Dela gärna våra artiklar

Vi ser det oftare och oftare, konservativa medier som blir nedstängda på internet; där SwebbTV är den senaste i raden att bli raderade. SwebbTV har gjort sig kända att intervjua intressanta personer (varav Oberoende Förnufts Staffan Marklund är en av dem), och har balanserade reportage eftersom personer som Lars Bern, Jan Tullberg, Hans Jensevik, Lennart Matikainen och Jan Sjunnesson m.fl. ger ett seriöst intryck tillsammans med Mikael Willgert. Det faktum att man diskuterat fakta istället för känslor, och många medverkande har varit tunga akademiker har man på kort tid vuxit till att ha ca 1 miljon visningar i månaden. Det betyder i klartext att man kan få människor att faktiskt börja fundera själva huruvida övrig rapportering speglar verkligheten, vilket blir ett problem för andra medier och politiska uppfattningar när de utmanas.

Att skapa oligopol på yttrandefriheten

Lyssnar man på många vänsterpolitiker hör man ofta att olika saker hotar yttrandefriheten, inte sällan för att de får mottaga vanlig motargumentation; människor med högeruppfattningar stämplas numera inte sällan som hatpredikanter. När SVT initialt haft monopol på TV-utbudet för att sedan få konkurrenter är det tydligt att vi istället fått ett oligopol där några få aktörer kontrollerat majoriteten av media. Skillnaden mellan TV4 och SVT:s värdegrund är närmast obefintlig, Donald Trump är lika ond hos båda mediehus. I USA där yttrandefriheten tidigare varit mycket stark har man således fått media som står nära Demokraterna som CNN, men även konservativ nyhetsförmedling i form av Fox news. I Sverige ser det helt annorlunda ut, våra tv-kanaler har alltid varit vänster-mitten lutande, vilket gjort att många människor betraktat SwebbTV som mycket befriande när de erbjudit alternativ; eftersom Greta Thunbergs ord exempelvis inte varit absolut förkunnelse i fri media.

Det fria ordet behöver konkurrensutsättas

När många vänsterindivider ser “forskning” som absolut sanning som inte får ifrågasättas, är det tydligt att yttrandefriheten är restriktiv. Kritiserar man Klimat-Greta, genusfascismen, identitetspolitiken eller andra känsliga frågor kan det kosta människor arbetet idag. Ser man problem i utsatta områden är man rasist, utan istället ska man tycka som Karin Wanngård (S) att Rinkeby är en av de finaste stadsdelarna i Stockholm. Det faktum att vi vet att en vattenmolekyl består av två väte och en syre, beror på att forskare kunnat ifrågasätta forskningen där man landat i molekylens utformning. I dagens samhälle är detta inte längre möjligt, utan forskning får inte ifrågasättas; vilket gör att CO2 och temperatur sägs stå i korrelation trots att det historiskt inte alls finns någon som helst samband. På samma sätt kan Löfven stå och säga att Sverigedemokraternas rötter ligger hos nynazismen, trots att de människor som hyst den typen av uppfattningar sedan länge kastats ut; journalister ifrågasätter inte den typen av bisarra och historielösa uttalanden eftersom man tillhör samma oligopol. Det finns dessutom öppna svängdörrar mellan journalister och de som dessa är satta att granska, eftersom man dricker samma röda blaskiga rosévin ihop.

Det fria ordet outsourcas

När yttrandefriheten inte länge är fundamental har vi fått aktörer som Google med Youtube, Facebook och Twitter som bestämmer vem som får tycka och synas. Därför kan dessa företag stänga ner en aktör som SwebbTV varav den svenska regeringen och diverse tidningar kan lägga locket på, media kommer inte ställa några frågor och inga artiklar kommer att skrivas; eftersom dessa inte tillhör det oligopol som styr. De verkliga liberalerna är de som påstås slåss för det fria ordet idag, dvs. de som idag hotas stängas ner. När dessa storföretag rensar ut konservativa uppfattningar, kan regeringen hänvisa till dem eftersom de inte drabbas. Ur svensk synpunkt är det svårt att hävda att tryckfriheten begränsas när det är ett företag som stryper möjligheterna och inte staten som lagen egentligen syftar på. Det faktum att det ligger i oligopolets intresse att inte utmanas gör det också logiskt att inte engagera sig i att konkurrenter inte får komma till tals ty demokratin är idag relativ och inte absolut.

Det viktigaste vi alla kan göra är att debattera, argumentera och dela de som sprider det fria ordet; eftersom det inte längre kan tas för givet. Det innebär inte att alla som har en avvikande åsikt har rätt, utan att man ska värna yttrandefriheten genom att stå upp för den; vi läsare måste fortfarande använda våra huvuden. Fria medier har nämligen inte samma möjlighet att marknadsföra sina artiklar utan är i mycket högre grad beroende av sina läsare för marknadsföring. Det fria ordet behöver även konkurrensutsättas så att fler uppfattningar ryms inom vad man får tycka och inte, det betyder att det behövs nya plattformar där människor kan kommunicera och debattera utan att Google eller staten får möjlighet att censurera. För alternativa medier är det även viktigt att inte göra sig beroende av en plattform, utan använda flera parallellt; eftersom möjligheterna för inskränkning minskar. Att därför starta upp konton på nya sociala medier som exempelvis MeWe, kan på sikt vara skillnad mellan förtryck och frihet.

Vi behöver även få på plats lagar som kräver att sociala medier underkastar sig yttrandefriheten.

Leave a Reply

Kommentera utan Facebook

  Subscribe  
Notify of