Trump har rätt i sin NATO-kritik att Tyskland m.fl. länder bidrar för lite

Inklusive Sagan om utrikesreporter Björcks middag med kollegorna Lindberg, Hansson, Schyffert, Fogelberg och Pascalidou

Foto: Shealah Craighead - Vita huset / WIkimedia Commons
Spread our love
  • 124
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Varför kan inte svensk media någon gång uppfylla sitt uppdrag och rapportera hederligt kring att Donald Trump, uppenbart har han helt rätt i att de flesta NATO-länder inte lever upp till sina avtal? Enligt de avtal som finns är det idag endast USA, Grekland, Storbritannien, Estland, Lettland och Polen utav NATO:s 29 länder som uppnår 2 % (2016 års siffror). När USA:s BNP dessutom är den största i världen innebär USA:s ca 4 % (dagens siffra) att långt mycket fler dollar per % än exempelvis de som betalar minst och har en liten BNP. 2016 stod amerikanska skattebetalare för nästan 66 % av hela NATO:s budget dvs. två tredjedelar. Är det då helt orimligt att Trump ställer krav att alla borde betala minst 2 % eller t.o.m. 4 % av BNP och ta mer hand om sitt eget försvar? När Trump dessutom nämner 4 % är det en relativ siffra som får sättas i sitt sammanhang att många länder har mycket liten BNP i förhållande till USA.

TV4:s utrikesreporter Jonas Björck skyller på dålig etikett
När utrikesreporter Björck skulle komma med sin expertanalys menade han på att Trump beter sig som en gäst som går på fin middag, som inleder med att spotta i soppan för att se hur de andra reagerar. Han fortsatte sedan med att det var “djupt bekymmersamt” eftersom han gör det på de som står USA närmast, dvs. de allierade inom NATO. Han lade dessutom till att Trump inte beter sig likadant med Kina eller Ryssland, en behandling som han menade på var ”förnedrande”. Reporter Björck avslutade sedan sitt resonemang med att den ende som “gnuggar händerna” är Vladimir Putin i Kreml, och att världen sedan håller andan om Trump ska ge med sig för Putin istället för Natos “enighet”. Tåls att fråga vart man hittar en sådan onyanserad reporter som inte väger in den enormt stora kostnad amerikanska skattebetalare står för, och hur lite de andra betalar; utan får det hela att framstå som att etiketten är problemet?

Utrikesreporter Björck går på middag med Anders Lindberg, Henrik Schyffert, Wolfgang Hansson m.fl.
En trevlig och varm sommardag samlades Sveriges 28 av 29 mest politiskt korrekta individer på en solig innekrog på Södermalm med utsikt över Stockholm, tillsammans skulle man med stor enighet sin vana trogen diskutera identitetspolitiskt retoriskt-samarbete i nya genusfrågor; något dessa profiler gjort under många år. Utrikesreporter Björck som fått löneökning för sina fantastiska analyser på TV4 bjöd sin vana trogen sina mindre förmögna 28:a vänner, b.la. politikern Schyffert som tidigare arbetat som komiker, Aftonbladets mest lysande stjärna Lindberg flankerad av den briljante utrikeskrönikören Hansson, bland bordet sågs även Sveriges radio-medarbetarna Täppas Fogelberg och även Alexandra Pascalidou som numera uppfunnit sitt eget “Nobelpris” under sommarledigheten inför valet. Özz Nûjen hade i år lämnat återbud med motiveringen “ring min svåger”, tydligen hade det kommit ett renoveringsarbete i vägen. Utrikesreporter Björck hade länge irriterat sig på sina kamrater att han ständigt måste stå för hela två tredjedelar av entouragets middagskostnader bara för att han tjänade mest; vilket motsvarande hela 4% av sin stora månadslön. Eftersom de andra ständigt insisterade på att ta den blodigaste oxfilén eftersom den var dyrast kombinerat med den bästa och mest påkostande av viner för att skölja ner läckerbitarna med sprang kostnaderna lätt iväg . Endast det bästa var gott nog brukade ledarredaktör Lindberg ständigt twittra med en selfiebild värdig en furste. Eftersom de andra runt bordet var mycket lågavlönade innebar det att deras avtalade 2 % av månadslönerna inte ens räckte till att bekosta sin egen förrätt eftersom 2% av 0 kr är just 0 kr. Vad de andra inte kände till var att utrikesreporter Björck kvällen innna hade haft ett våldsamt gräl med sin hustru; – Måste du ständigt år ut och år in bjuda alla politiskt korrekta kamrater på middag, kan inte vi använda de pengarna i år att rusta upp vårt förfallna hus som regnar in eller åtminstone ta en weekendsemester med pendeltåget till Gnesta? Utrikesreporter Björck hade därför tvingats lova sin fru att ta upp det heta ämnet på middagen, därför tyckte han att de som tjänade mindre kanske till och med behövde betala upp till 4 % annars kunde eventuellt både förrätt och efterrätt försvinna kommande år; något som garanterat hade varit problematiskt för ledarskribent Lindberg som gjort sig känd i att leva i någon slags självförnekelse.

