Nyligen sändes det sista avsnittet av HBO:s mycket väl mottagna serie Chernobyl med ett flertal svenska skådespelare medverkande. Serien utspelar sig kring Tjernobylkatastrofen och vad som föranledde respektive resultatet av katastrofen. Det samhälle som skildras, det socialistiska samhället är på många sätt likstämmigt med det auktoritära samhälle som vuxit fram i Sverige. Samhällen där politiker ljuger helt ogenerat för att behålla makten, man kan till och med få allvarlig kritik av KU och vinna en misstroendeomröstning med någon rösts marginal; och ändå sitta kvar i härligheten. I den här artikeln kommer vi därför diskutera likheter mellan Sverige och Sovjetunionen, med utgångspunkt från olika scener i miniserien.

Det kritiska tänkandet när något är fel

I det första avsnittet finns en scen där ett antal socialister samlats runt ett bord efter katastrofen är ett faktum. De lokala geigermätarna som mäter radioaktivitet ger maxutslag men då skalan är mycket liten på apparaten (dvs. strålningen är mycket högre än skalan) rapporterar man uppåt att strålningen är skalans max dvs. hyfsat låg. Samma mönster har vi kunnat se i den svenska invandringsdebatten där socialdemokrater och andra vänstervridna spridit ett mantra om att migrationen är en lönsam affär. Uppenbart tror journalister och människor med dessa sympatier att man gör en ekonomisk vinst, trotts att ekonom efter ekonom påstår motsatsen. Det hela kulminerade i den kanske mest bisarra intervju SVT sänt där nationalekonomen Joakim Ruist kunnat bevisa att migrationspolitiken är mycket kostsam för landet, samtidigt som SVT Lotta Bouvin bemöter honom med närmast religiösa argument att han har fel; vilket får honom att tystna totalt eftersom han inser att det här inte är oberoende media utan har en vänsteragenda.

Att avancera i ett socialistisk till skillnad från meritokratiskt system

En meritokrati är ett system där den med bäst meriter avancerar, till skillnad från ett socialistiskt system där rätt partibok istället är avgörande. Precis som i serien där en tidigare lojal kommunist i en skofabrik blir guvernör är det inte konstigare än att Dan Eliasson utan en infångad bov i bagaget blir rikspolischef eller Gabriel Wikström utan medicinpoäng blir ansvarig för sjukvården. Därför kan man se paralleller när den kvinnliga fiktiva forskaren Khomyuk (som kan vara Ruist eller klimat-professor Lennart Bengtsson) ifrågasätter guvernören som fullständigt saknar kunskap (SVT:s Bouvin eller exempelvis Jordensundergång-Greta); och dessutom inte får gehör. Sverige är inte längre ett kunskapssamhälle, utan det handlar om att ha rätt värde(av)grund. Dagens samhälle precis som det sovjetiska samhället lyfter nämligen fram människor som har “rätt” politisk uppfattning, istället för personer som studerat vad de talar om. Samtidigt har man också smugit in s.k. klimatförändringar eller vänster-jämställdhetsaktivism i skolan, dvs. man hjärntvättar ungdomen på samma sätt som den tyska skolan gjorde i antisemitism och nationalsocialism (nazism); istället för att få dem att tänka själva.

Att vara sanningssägare i dåliga tider

I det sista avsnittet levererar kemisten Valery Legasov frän samhällskritik när han lyfter fram att orsaken till katastrofen handlade om att man snålat in och inte byggt en stark inneslutning (som var fallet med olyckan i Harrisburg) men också för att styrstavarna av ämnet bor hade grafit längst fram för att spara pengar. När styrstavarna hastigt fördes in i härden uppstod därför friktion (dvs. värme) varav grafiten ökade effekten våldsamt, istället för att avstanna processen som det var tänkt. När testet dessutom gjort att olika gaser bildats och reaktorn hade problem flög reaktorn därför i luften. Således blev det oundvikligt att inte leverera mycket frän samhällskritik av det socialistiska systemet, eftersom det för det första mörkat svagheter och dessutom inte kunnat finansiera riktig materiell samt för det andra skapat en kultur där man inte kunnat ifrågasätta ledare (i det här fallet den auktoritära biträdande chefsingenjören Dyatlov) eftersom man då förlorat jobbet. Hur högt i tak är det att påtala fel på Migrationsverket, Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen; är det troligt att man fått behålla arbetet där om man påtalat systemfel i verksamheten? Kan en medarbetare i Myndighetssverige skriva en insändare i tidningen, eller publicera ett inlägg på Facebook med fel? Vad hände med konstapel Peter Springare, någon som minns honom? Vad sa han, och vilka konsekvenser fick det?

Likheterna mellan våra samhällen beror på att båda samhällen är djupt auktoritära, där någon von oben säger vad vi andra ska tycka och tänka; det fria ordet finns inte bland människor i ledande position där fel personer dessutom avancerat. I Sovjet var det totalt förbjudet att kritisera partiet, ideologin eller systemet och i Sverige kretsar det istället kring att vi är ett “föregångsland” och en (självutnämnd) “humanitär stormakt”; där den som påstår motsatsen hängs ut som en mycket hatisk människa. Driver man med Greta Thunberg och att jorden inte kommer gå under kan man förlora jobbet som direktör över en butikskedja, och påstår man att migrationspolitiken är oerhört kostsam är man att likställa med Hitler. Det här är ingen utopi, utan det är det samhälle vi lever i; kritiserar man exempelvis koranen är risken stor att man åker i fängelse eftersom man “hetsar mot folkgrupp”. Är det rätt i en “demokrati”?

I Sverige har vi på samma sätt som i Sovjet en politisk klass som är mycket högavlönad och som är allt annat än folkets företrädare, de är maktokrater som använder fina ord men som är djupt korrupta. Människor älskar inte Annika Strandhäll m.fl., man röstar på vänstern för man vill ha mer bidrag ingenting annat. När den svenska kronan faller lika snabbt som riksdagsledamöter låter skattebetalare stå för deras familjers logi är det tydligt att omvärlden inte tror på Sverige. När vi drivit en politik där huspriser och belåning stegrat kraftigt är det tydligt att riksbanken inte kan höja styrräntan eftersom det skulle innebära en krasch för vanliga hushåll (räntan på de dyra lånen hade inte kunnat betalas); därför är det troligt att kronan kommer att vara lågt värderad framöver. Hade vi haft en transparent demokrati, hade situationen sett annorlunda ut; vi hade nämligen kunnat diskutera de fel som finns. I Sovjets fall började sönderfallet i och med Tjernobyl, vilken händelse som utlöser Sveriges behövliga självrannsakan återstår att se.

Leave a Reply

Kommentera utan Facebook

  Subscribe  
Notify of
trackback

[…] Source: Chernobyl-serien och Sverige har skrämmande likheter! Lögnernas kostnader. […]