President Trump släpper på prestigen i fredens tecken och reser in i Nordkorea

Det är häftigt hur man till skillnad från tidigare presidenter kan släppa på prestigen och resa till Nordkorea och föra dialog. Samtidigt finns det ingen som hånar honom så mycket som svensk press, en president som arbetar för fred. Lika bisarrt som när man tar parti med Irans regim för att trycka till honom. Dialog är nyckeln till framgång, och Donald Trump förtjänar respekt för arbetet med Nordkorea; ingen har kommit längre än honom ty relationerna har aldrig varit så bra som de är idag.

Ja, men enligt SVT har ju andelen kärnvapen ökat kraftigt?

Jo men hade du tittat på morgonsändningen hade du sett att uppgifterna byggde fullständigt på spekulation, en detalj man utelämnade helt i kvällssändningen som du såg. Faktum är att ingen vet hur många kärnvapen de har, och det är sannolikt omöjligt att få dem att kassera dem på egen hand; det här har Donald Trump förstått och därför har han bytt taktik.

Ja, men vi kan ju inte tillåta ett Nordkorea med kärnvapen?

Fast frågan handlar om vem de i så fall skulle anfalla? Är risken stor att de invaderar Kina i norr, Sydkorea i söder, Japan eller USA i öster? Är det troligt att landet överhuvudtaget funnits kvar på kartan om de kärnvapenbombat en annan nation, svaret är nej; USA hade bombat dom till grus. Kanske borde man intaga en ny strategi där dessa blir oerhört dyra och icke nödvändiga då man inte har något hot mot sig. Uppenbart fungerar det inte att tvinga dem till lydnad och förstöra sina kärnvapen, men kanske är det möjligt att få dem att spela efter spelreglerna med icke-spridning. Vill dom sitta med sina kärnvapen i sina hålor, är det ett problem om de inte sprider teknologin eller använder dem?

Ja, men det är ju en diktatur, hur kan Trump samtala med en diktator?

Alla socialistiska stater behöver murar och lögner för att fungera eftersom utbildade människor, eller personer med drömmar vill fly. Därför byggdes Berlinmuren, Östtysklands arbetskraft dränerades när man flydde till friheten i väst. I Venezuela har man genomfört den svenska modellen, där man gör det dyrt att lämna eller flytta kapital utomlands (se Sällskapsresan hur lätt det var att köpa hus utomlands på 70-talet). Öppnar Nordkorea sina gränser kommer regimen falla eftersom de inte längre kan bibehålla sitt åsiktsmonopol; diktatorn är därför enda möjligheten till dialog. Börjar folket förstå att omvärlden har det ganska bra, kommer folk börja ifrågasätta regimen; det är precis samma krafter som när östtyskarna satte örat mot radion och rattade in västsändningar. Vi kan även se samma mekanismer när man tror Sveriges sjukvårdssystem är världens bästa, att vi är ett föregångsland; sanningar som bara existerar i Sverige trots att människor dör i cancerköer. Hur många danskar, norrmän eller finnar söker vård i världens bästa föregångssjukvårdsland eller amerikaner vars sjukvårdssystem ständigt sågas? Poängen är att “föregångslandet” Nordkorea måste falla inifrån, människor måste förstå att staten inte talar sanning; precis som många börjar ifrågasätta huruvida Sverige verkligen är världens moraliska förebild. Därför blev #lastnightinssweden så stort, eftersom Trumps känga träffade regimen Löfven mitt i solarplexus.

Att Trump skickar en förfrågan till Kim Jong Un via Twitter om han vill ses vid gränsen kommer säkert häcklas av hans kritiker som oseriöst, men faktum är att det uppenbart fungerade. Vänstermänniskor vill idag inte se Donald Trump lyckas, man är så radikalt indoktrinerad att det spelar ingen roll hur bra siffror han presterar eller hur många bra handelsavtal han undertecknar; man kommer hata honom ändå. Vi andra (som kan tänka själva) bör istället se fredsansträngningen som görs, lyfta på hatten och säga bra gjort! Att tumma på sin egen prestige, för att göra världen bättre; det är respektingivande. När Donald Trump reser in i Nordkorea som världens första sittande president, bör vi alla uppskatta hans gest; för vad är egentligen alternativet?

Det är häftigt hur man till skillnad från tidigare presidenter kan släppa på prestigen och resa till Nordkorea och föra dialog. Samtidigt finns det ingen som hånar honom så mycket som svensk press, en president som arbetar för fred. Lika bisarrt som när man tar parti med Irans regim för att trycka till honom. Dialog…

2 kommentarer

Kommentera utan Facebook