Ska man kunna sjukskriva sig för vad som helst?
När Fredrick Federley sjukskrev sig pga. att hans hemlighet om att han var sambo med en dömd pedofil blev verklighet valde han att sjukskriva sig, vilket hade inneburit om han var privatanställd att hans arbetsgivare skulle fått ta den ekonomiska smällen de två första veckorna; för att sedan lämpas över skattebetalarna. Utan att spekulera i om sjukskrivningen handlar om sorg efter sambon, skammen över att bli påkommen eller sveket mot väljarna tåls det att fråga om det är rimligt att vare sig arbetsgivare eller skattebetalare ska tvingas bekosta dessa utgifter; särskilt när någon har en sexsiffrig monsterlön?
Federley kan snart vara direktör Federley
Väljer Fredrick Federley att avgå är hans framtid högst troligt säkrad, efter ett samtal eller “talk of shame” i Malous mjuka fåtölj kommer budskapet kablas ut från lojal media att han är förlåten. Inte osannolikt kommer Federley några månader senare göra ny karriär som direktör i ett statligt företag, är man andranamn i ett parti som balanserar regeringsmakten kommer man bli rikligt belönad för sin lojalitet; därav att Jan Björklund nu är ambassadör i Rom. Därför tåls det att fråga om det är ett rimligt system att man kan sjukskriva sig för vad som helst, där vi som skattebetalare efter två veckor ska finansiera någons lön för att man gjort bort sig; vad är sensmoralen i det?
Är det inte ett friskhetstecken att man skäms?
Att Federley gått under ytan och verkar vara väldigt skamsen borde väl inte vara grund för sjukdom utan tvärtom ett bevis för att han faktiskt är frisk? Hade han varit medicinskt sjuk hade han väl snarare ignorerat alla kommentarer och levt livet som om inget hade hänt? När han sannolikt därför är medicinskt frisk tåls det att fråga om det är han själv eller skattebetalarna som ska stå för hans “sjukdom”? Ska man verkligen kunna påstå sjukdom för att man gjort bort sig?
När politiker och i synnerhet EU-parlamentariker har väldigt höga löner bör vi avskaffa möjligheten till sjukskrivning förutsatt att det inte handlar om någon bakterie, virus eller cancer alt. någon allvarlig sjukdom man kan se i mikroskop. Vill man ta en populär och ofta använd s.k. “timeout” är det mer rimligt eftersom man inte nallar pengar från människor som verkligen behöver vårdens resurser. Huruvida EU eller Sverige betalar för den aktuella sjukskrivningen kan diskuteras, poängen i artikeln handlar istället om det är rimligt att kunna sjukskriva sig av politiskt taktiska skäl för att slippa media eller skicka notan till vården (om man exempelvis är svensk riksdagsledamot). Därför ska man fråga sig om vi ska tolerera att vården generellt sätt ska betala för människor i ledande position som uppvisat dåligt omdöme till den grad att de “sjukskriver” sig pga. förtroendekriser? Kommentera gärna nedan vad du tycker.
När Fredrick Federley sjukskrev sig pga. att hans hemlighet om att han var sambo med en dömd pedofil blev verklighet valde han att sjukskriva sig, vilket hade inneburit om han var privatanställd att hans arbetsgivare skulle fått ta den ekonomiska smällen de två första veckorna; för att sedan lämpas över skattebetalarna. Utan att spekulera i…
Tycker du missar en väldigt viktig sak nämligen att Fredrick Federley började “skämmas” först när han insåg att detta skulle komma ut och inte direkt när han fick reda på det. Fredrick Federley skäms inte över vad han gjort utan han sjukskrivit sig då han insett att hans extremt ekonomiskt lukrativa politiska broilerkarriär – förhoppningsvis – är över och – förhoppningsvis – alla andra karriärmöjligheter också.
Ge honom en kvast, för att gå runt regeringskvarteren o sopa gatorna fram till pensionen,för allt han har bluffat os med under alla år!
trap japan
calming music