Är demokratin hotad i Sverige? … och vilka är det som i så fall hotar den?

• av Ian Fernheden
• maj 23, 2019

Det går inte en debatt eller ett politiskt brandtal där man hör från personer med vänstersympatier att demokratin är hotad, men är den verkligen det? Är det ett sant påstående att högerpartier idag hotar demokratin? Är valet till EU viktigt för att högerpartier hotar demokratin, ett hot mot det man definierar som ett hot mot Europa? Är gula västarna i Frankrike ett hot mot demokratin eller vad är det egentligen man hotar?

Hur definierar man egentligen Demokrati? och vad är alternativet?

Den demokratiska tanken handlar om att folket genom val ska utse sina företrädare, individer som ska föra deras talan. Därför tåls det att titta på högerpartierna runt om i Europa och i Sverige och fråga sig hur många av dem som vill avskaffa rösträtten, tillskansa sig mer makt på bekostnad av folket? Är det den “onda” Sverigedemokraten som vill flytta makt från Bryssel till Sverige, eftersom man inte tycker de kan lösa problemen eller är det de “goda” socialisterna och liberalerna som vill flytta makten från Sverige till Bryssel som är demokraten i rummet? Det rimliga svaret är att demokrati utgår från folket, inte överstatligheten; dvs. de som förespråkar mer makt till EU på bekostnad av folkets inflytande hotar demokratin. Alternativet till att folket bestämmer (dvs. demokrati) är att någon vi inte valt bestämmer, vilket måste vara fallet med Mr. Barnier som förhandlar Brexit för EU:s räkning eller statschefen och EU-presidenten Donald Tusk som inte ens har stöd av sitt hemland Polen? En otroligt mäktig man, men vilken demokratisk förankring har han? Känner du någon som röstat på honom?

Varför växer Sverigedemokraterna i Sverige?

Lyssnar man på vänster- eller mittendebattörer är det som sagt tydligt att dessa betraktar en röst på andra partier som ett hot mot demokratin. Man tycks på fullt allvar tro att människor lämnar både dessa partier och blir antidemokrater samtidigt, således är det inte ovanligt att vänskaps- eller familjeband brustit pga. antidemokratiska uppfattningar om oliktänkande. I en tid när “alla” är överens om att jorden håller på att gå under pga. värmebölja och man i ett växthus skjuter in 4 x så hög koldioxid för att det ska växa bättre; tåls det att fråga om den oerhört marginella höjning vi sett på 100 år är så farlig som “alla” partier gör gällande? När samma “alla” i praktiken är överens om att migration från 3:e världen räddar svenska arbeten, och det sista partiet har en motsatt åsikt; är slutsatsen då att partiet måste vara antidemokratiskt? Eller är det så enkelt som att forskning inte är något man röstar om, Galilei var exempelvis helt ensam om att påstå något så “antidemokratiskt” som att jorden kretsade runt solen; istället för dåtidens politiker (dvs. katolska kyrkan) som “visste” motsatsen. Kanske är det helt enkelt så att när förorterna brinner, människors pensioner krymper, inflytandet på våra politiker är obefintligt, ingen politiker vill svara på någon fråga och “alla” vill flytta mer makt till Bryssel, för att i “vetenskapens namn” rädda jordens undergång med Domedags-Greta eller Väder-Pär i spetsen; att man då söker sig till ett parti som i sann demokratisk anda driver andra uppfattningar baserat på de vetenskapsmän som är erkända och framför att det tar 400 år att värma jordens hav en grad med dagens s.k. “växthuseffekt”?

Innebär Sverigedemokraternas ökning ett demokratiskt problem?

I ett normalt land där alla människor är värda lika mycket, är också alla röster värda lika mycket. Därför förhandlar politiker för att få igenom så mycket av sin politik som möjligt med likasinnade, i diktaturer är makten viktigare än idealismen; dvs. kompassriktningen kan man tumma på så länge man får stå kvar vid rodret. Därför försökte Heinrich Himmler kontakta de allierade och förhandla (i hans värld var SS en förutsättning för Tyskland även efter kriget), och av samma anledning har vi kunnat se oheliga allianser för att stanna vid makten. I Socialdemokratins fall har man exempelvis gått så långt att man avskaffar värnskatten och gör avkall på hjärtefrågor, eftersom alternativet att vara maktlös är mycket värre; vilket beror man att man är driven av makt och inte ideologi. Hade man varit idealist, hade man istället gått i opposition med hedern i behåll och intakt gräsrotsrörelse. På samma sätt har Lööf och Björklund svikit vad man gått till val på, eftersom man hellre ger upp sina vallöften än att förhandla med Sverigedemokraterna. En utveckling vi kan se i andra länder också, där i Tyskland Kristdemokratin (Merkel) gör upp med Socialdemokratin; något vi också ser i Frankrike med samlingen kring Macron eller “moderaten” Theresa May som försöker förhandla med “socialdemokraten” Jeremy Corbyn. Människor efterfrågar inte politiken som kommer fram när deras politiker kompromissat bort sin själ, därför söker man sig till alternativa partier; det är ett sunt tecken på demokrati inget annat.

Vi kan därför slå fast att när vänsterpolitiker säger att högern är extrem och hotar demokratin, är det precis tvärtom eftersom dessa varken argumenterar eller erbjuder en politik folket efterfrågar. Demokratin är föränderlig, precis på samma sätt som kulturen påstås vara av dessa individer. Anledningen till att de etablerade partierna tappar stöd innebär inte att demokratin är hotad, det beror på att ett ökande antal människor ifrågasätter både deras vallöften (på god grund) och hur väl samhället mår. På samma sätt är det inte antidemokratiskt att vilja förändra public service genom att minska det, eftersom många människor uppfattar det vänstervridet; när hörde du någon säga Trump göra något bra i SVT? (Landet går exempelvis superstarkt ekonomiskt, och arbetslösheten har sjunkit kraftigt; men nej enligt vänstern är han det största hotet mot demokratin.)

På samma sätt är det helt legitimt att ifrågasätta EU:s överstatlighet när vi inte kan påverka de som har makten över oss. När parlamentet inte levererar lösningar på problem folken känner med den maktförskjutning de fått, då gör sig demokratin gällande och människor efterfrågar beslutsrätt i nationalstaten istället för Bryssel. Tycker man att det är rätt att den grekiske kommissionären bestämmer över Sveriges gränser, och att det är ett problem att han inte bestämmer mer; då ska man rösta på det tidigare s.k. “Folkpartiet” eller “Liberalerna”. Tycker man det är fel, att vår suveränitet hör hemma i Sverige; då väljer man ett parti som exempelvis Sverigedemokraterna.

Det går inte en debatt eller ett politiskt brandtal där man hör från personer med vänstersympatier att demokratin är hotad, men är den verkligen det? Är det ett sant påstående att högerpartier idag hotar demokratin? Är valet till EU viktigt för att högerpartier hotar demokratin, ett hot mot det man definierar som ett hot mot…