Rädda barnen från Veronica Palm

Bild från Pixabay.com
Spread our love
  • 210
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Detta är något av ett återkommande mönster, organisationer som bygger på välgörenhet anställer avdankade politiker och betalar dyra pengar. Kanske borde man tänka om? Varför går man inte ut och annonserar om en ny ordförande som är villig att arbeta ideellt eller mot en symbolisk summa? Med tanke på hur många ekonomiskt oberoende det finns i detta land som letar efter något att göra, är det ju inte helt orimligt att tänka sig att någon av vettig karaktär hade tackat ja?


Alternativkostnader
För alla som läst ekonomi har man kanske redan första dagen i skolbänken lärt sig vikten av att ställa kostnader mot varandra, och fundera vilken kostnad man ska välja. När man läser på Rädda barnens hemsida kan man hitta att 25 kr räcker till 4 kg mjöl, dvs. något som man kan använda för att baka bröd. Enligt Expressens uppgifter kommer Veronica Palm att kosta 2,8 miljoner fram till 2018, vi får antaga att sociala avgifter och arbetsgivaravgifter är inräknade med tanke på månadslönen på nästan 50 000 i månaden). Skulle man istället hitta någon som arbetar ideellt, skulle man alltså kunna köpa 448 000 kg mjöl. Här skulle man kunna hitta ett recept och räkna fram potentiellt antal limpor, men jag tror inte man behöver göra det för att förstå att barnen som ska bli räddade valt nästan en halv miljon kg mjöl framför Veronica Palm … åtminstone hade jag gjort det om jag satt hungrig på Savannen…


Att leda som man lär”
I en organisation som till stor del bygger på volontärarbete borde det vara uppenbart för alla att det är viktigt att följa sin egen prosa. Hur kan man efterfråga fler volontärarbetare (vilket man får antaga att hon vill) och samtidigt själv kosta 2,8 miljoner under 18 månader? Dessutom blir det än mer märkligt när hon i Expressen förklarar att hon “måste betala hyran”, kanske borde man se sig om efter en riktig anställning i ett företag om det uppenbarligen är pengar som är drivkraften? Hur kan man se sig själv som det minsta trovärdig att representera sina medlemmar?


Är en partifärgad politiker mest lämpad att leda Rädda Barnen?
Ur ett gåvoperspektiv är det kanske mer klokt att välja någon som inte är politiskt förknippad? Enligt Rädda Barnens hemsida kan man skänka 300, 200 eller 100 kr per månad, om vi antar att givaren agerar som folk är mest är 200 kr kanske den vanligaste summan. Således behöver Rädda Barnen ha 777* stycken  200 kr månadsgivare för att avlöna den tilltänkta ordförande Palm. Tittar man idag på hur Sverige röstar verkar Socialdemokraterna attrahera strax över var fjärde väljare, således är det kanske inte obefogat att fundera om dessa 777 månadsgivare ställer sig bakom förslaget? Risken finns ju att människor som röstar annorlunda hellre ger 0,5 miljoner barn varsin limpa och därför markerar missnöje genom att byta till Läkare utan gränser? Varför inte hitta någon driftig ledare som kan exekvera saker utan att tillsätta en kostsam kommission när ett beslut ska tas? Varför inte ställa frågan till någon som t.ex. Percy Barnevik som arbetat mycket med välgörenhet på senare år, som säkerligen inte kräver någon betalning och som har en mycket gedigen CV som ledare? Kanske kan man hitta någon som sätter saken framför arvodet? Åtminstone borde det resonemanget vara betydligt mer vägledande, än att välja någon vars Wikipedia-sida inte stoltserar med en enda fråga som vederbörande lyckats göra till lagstiftning…

Gillar ni våra oberoende artiklar, så gilla gärna Förnuft på Facebook.

*  (2,8 milj / 18 mån / 200 kr)

För diskussionen framåt med Facebook:

Ian Fernheden är sedan 2015 Chefredaktör och Ansvarig utgivare för Tidskriften Oberoende Förnuft. Ian har studerat internationell ekonomi och brinner även för nationalekonomi, utrikespolitik, demokratifrågor, yttrande- och pressfrihet, historia samt konst. Ian har även tjänstgjort i Amfibiekåren.


Spread our love
  • 210
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Gilla oss gärna på Facebook:

Debattera gärna mer i vår friare Facebookgrupp