Konsten att kränka “svennar”

Efter Koranbränningarna i Sverige tände Nordiska avdelningen (f.d Arabiska partiet) eld på svenska och danska lagböcker i motprotest. Tanken var något i stil med “nu ska ni känna på hur det är att få det man håller heligt, en djup del av sin identitet, kränkt offentligt”. En utmärkt plan, med undantag för att den inte fungerade…

Problemet var att närmast ingen brydde sig. Carl Bildt, som offentligt fördömt koranbränningen grundat på att bokbål enligt honom alltid är omoraliskt, sa inte ifrån. Jimmie Åkesson som beskrev förstörelsen av den heliga skriften som något han har svårt att känna sympati för – har mig veterligen inte reagerat alls på förstörandet av lagböckerna.

Jag skriver inte detta för att jag ville att de skulle ta till orda, jag stör mig inte på den typen av demonstrationer. Så länge det är en bok du köpt för egna pengar – tänd till! Det lyfts ofta fram att stalinister och nazister bränt böcker, men det har även feminister gjort[1]. Min poäng är inte att svartmåla feminister, utan snarare belysa den moraliskt neutrala karaktären som ligger i att symboliskt förstöra litteratur.

Misstänker att de flesta majoritetssvenskar (även kallat “etniska svenskar”) egentligen inte bryr sig så mycket om demonstrativt destruerande av böcker. När någon brände en bibel i Sundsvall 2013, röt inte riksdagsmän till. Internationella medier fick inga kravaller att rapportera om, inte ens nationell press lyfte händelsen; utan man fick nöja sig med regionala nyheter. Annat ljud i skällan var det när Markus Birro hävdade att islam är en mer krigisk världsåskådning jämfört med andra religioner, då skrek Mio Cederlund och Fredrik Virtanen ifrån på de nationella mediernas plattform[2].

Många majoritetssvenskar håller egentligen inte heliga skrifter särskilt heliga, och vi tar ofta inte illa vid oss av religionskritik. De flesta av oss skrattar glatt med till Family Guy och South Parks hädande. Vi bara låtsas bli upprörda för att visa solidaritet med de vi tycker synd om. Om ni ursäktar min etnomasochism, så tenderar majoritetssvenskar att vara rätt pretentiöst distanserade. Att ta illa vid sig över att någon annan försökt provocera grundat på svenskhet, det ses som att ha förlorats på en intellektuell nivå.

Det får en att undra, vad skulle demonstranter behöva göra för att provocera majoritetsbefolkningen till samma grad som Koranbränningen provocerade segment bland minoritetssvenskar? Bokbålet ledde till våldsamma upplopp där polisen överfölls med bland annat smällare, en 60-årig kvinna anhölls på misstanke av uppviglande till våld. Vilken demonstration skulle få svenne-farmor att säga “släpp köttbullarna mina små lintottar, vi ska ut och tända eld på stan”? Etniska påhopp i stil med “död åt alla svennar” hade nog inte gått så långt. När en bloggare skrev att alla majoritetsvenskarna borde utrotas, så fälldes han inte för hets mot folkgrupp och händelsen fick väldigt lite uppmärksamhet jämfört med Koranbränningarna. När det föreslogs av SD-representanter att starta ett nätverk emot hatbrott som drabbar majoritetssvenskar, då var den vanliga reaktionen att provoceras av initiativet till att försöka motverka brotten – inte att ta illa vid sig av att de förekom. Lars Beckman (M) skrev att målet med nätverket var “uppenbarligen bara [att] provocera”[3].

De demografiska gruppernas svar på Voldemort

Att ens använda frasen “etniska svenskar” uppfattas kränkande – det är närmast en “grupp som inte får nämnas vid namn”. När Reinfeldt använde begreppet blev det storm, Bo Löfvendahl förnekade bland annat att termen kunde beskriva något väsentligt eller verklighetsnära [4].

Jag håller på ett sätt med Löfvendahl. Etniciteter är en gemensam saga, en social konstruktion precis som pengar. De är inte lika “på riktigt” som naturgivna objektiva sanningar, exempelvis tyngdlagen. Men det blir svårt att förklara det för dom som ägnar sig åt hatbrott. Precis som skuldsatthet blir en hård verklighet som emanerar ur den gemensam fiktion pengar, förblir etniskt hat också en karg realitet även om folkgrupper i sig egentligen inte finns.

Expressen har rapporterat om ett påtagligt förakt och mönster av trakasserier mot majoritetssvenskar i delar av landet. Reaktionerna på reportaget när det kom gick i huvudsak ut på att fördöma avslöjandet som rasistiskt. I ett uppmärksammat fall som illustrerar hatet, sa en arabsvensk individ “Vi ska ta över ditt land, din svenska hora”. En Youtube-profil åtalades vid ett annat tillfälle för hets mot folkgrupp efter att ha uppmanat att ta “vita svenskar” som slavar.[5] Åtalet kom senare att läggas ner.