När utrikesreporter Björck tog upp detta med sina kamrater var det ingen som förstod hur han tänkte, tvärtom var det många som tyckte att det var mycket “förnedrande”. Särskilt ledarskribent Lindberg som var van vid att få det bästa, kände att han upplevde det som “att någon just spottat i hans förrätt” trots att han bara bidrog med ca 1 % av sin låga månadslön eftersom han tecknat en stödprenumeration på den konkursmässiga tidningen ETC för övriga 1 % av sina disponibla inkomster. Utrikesredaktören Hansson på Aftonbladet som nyligen fått en del kritik för sina osakliga artiklar muttrade minsann att alternativmedia och synnerligen den där Fernheden på Oberoende Förnuft gnuggar säkert händerna, risken finns ju att vår enighet bryts om utrikesreporter Björck börjar bjuda honom istället för oss; eller kanske till och med söker ackreditering på den av sina läsare omtyckta tidningen. När kvällen gick mot sitt slut hade dock lugnet nått församlingen då Lindberg och de andra lovat att bidra mer av sina månadslöner eftersom de insåg värdet av att ha en auktoritär politiskt korrekt sammanhållning i genusfrågan; runt sitt högsäte Södermalm i Stockholm.

Satir har används mycket effektivt genom åren och mycket kring upplysningstidens bästa skrifter handlar just om samhällskritik i novellform; Gullivers resor av Jonathan Swift och landet Lilleputs politiska problem eller varför inte Candide som levde i ”den bästa av världar” av Voltaire. Att sätta saker och ting i sitt rätta sammanhang för att ge vettiga analyser är inte bara önskvärt, det är en redaktörs viktigaste uppgift. När utrikesreporter Björck således inte ens nämner att USA bär NATO och att många av de andra allierade knappt betalar något är det inte hederlig journalistik, eftersom det enda rätta är att säga att 23 länder av 29 inte lever upp till avtalade 2 % och att Trump har rätt i sin kritik; det är istället djupt ohederligt att beskriva Trump som någon som spottar i allierades soppa. Dessutom är det inte konstigt att man kan ställa krav på sina sina närmaste allierade att de inte lever upp till sina åttaganden, och ta andra trevligare metoder när det kommer till länder med komplicerad relation som Nordkorea, Ryssland eller Kina. Trump tänker således helt rätt, och det är obegripligt hur man kan ha en reporter som inte inser det; utan istället gör ett taffligt försök att göra sig lustig.

Sverige behöver duktiga och pålästa reportrar som vet vad man talar om, istället för retorikexperter och personer som inte kan lyssna på vad politiska ledare anbelangar för argument för sin kritik; så att deras läsare själva kan bilda sig en uppfattning i olika sakfrågor.

För diskussionen framåt med Facebook:

Ian Fernheden är sedan 2015 Chefredaktör och Ansvarig utgivare för Tidskriften Oberoende Förnuft. Ian har studerat internationell ekonomi och brinner även för nationalekonomi, utrikespolitik, demokratifrågor, yttrande- och pressfrihet, historia samt konst. Ian har även tjänstgjort i Amfibiekåren.


Spread our love
  • 124
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Gilla oss gärna på Facebook:

Debattera gärna mer i vår friare Facebookgrupp