Dela gärna våra artiklar

Pedofili är bland de absolut värsta av brott. Det förblir därför fascinerande att flera inflytelserika personer antigen öppet förespråkat övergrepp mot barn, eller anklagats för att ha gjort det. Ännu underligare är att de flesta av dessa apologeter inte uppmärksammats för detta utanför nischade mediala kretsar. Oberoende Förnuft listar därför kontroverser kring flera av dessa gestalter.

Axil Axgil  – grundare av RFSL

Axel Axgil grundande som sagt RFSL, tidningen Corren beskrev 2011 att organisationen sörjde hans bortgång. Han har onekligen bidragit med mycket gott via sin aktivism för HBTQ-personer. Med det sagt rapporterade 2014 HBTQ-tidningen QX att myndigheter i Danmark valde att inte döpa en gata efter Axgil, då han under sitt liv stöttat den politiska organisationen Pedofiligruppen. En förening som arbetar för att främja sexuella relationer mellan vuxna och barn.

John Money – professor i medicisnk psykologi och fader till det moderna genusbegreppet

1965 föddes David Reimer, under en tidig medicinsk behandling blev han av misstag kastrerad. Föräldrarna vände sig i desperation till John Money för att få hjälp. Moneys förslag var att uppfostra barnet som flicka. Reimer genomgick könsoperation redan som bäbis för att konstruera en artificiell vagina. Money var övertygad om att könsroller var helt eller närmast fullkomligt orsakad av fostran, Reimer tänktes kunna bevisa tesen. Att Reimer fötts med manligt kön hemlighölls för barnet. Experimentet misslyckades, Reimer identifierade sig som pojk. I högre ålder genomgick han även behandling för att övergå till man. Han tog senare livet av sig vid 38 års ålder, familjen lade skulden för självmordet på Money.

Money ska ha tvingat Reimer och hans tvilling att simulera sex med varandra, samt att undersöka varandras genitalier (”David Reimer and John Money Gender Reassignment Controversy: The John/Joan Case” The Embryo Project Encyclopedia). John Money uppges ha skrikigt åt Reimer vid ett tillfälle: ”Ta av dig kläderna – nu!”, när han motsatte sig aktiviteterna. (Colapinto, John (1997/12/11) ”The True Story of John/Joan” Rolling Stone). Moneys försvarare menar att de sexuella lekarna antigen är påhittad av Reimer själv eller av hans biograf John Colapinto. Både Reimer, hans bror och Money har avlidit. En av Moneys försvarare medger att forskaren öppet förespråkade ”sexuell träning” barn emellan, men menar att detta bara var teoretiskt. (Goldie, Terry ”The Man who invented Gender: Engaging the Ideas of John Money” sida cxciv och framåt). Money sa även att en ”ömsesidig” sexuell relation mellan en 10 eller 11-åring pojk med en vuxen man inte är sjuklig (”The True Story of John/Joan”)

Gayle Rubin – förgrundsgestalt inom queerteorti och känd feminist

Är känd som en av queerteorins största tänkare och identifierar sig som feminist. Hennes text ”Thinking Sex” argumenterar för att sex med barn inte ska vara straffbart och bör normaliseras. Hon skriver om pedofiler att: ”Pojkälskare är så stigmatiserade att det är svårt att hitta försvarare av deras medborgerliga rättigheter, ännu mindre för deras sexuella läggning. […] Inom tjugo års tid eller liknande tidsspann […] då kommer det bli lättare att se att dessa män utsatts för en vildsint och oförtjänt häxjakt […] men det kommer vara för sent att göra mycket för dessa goda män som spenderat sina liv i fängelse” (G. S. Rubin, ‘”Thinking Sex: Notes for a Radical Theory of the Politics of Sexuality” R. G. Parker & P. Aggleton (eds.), Culture, Society and Sexuality: A Reader (Psychology Press, 1999), sida 147)

Patrick Califia – förgrundsgestalt inom queerteorti och författare

Patrick Califia författarskap har recenserats i bl.a. Aftonbladet och gett globalt intryck. Han har beskrivit det som beklagligt att NAMBLA (North American Man-Boy Love Association), en förening som förespråkar pedofili, uteslutits ur amerikanska HBTQ-organisationer (2000 ”Sexual Outlaws v. The Sex Police” och ”No Minor Issues: Age of Consent, Child Pornography, and Cross-generational Relationships” i Public Sex: The Culture of Radical Sex Cleis Press: San Francisco). Califia har i en annan text hävdat att han inte stödjer NAMBLA och inte delar deras målsättning. Han ljuger antigen om sin tidigare uppfattning, eller om sin befintliga. Han har i skrift erkänt till uppfattningen att: ”ett barn som är gammalt nog att besluta om hon eller han vill äta spenat [eller liknande…] är gammal nog att besluta om hon eller han vill […] ägna sig åt sexuella aktiviteter [med vuxna]” (Citerad i Soble, Alan ”Sexual Investigations” NYU Press, sida 32).