För att citera en frågeställning till riksdagen som framförts av en moderat riksdagsledamot: “Många poliser och ungdomar har berättat för mig att ungdomsrånarna letar efter svenska barn och ungdomar som de kan råna. Det här tydliggörs genom de svordomar som riktas mot dem i samband med rånen och förnedringarna, och genom att hatet riktas mot dem som just svenskar. Ett fall som visades på nyheterna beskrev exempelvis hur en kille blivit kallad för jävla svennejävel innan han rånades och sedan förnedrades genom att rånarna urinerade på honom.” I det specifika fallet med urinering som syftas till, ska de kriminella också sagt att de ska “ta över” Sverige.

Förövaren i IKEA-morden sa sig även ha valt ut offer för att de “såg svenska ut”[6]. Trots detta har varken allmänhet eller offentligheten reagerat särskilt starkt, med undantag för subkulturella politiska sfärer.

Det har aldrig funnits några formella juridiska hinder för att fälla någon för hatbrott mot majoritetssvenskar – men det har ändå aldrig hänt. Susanne Gosenius, utbildar inom poliser i region syd och ansvarar för sammanställning av statistiken över anmälda hatbrott, sa 2016 till Sydsvenskan att “det finns en föreställning om att [offret] måste tillhöra en minoritetsgrupp för att det ska vara fråga om hatbrott”. Hon menar att sådana upfattningar inom poliskåren gör att det uppkommer ett mörkertal angående hatbrott mot majoriteten.

2012 skrev samma tidning om en familj som drivits till att flytta på grund av trakasserier. De beskrev att dom kallades “svennehora” och kommenterade att: “vi råkar ut för saker och kallas för svennar alltför ofta för att jag inte ska tro att det i alla fall delvis beror på att vi är ljusare i hyn än de flesta andra här.”

Med rätta fördömde Stefan Löfven hatet mot svenska samer i och med Girjasdomen. 2015 tog han dessutom avstånd från hädelse mot islam: “aldrig någonsin har [vi kritiserat islam], och vi tänker inte göra det heller” [7] Fredrik Reinfeldt har också fördömt flera former av hat. Mig veterligen har ingen av herrarna, eller någon annan svensk statminister, tagit sig tid att fördömma hat mot majoritetssvenskar. Det verkar helt enkelt inte locka fram samma patos, i alla fall inte samma konsensus-grundat avståndstagande som andra former av förakt och fördomar.

När man är så anti-rasistisk att man avhumaniserar minoriteter

Att dessa antipatier frekvent förnekas, tyder på att även våld mot den egna gruppen är majoritetssvenskar lite kluvna till. Får vi verkligen ta illa vid oss över våldsamt rashat riktat mot barn? Får vi ens diskutera det som en sanning, utan att först ha tusen gånger mer bevis än det vi kräver för att erkänna annat hat? Om en aspirerande provokatör förgrep sig på majoritetssvenskar fysiskt, med öppet rashatiska motiv, då skulle sannolikt många förneka att det hänt och andra försöka ursäkta det som en motreaktion på rasism. Vad ska en stackars bråkstake ta till mot en sådan tjurskallighet?

Det blir klokast att förlita sig på den svenska vanan att bli kränkt på andras vägnar. Men det krävs en viss finess för att det ska gå hem. Låt oss ta två exempel: när Sveriges Radio sände ett inslag där en imam uppmanade till att mörda alla ex-muslimer, då förblev den svenska offentligheten närmast helt tyst. Men när SVT i ett fiktivt scenario lät en kriminell gestalt heta Hassan, då valde en journalist att säga upp sig i protest.[8].

För den utomstående kan detta framstå tämligen schizofrent, men är i själva verket internt logiskt. Sekundärkränktheten kommer nämligen till stor del (omedvetet) ur behovet av moralisk självförverkligande. I pjäsen som majoritetssvenskar spelar upp för främst sig själva, där är dessvärre svenskar av andra etniciteter delvis avhumaniserade. Precis som rasistiska majoritetssvenskar bara erkänner den onda halvan av den mänskliga helheten till svenskar med invandrarbakgrund, vägrar (förmenta) anti-rasistiska svenskar ofta att se den mindre vackra men universellt mänskliga sidan hos vissa av sina landsmän. Minoritetssvenskar får frekvent växla mellan att ses som enbart halvt djävul och förövare, eller som halvt ängel och offer – statusen som hel människa reserveras inte sällan för majoriteten.

Exempel på tankesättet finner vi bland annat i formen av Barbro Sörman (V) som sa att det var värre med majoritetssvenska våldtäktsmän, då dessa “gör ett aktivt val”. Ett annat fall kommer i form av den svarta svensken Yaya som överfölls p.g.a av sin hudfärg, förövarna skrek rasistiska glåpord och försöke kasta av honom från en bro. Som Ivar Arpi och Adam Cwejman påpekar, var offentligheten mycket upprörd över händelsen, sedan tappade man intresse när det kom fram att överfallarna var själva minoritetssvenskar. Så sent som 2008 klassades inte främlingsfientliga hatbrott mellan minoritetsgrupper som hatbrott i juridisk mening[9].

