Häromdagen höll Ylva Johansson, Socialdemokrat och numera EU:s kommissionär (federal minister) för migration ett tal där hon försökte intala oss att inflödet av migranter är helt normalt. Så här har det alltid sett ut heter det, och så kommer det alltid att göra. Ett tal som också citerade sittande ordförande för kommissionen (EU-regeringen) Ursula von der Layens tankar om att vi blivit mer berikade senaste åren. Samtidigt tonar hon också ner att de flesta av fjolårets 2,4 miljoner migranter kom hit för jobb, kärlek och studier samtidigt som några också fick asyl.
Johansson lyfte också upp det gamla socialdemokratiska påståendet att vi behöver denna invandring (på 1 miljon per år) eftersom Europa har en åldrande befolkning. Ett påstående som blivit ifrågasatt eftersom en mycket stor del aldrig kommer i arbete, och således ökar behovet av fler skattebetalare (det man populärt kallar åldrande befolkning, för få som försörjer för många); befolkningen har åldras snabbare ju högre volym migranter.
Hon påstod också att dagens asylmigration (dvs. människor på flykt och inte jobb, kärlek eller studier) ligger strax lite över 100 000 jämfört med närmare 2 miljoner år 2015. Enligt Johansson behöver EU mer av vanlig migration och mindre av den tidigare nämnda asylmigrationen, samt att man måste bli bättre på att öka effektiviteten av utvisningar för de som fått avslag.
I de nya reglerna efter Dublinförordningen som skrotas handlar det inte längre om första säkra land utan det land där man har anknytning är det som blir ansvarigt, det kan handla om exempelvis en nära släkting eller familjemedlem.
Istället för att stanna flera år i ett land i väntan på svar om man får stanna, ska de nya reglerna innebära att prövning och ev. utvisning ska ske inom 12 veckor.
EU kommer också införa en tvingande solidaritetsprincip som gör att även om vissa länder inte vill ta emot så kommer dessa få hjälpa till med utvisningar och omlokalisering.
Staffan Marklund