Michel Foucault – Filosof inom postmodernism

Foucault brukar betraktas som en av 1990-talets mest inflytelserika tänkare och beskrivs ofta som queerteorins gudfar. Foucault engagerade sig politiskt för att avskaffa all form av byxmyndighet. Inte ens spädbarn förtjänade att skyddas från sex (L. D. Krizman (1990,red.), ”Sexual Morality and the Law” Routledge, London, sida 275). I ett radioprogram medverkade han med tre andra tänkare som drev frågan politiskt. (“The Danger of Child Sexuality”)

Alfred Kinsey – revolutionär sexforskare

Kinsey anses ha varit viktig för den sexuella revolutionen, hans större studier av män och kvinnors sexvanor visade på att tabubelagda beteenden var betydligt vanligare än vad som då troddes. De positiva effekterna av att belysa homosexualitet som något relativt vanligt anses ha varit stort.

Kinsey samlade information från pedofiler, där dessa fick beskriva sina sexuella relationer med barn. Pedofilerna återger en partisk och helt klart bedräglig bild som framställer barnen som villiga och njutande. Vissa element får sanningen om övergreppens natur att lysa igenom. För att citera valda delar utav beskrivningen av barnen ”de bleknar […det uppstår] ett överflöd av tårar […barnen] blir skräckslagna vid närmandet av orgasm. […] [vissa] försöker slå undan sin partner och kan utföra våldsamma försök att undvika klimax”. Kinsey sväljer trots detta pedofilernas förklaring att offren ”definitiv ges njutning av situationen.” (1948 ”Sexual Behavior in the Human Male”, Kapitel 5: Early sexual Growth and activitysida 160-161).

Kinsey beskrivs av en kollega ha beundrat en av pedofilerna som verkade som informatör för hans studier, specifikt en förövare som sexuellt utnyttjade spädbarn. Kinsey uppges ha betraktat honom som en ”hjälte”, för att han hade ”modet och sinnrikheten samt den sexuella energin och nyfikenheten att genomföra en mångårig sexuell odyssé […] och aldrig åka fast” (min fetmarkering, Jones, James H. (2014) ”Alfred C. Kinsey: A Life” sida 513). En annan pedofil som försett Kinsey med data fick frågan om motivation bakom övergreppen, när han ställdes inför rätten, och han svarade att han gjorde det för att samla belägg åt Kinsey – på dennes begäran (”Secret History: Kinsey’s Paedophiles”).

Den förstnämnda pedofilen, utförde övergrepp i åratal, bland annat genomfördes ”vetenskapliga experiment” för att avgöra vid vilken ålder pojkar kunde nå orgasm. Ett stort antal barn hävdade pedofilen sig ha utfört dessa experiment på. Förövarens dagbok ger intrycket av att han under de tio års tid som han samarbetade med Kinsey, förblev en aktiv våldtäktsman – trots detta anmälde aldrig Kinsey honom till polisen. (”Secret History: Kinsey’s Paedophiles”).

Kinseys verk användes sedan explicit för pedofiliapologism av den tidigare nämnda Patrick Califia. Som skriver att Kinsey ska ha ”bevisat” att barn är sexuella, och beskriver att ”trots detta” försöker samhället ”fanatiskt” att ”förneka” barnens sexualitet ( Public Sex citerad i Flynn, Daniel J. (2004) ”Intellectual Morons: How Ideology Makes Smart People Fall for Stupid Ideas” Crown Forum – sida 60-61).

Flera av dessa tänkare och aktivister har hänvisat till varandras verk. Fenomenet illustrerar risken för absurda strömningar att via intellektuella fintar ges en aura av expertis och seriositet.

Leave a Reply

Kommentera utan Facebook

  Subscribe  
Notify of
trackback

[…] Source: Akademiker/aktivister som försvarat eller förutspråkat pedofili […]

Conny Lundberg
Guest

Tack för att du skrev detta!