Mot den bakgrunden, blir icke-reaktionen på SR-inslaget där en svensk muslim uppmanar mord på sina ex-muslimska landsmän, fullt begripligt. Kränkningar av icke-majoritetssvenskar måste komma från just majoriteten för att giljas. Kränkningar av majoritetssvenskar ska helst inte erkännas existera.

Med de premisserna etablerade, om vi skulle tipsa härmapor till den Nordiska avdelningen om hur de provocerar bäst, vad skulle vi komma med? Det som verkligen skulle uppröra majoritetssvenskarna, de vore nog att bränna Koranen och att säga något i stil med “etniska svenskar finns och hatbrotten riktade mot dom är avskyvärda”. Men det känns som om förslaget inte skulle uppskattas.

[1]
Carl Bildts uttalande gjordes på twitter 2020/08/29 och finns sparad här;(2020/09/18) “Jimmie Åkesson: ”Onödigt” att bränna Koranen” Expressen TV; Tobin, James (2017/08/24) “Book burning” Michigan Today.

[2]
Eklund, Börn (2013/04/04) “Brände bibel vid GA-kyrkan” Sundsvalls Tidning; Cederlundm Mio (2014/11/11) “Öppet brev till Birro: “Du har ett val – att sluta häva ur dig skit” Nyheter24; Virtanen, Fredrik (2014/11/08) “Jag vill varken fika med Birro eller med rasister” Aftonbladet.

[3]
Larsson, Ylva (2020/08/29) “Våldsamt upplopp i Malmö efter koranbränning – detta har hänt” SVT; (2020/09/07) “Kvinna i 60-årsåldern anhållen efter Malmö-upplopp” SVT; Haddäng, Johanna (2015/04/24) “Svenskar omfattas av hets mot folkgrupp – men bloggare frias” Dagens Juridik; Beckmans tweet från 2020/10/28 finns sparad här.

[4]
Magnusson, Örjan (2012/05/15) “Storm på nätet om Reinfeldts uttalande” SVT; Löfvendal, Bo (2013/12/16) “Finns det ”etniska svenskar”?” SVD.

[5]
Moreno, Federico (2016/05/14) “Hatet mot svennarna” Kvällsposten; Omar, Mohamed (2018/03/02) “Vi ska ta över ditt land, din svenska hora” Det Goda Samhället, (2019/09/26) “Youtube-profil polisanmäld för hets mot folkgrupp” SR.

[6]
Juntti, Ellen (M) (2019/20:999) “Hatbrott mot etniska svenskar” fråga till Sveriges riksdag; Gunnarsson, Katarina (2020/02/24) “Därför kan ungdomsrånen räknas som hatbrott” SR; Sannemalm, Ann-sofie (2015/10/21) “Mördarens val av offer: ”De såg svenska ut”” VLT.

[7]
Herkel, Peter (2016/03/13) “Polisen: Offer väljs ut för att de är svenskar” Sydsvenskan; Habul, Kenan (2012/03/05) “Trakasserier tvingar familj att fly” Sydsvenskan; Marakatt, Lars-Ola; Poggats, Tobias (2020/02/04) “Statsministern reagerar mot samehatet efter Girjasdomen” SR; Svensson, Niklas (2015/03/28) “Stefan Löfven: Vi har aldrig kritiserat islam” Expressen.

[8]
Zetterman, Jacob (2011/09/07) “Dödshot mot konvertiter i Sveriges Radio” Dagen; Tiberg, Cecilia (2020/10/15) “SVT-journalisten Christian Catomeris lämnar Agenda efter kritiserat namnval” SVT.

[9]
Rundberg, Hampus (2016/06/05) “V-politiker: Värre med svenska våldtäktsmän” SVT; Moreno, Federico (2017/12/19) “Hatet förstörde Yayas familj” Kvällsposten; Arpi, Ivar och Cwejman, Adam (2018) “Så blev vi alla rasister” Timbro förlag, andra upplagan , Livonia: Lettland. Sida 87-88; (2009/06/29) “Tre av fyra hatbrott är rasistiska” SVT

Efter Koranbränningarna i Sverige tände Nordiska avdelningen (f.d Arabiska partiet) eld på svenska och danska lagböcker i motprotest. Tanken var något i stil med “nu ska ni känna på hur det är att få det man håller heligt, en djup del av sin identitet, kränkt offentligt”. En utmärkt plan, med undantag för att den inte…

5 kommentarer

  1. Så länge svenska eliten och deras *media-megafoner upprepar vänster-snedvridna mantran, vilka som är “offer” och vilka som är “förövare” består rötan och sjukan.
    Deras “rättviseideal” och ensidiga kamp mot (enbart) socioekonomiska faktorer sänker oss alla eftersom fler aspekter behövs tas med för riktig förändring av människor, samhällen.

    (*särskilt miljard-SVT och alla dj*ävla bidragstagande knähundsmedia och! antagligen även Bulletin som känns som beige fluff och avledning, ytterligare lök på laxen)

  2. Pingback: read more
  3. Pingback: Study in Africa

Kommentera utan Facebook