Är det inte konstigt att det hela tiden är anonyma röster som anklagar Trump?

• av Ian Fernheden
• september 7, 2020

Sedan fyra år tillbaka har vänstern vänt upp och ner på rättssäkerheten, eftersom de spinner att människor är skyldiga om dom inte kan bevisa motsatsen. I alla civiliserade rättsstater fungerar det tvärtom, man är oskyldig tills motsatsen bevisas. När det kommer till Donald Trump har vi sedan starten av hans presidentämbete fått läsa om b.la. att han skulle vara landsförrädare kring Ryssland, hur han smyger runt i morgonrock i Vita huset nattetid, och nu kommer det anklagelser om att han ska ha kallat stupade amerikanska soldater under andra världskriget för “loosers” och “suckers”. Gemensamt för alla dessa anklagelser är att de ständigt bygger på anonyma vittnesmål, samtidigt som de som varit där vittnar till presidentens fördel och fullständigt sågar påståendena.

The malicious lies about @realDonaldTrump from anonymous sources in the Atlantic are disgusting.

This story is an insult to journalism.

I would know, because I was there-> pic.twitter.com/pt7rDfwr8x

— Sarah Huckabee Sanders (@SarahHuckabee) September 6, 2020

(Sarah Huackabee Sanders var presschef för Donald Trump under den aktuella perioden)

Hur kan svenska tidningar publicera anonyma uppgifter som dessutom dementeras?

Det är uppenbart att de lägst stående organismerna i det moderna samhället inte är den encelliga amöban utan den generelle vänsterjournalisten. För alla som sett dokumentärserien med Jan Guillou erkänner han det t.o.m. öppet att man ljög i sina artiklar något som hans övriga kollegor som Staffan Heimerson verkar tycka varit fullt rimligt. De kallar det att “randa” dvs. att fokusera på berättelsen snarare än att återge exakt vad någon har sagt (eller helt enkelt hitta på), där man uppenbart tävlade i vem som var bäst på att randa; dvs. kunde ljuga bäst. Hur kan så många hylla en journalist som finner lögnen legitim att rapportera, när vi istället borde hylla de som värdesätter hederligheten? Det blir lite som att hylla den superdopade Lance Armstrong som cyklade hem seger på seger. När journalistkårens kanske mest hyllade journalist försvarar lögnen som redaktionell metod, hur kan man då tro att dagens aktiva journalister skulle vara bättre i samma gren? När samma journalistkår ständigt rapporterar om anonyma vittnesmål kring USA:s president, hur mycket ska vi då lita på dem? Hur vet vi att amerikanska journalister inte “randar” eftersom dom ogillar Donald Trump?

Suckers hade aldrig hållit i en domstol,

Det faktum att det återigen handlar om en publicering som bygger på anonyma källor och tidningarna, Joe Biden samt svenska riksdagsledamöter (i b.la. Liberalerna) går ut och förfasas över Trump säger en del om hur otroligt lite dessa värdesätter rättssäkerhet. Man dömer alltså någon innan vederbörande försvarat sig, samtidigt som det görs på helt anonyma vittnesmål; där alltså vänstern stämplar någon som skyldig för att man inte kan bevisa motsatsen (även om samtliga vittnen, även Bolton som kritiserat Trump försvarar honom i denna fråga).

Är det troligt och logiskt?

Donald Trump har själv gått militärskola, han är den president som talat mest om vikten av deras militär och han har hyllat dem i praktiskt varje tal. Därför ska man fråga sig om det är troligt att han skulle ha kallat döda soldater för suckers och loosers när han i alla andra tal tycks hylla dem? Visst, han har kritiserat John McCain som han haft politiska skiljelinjer med; men det bekräftar han och står uppenbart för. När det dessutom finns offentliga mail på att anledningen till att han inte närvarade vid en kyrkogård i Frankrike handlar om om att helikoptern inte kunde flyga pga. dåligt väder och samma tidning påstår att det handlar om att Trumps hår inte ska bli blött; är det minst sagt märkligt när presidenten dagen efter besöker en annan krigskyrkogård i regn. Kan det vara så att dagens publicering är en lögn från alfa till omega?

Vi lever i en tid där vänstertidningar aktivt hittar på nyheter eftersom det både skapar publicitet och kan skada den politiker man ogillar. En tid där politiker spinner medias lögner eftersom man både är beroende av dem samtidigt som man glömt bort hur både demokrati och rättsstaten fungerar, man har nämligen naivt tagit dessa för givet. Våra politiker och medier har nämligen inte behövt kriga för sin yttrandefrihet, och därför vördat sina ord. Därför kan Guillou och Heimerson sitta och anse att “randan” (lögnen) är viktigare än sanningen utan att speciellt många höjer på ögonbrynen. Att dessa herrar samtidigt berättar om journalisternas storhetstid, borde få varje läsare att ställa sig frågan vad vi har för pack som skriver våra nyheter? Vilket inte är så svårt att räkna ut när politiska journalister idag för fram sina egna ståndpunkter snarare än att höra vad den man intervjuar har att säga; frågorna är nämligen inte neutrala utan innehåller numera inbyggda attacker. Randningen har nämligen blivit standard.

Sedan fyra år tillbaka har vänstern vänt upp och ner på rättssäkerheten, eftersom de spinner att människor är skyldiga om dom inte kan bevisa motsatsen. I alla civiliserade rättsstater fungerar det tvärtom, man är oskyldig tills motsatsen bevisas. När det kommer till Donald Trump har vi sedan starten av hans presidentämbete fått läsa om b.la.…