När Eskil misstänkliggör handikappade, kan man fråga hur lågt man kan sjunka?

Foto: Patrik Trägårdh / Wikimedia Commons

En ohederlig människa ljuger utan att blinka, och den enskilda lögnen kommer sällan ensam. Hur är man funtad om man skyller sitt tafsande på en sjukdom som skapar handikapp och ett otroligt lidande för de som drabbas? Vikingasjukan gör inte att man tafsar, det gör att förmågan att röra fingrarna försvinner eftersom de kröks inåt. Om Eskil Erlandsson själv är drabbad (han kan ju ljuga) är det ingen att tycka synd om, just i det här fallet finns det uppenbart högre makter som ingripit att det åtminstone på sikt är sluttafsat för hans del (i och med att fingrarna kröks inåt).

Vikingasjukan med fingrar som kröker sig som inte kan rättas ut Foto: MikkTooming

Toppen av ett isberg?

När man som tidigare ledande politiker i Sverige för fram en lögn som är så dum att klockorna stannar, kan man misstänka att en sån person är så van att ljuga att han kunnat säga vad som helst utan att bli ifrågasatt. En sån person har säkert en mycket grandios självbild av sig själv, ingen som tafsar skulle nämligen göra det om man visste att man skulle bli anklagad. Därför tåls det att fråga vem är egentligen Eskil Erlandsson? Kan det vara så att det som nu kommit upp är toppen av ett isberg?

Ett parti är oftast en skyddad verkstad för skitstövlar

Inom de flesta organisationer där makt och pengar kombineras, och där vänskapskorruption istället för ekonomiskt ägande förekommer; hittar lömska personer sin väg in. Dessa personer förstår spelet, och kan utnyttja det till sin fördel maximalt. Andra som kommer in i ett senare skede hamnar därför i beroendeställning, därför kan det vara mycket svårt att göra sin röst hörd om en person tillhör den absoluta toppen. Att fälla högvilt påverkar inte bara vederbörande tafsare, utan även partiet som agerat jaktmark under skyddade former. Tittar man på socialistiska länder är det därför inte något ovanligt att läsa om partiföreträdare som praktiskt taget själva levt utanför lagen, samtidigt som de predikat sin klasskamp.

För alla som någon gång sett vikingasjukan på nära håll vet vilket lidande sjukdomen skapar, eftersom man blir handikappad. När Eskil Erlandsson därför skyller sitt tafsande på handikapp istället för att försvara den lilla heder han har kvar och be om ursäkt, så visar det vilken otrolig ynkrygg han är. Sådan ynkedom bör föraktas, man misstänkliggör inte andra handikappade för att man själv saknar respekt för andra människor. En sådan person bör få ett mer kännbart straff än andra som försöker göra rätt för sig trots att man gjort fel.

0 0 rösta
Article Rating

Kommentera utan Facebook

0 Comments
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer