gripen. Man är nämligen inte fri om Ryssland kan utöva påtryckning genom att strypa gasen, något man tidigare gjorde mot Ukraina och tänkte komma runt genom Nordstream I och II; genom att skapa direktledningar mellan Ryssland och EU. Energi är nämligen ett vapen idag, där Ryssland nu tvingar EU att betala för gasen i rubel; vilket leder till en starkare rysk valuta. Kanske tänker någon miljöpartist att det inte rör Sverige eftersom vi inte importerar rysk gas, men man missar att när dessa radikaler lagt ner kärnkraften så tvingas vi importera el från länder som är energiberoende av rysk gas. Vi är nämligen del av samma kretslopp. Sverige behöver återigen bli energioberoende.

Var finns den svenska röst som vågar kalla Ryssland för vad de är, satans mördare?  Det finns nämligen inget som är så viktigt som ord, ju fler som sprider det; desto svårare har diktatorer att sitta kvar. Därför försöker alla auktoritära krafter alltid kväsa det fria ordet, genom antingen censur eller desinformation. I Katyns fall beskyllde ryssarna Nazityskland som intog området under Operation Barbarossa (invasionen av Sovjetunionen), där tyskarna 1943 hittade massgravarna på polacker. Det skulle ta enda till Sovjetunionens sista dagar 1990 under Gorbatjov som Sovjet erkände massakern i Katyn. Det är därför mycket troligt att vi kommer se desinformation från Ryssland om att människorna antingen varit beväpnade i någon form av milis eller att man helt enkelt och bisarrt anklagar Ukraina för att kropparna exempelvis är döda ryska soldater i ukrainska kläder. Det är nämligen alltid i den andan man arbetat. Att Motyzhyns borgmästare Olga Sukhenko med familj likt den sista ryska Tsaren Nikolaj II med familj dyker upp i en jordhög, borde därför inte förvåna någon; ränderna går nämligen aldrig ur dessa satans mördare.

När man pratar om kultur är det tydligt att det ligger något i det gamla ordspråket ”ränderna aldrig går ur”, när man hittar döda i massgravar på platser där den ryska armén gått fram. Till skillnad från massakern i Katyn där den rysk-sovjetiska armén gick in i Polen under Andra världskriget, är det nu civilister…