De flesta läsare har nog sett följande scenario utspela sig i någon variant på ett internetforum eller i riktiga livet. Person X hävdar att rasism/sexism även drabbar vita/män. Person Y hävdar att detta är per definition omöjligt. Y proklamerar att rasism definieras som makt+diskriminering, strukturell särbehandling eller något liknande. Ingen sida säger “nej men använder du termen så, det gör ju inte jag – låt oss därför hitta ett neutralt ordval vi båda kan använda oss av. Så att vi kan diskutera sakfrågor”, istället dras de ner i en allt hetsigare debatt om vad som är den sanna definitionen av rasism/sexism.

Debattören Dana Pourkomeylian tar till detta grepp i Aftonbladet,
Rania Mohammed och Yasmin Al-Keisi skrev i Sydsvenskan att “Rasism handlar om strukturer i samhället baserade på en övertygelse om att en ‘ras’ är bättre än en annan och finns således i västerländska kulturer gentemot svarta, inte tvärtom. “

Låt oss säga att jag med spänning skulle vänta på ett svar på deras debattartiklar, för att jag ville veta vem som hade rätt om hur rasism egentligen definieras. Hur ska dessa meningsmotståndare kunna avgöra frågan om vad ordet rasism betyder (samma scenario kan tänkas gällande ordet sexism)? Det kan dom egentligen inte, bägge sidorna av debatten är låsta till att ständigt gräla om ordval istället för att delta i meningsfull politisk debatt.

För att klargöra varför, låt oss börja med att citera statens mediaråd “Rasism är ett begrepp med många betydelser som kan innebära olika saker för olika människor. Som begrepp har rasism haft olika betydelser i olika tider. Dagens betydelse är komplex och betyder olika saker för olika individer“. När tunga samhällsorgan medger att det finns flera konkurrerande innebörder av en term, hur avgör man då vilken innebörd som är sann/bäst eller på annat sätt överlägsen?

När naturvetare har konkurrerande teorier om hur ett fenomen är utformat, då kan de utföra tester för att pröva teorierna mot verkligheten. Matematiker kan knåpa ihop formella bevis via avancerade kalkyler, filosofer kan i vissa fall bevisa teser genom formell logik. I dessa fällt finns det vedertagna metoder för att pröva konkurrerande sanningsanspråk. När det gäller ords innebörd finns inget sådant.

Nu kanske du säger emot, klart man kan kolla upp vad ett ord innebär, det är ju bara att slå upp en ordbok. Denna lösning utgör ett felslut som kallas “att åberopa definitionen“. Tänk dig att vardera sida hittar varsin ordbok som ger olika innebörder, eller en ordbok som listar flera olika innebörder. Hur avgör vi vilken bok som talar sanning i frågan? Det går inte. Om någon slår upp ett uppslagsverk i ansiktet på dig, och säger “titta! Jag har rätt”, då bevisar de bara att den specifika författaren bakom det verket (och i någon mån förlaget som gett ut den) håller med hen. Detta förklaras mer utförligt, med icke politiska exempel, av författaren och akademikern Eliezer Yudkowsky.

Om ordböcker inte kan åtgärda problemet, borde man inte bara kunna samla empiri? Fråga folk hur de anser att ordet ska definieras, den som får flest på sin sida vinner. Jo det skulle kunna göras, men vem bestämmer vilka som ska utfrågas? Är det vem som helst som ska frågas, bara de som tillhör grupper som historiskt särbehandlats eller bara akademiker? Bananer definieras i den akademiska världen som en ört och inte som frukt, varvid fruktkännare sannolikt skulle ha gett ett avvikande svar på frågan om hur banan ska definieras. Om liknande scenario uppkom gällande rasism/sexism, där akademiker i ett eller flera fält relaterat till ämnet avvek i hur de oftast definierade termen, skulle de väga tyngre än majoritetsbefolkningen? Om två olika fält av akademiker hade skilda definitioner, vilken grupp akademiker skulle utgöra tyngre expert i frågan? Vem äger rätten att bestämma ordens innebörd? Vem har i sin tur rätt att fördela den befogenheten?

I naturvetenskapen finns inte samma problem. Visst det finns olika mätmetoder och urvalsgrupper, men där görs ingen värdering av att vissa grupper skulle ha större anspråk på att få definiera sanningen. I naturvetenskapen bedöms antigen vissa mätmetoder vara felaktiga eller ge resultat som är intetsägande, som hur vi avvisat skallmätning för att avgöra människors karaktär. Om motsägelsefulla mätningar inte är felaktiga, då uppvisar de två skilda sakförhållanden som gäller i varsin sfär av livet. När vissa patienter blir friska av penicillin och andra blir sjuka, då avfärdar vi inte den ena gruppen som några med illegitimt anspråk på sanningen om hälsa – vi konstaterar att penicillinallergiker har bevisats existera och utgör en skild grupp.

När det gäller kampen om definitioner gäller det just att förneka verklighetens komplexa och nyanserade beskaffenhet, att insistera på att ett ord enbart har den innebörden man själv anser att den bör ha.

Ordet rasism sträcker sig tillbaks till 1930-talet, definitioner i form av
makt+diskriminering, strukturell särbehandling eller ekvivalent, har dokumenterats tidigast från 1970-talet. Det listas av wikipedia som en stipulativ definition (d.v.s en särskild definition för ett särskilt sammanhang), att avvisa alla andra innebörder av ordet rasism framstår direkt historiskt okunnigt och ohederligt. Jag menar inte att dessa definitioner är fel, min poäng är att ingen definition kan vara rätt eller fel. Det samma kan sägas om sexism.

Om möjligt, försök att hitta substitutord eller för att beskriva idéer – om orden ni helst vill använda är omstridda. Om du och din debattpartner bägge vill definiera ordet rasism/sexism radikalt olika – ta till två ersättningar för termerna. Den ena kan säga “antipati och fördomar” för att inkludera även särbehandling av vita/män, och den andra kan säga “strukturell särbehandling”. På det viset tar man sig förbi grinden av att bråka om ord och kan diskutera idéer istället.

Leave a Reply

Kommentera utan Facebook

  Subscribe  
Notify of