Att släppa fram en Lööf-regering är inte linje med parlamentarism eller demokrati

Foto: Centerpartiet / Wikimedia Commons
Spread our love
  • 747
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

På sista tiden hör man Annie Lööfs namn som en tänkbar statsminister, Marcus Oscarsson på TV4 är en av dem som talat sig varmast för denna utgång. Nuförtiden har politiskt korrekt tänkande fört in relativismen som bärande tanke i flera partier, inte minst Socialdemokraterna där den blivit fullständig norm. ”De allra flesta bilar brann inte inatt, så vi har inget problem.” Miljöpartiet påstod att 82 % röstade inte på Sverigedemokraterna, och att man därför skulle hålla dem utanför förhandlingarna; ett argument som blev minst sagt genant när reportern kontrade och sa att 96 % inte röstat för Miljöpartiet. Annie Lööf har i flera diskussioner sagt att ca 70 % inte röstade för V eller SD och att man därför borde kunna hitta en regering i denna konstellation, samtidigt är det tydligt att 81,49 % inte röstat för en C+L+MP regering; vilket för frågan till sin spets. Varför kan man inte argumentera hederligt?

Varför ska väljarna få den regering minst människor vill ha?

I ett normalt land brukar ett val handla om den regering flest människor vill ha, den tanken är förbi. Istället för att man bildar en majoritet för sina förslag, har man nu infört ett politiskt system där den relativa majoriteten ska regera (dvs. störst minoritet bland de olika minoriteterna). Här har vi hamnat för att det finns ett antal påfåglar i Sveriges riksdag som bryr mer om hur de ser ut, snarare än vad man kan åstadkomma. Det spelar ingen roll om Sverigedemokraterna faktiskt lägger bra förslag, så pass bra förslag att dessa allianspartier är villiga att kopiera dem och lägga dem som sina egna; att göra upp med detta parti är att lorta ner sig. Istället är man villig att sätta demokratin ur spel, och istället försöka bilda en regering som bygger på att de andra partierna lägger ner sina röster. Det hela är djupt ovärdigt, ett parti som hellre lägger ner sina röster och släpper fram en politisk motståndare; snarare än går till nyval bryr sig mer om svällande lönekuvert än sina väljare. Väljarna har inte röstat på dem för att de ska lägga ner sina röster. Moderater och Socialdemokrater bör inte rösta för eller släppa fram en Lööf-regering.

Låt C och L bekänna färg i skarpt läge

Väljer Centern och Liberalerna att fälla en M-KD regering för att inte förhandla med SD, bör man även gå till nyval för att se om deras väljare faktiskt sympatiserar med dessa ställningstaganden. Vill deras väljare verkligen ha en Socialdemokratisk ledd regering, eller vill de verkligen ha en regering där Gustaf Fridolin fortsätter påverka; det är en fråga man behöver ställa till väljarna. Det är därför helt riktigt att man prövar om det finns ett stöd för Ulf Kristersson och sedan rimligen också Stefan Löfven i kammaren; dessa är de utfall som har potential att skapa stabila majoriteter. Övriga regeringsbildningar (förutom en stor samlingsregering) är uppenbart regeringar som inte har stöd hos svenska folket, oavsett vilka bedrägliga överenskommelser våra politiker är beredda att ingå för att bibehålla sin makt; således ska man inte vara rädd för ett extraval.

Den moderate talmannen behöver vara tuff

Andreas Norlén (M) ser till synes ut som en mycket sympatisk människa, och det är möjligt att det kan vara en belastning i detta sammanhang. Talmannens sitter på nyckeln, utan att sannolikt förstå det. Han behöver göra klart för C och L att någon Lööf-regering som inte bygger på aktivt stöd (dvs. grön knapp) från en majoritet av riksdagens partier inte kommer läggas som skarpt förslag. Talmannen har makten att stänga dörrar, då han allena har nomineringsrätten. Således skulle han kunna lägga fram fyra förslag där Ulf Kristersson ensam prövas, något som sannolikt inte uppfattats som positivt. Därför är det istället klädsamt att den första omröstningen sker med Ulf Kristersson, och den andra med Stefan Löfven. Skulle dessa falla är det därför rimligt att man genomför två omröstningar utan betydelse för att så snabbt som möjligt försätta landet i ett nyval.

Nyvalet är ett mycket bättre alternativ än att vi ska få ännu en Decemberöverenskommelse där en liten gruppering och relativ minoritet får regeringsmakten; svenska folket har inte gett sitt stöd till en sådan regering. Talmannen bör därför ta bladet från munnen och säga att han inte anser att andra regeringskonstellationer stämmer överens med hans syn på demokrati eller valresultatet, det finns en konstitutionell anledning till att talmannen är rikets andre man efter kungen. Hans ämbete är det högsta valbara i landet, och han skulle med pondus kunna göra en sådan tolkning trovärdig; problemet är att Norlén är kanske för sympatisk? Dock skulle han stiga i aktning hos svenska folket för det är tydligt att det finns många som vill ha ett nyval, Moderaterna hade kunnat tjäna på ett extraval eftersom C och L väljare högst troligt gått till M.

Det är inte ens rimligt att talmannen ger möjligheten eller skapar frestelsen för politiker (de är drivna av pengar och mycket få är idealister) att lägga ner sina röster för att undvika ett extraval; där priset är att man släpper fram en Lööf (C+L+MP)-regering i ett ”chicken race”. Den sortens sorti vore ett oerhört svek, utan istället bör man ha ett extraval där svenska folket får rösta om de anser att Lööf och Björklund har rätt att ta riksdagen gisslan genom att inte erbjuda sig att göra upp högerut; när majoriteten ligger inom räckhåll. Som mindre partner är det orimligt att ha dessa principer, utan man får vara en lagspelare. 

För diskussionen framåt med Facebook:

Ian Fernheden är sedan 2015 Chefredaktör och Ansvarig utgivare för Tidskriften Oberoende Förnuft. Ian har studerat internationell ekonomi och brinner även för nationalekonomi, utrikespolitik, demokratifrågor, yttrande- och pressfrihet, historia samt konst. Ian har även tjänstgjort i Amfibiekåren.


Spread our love
  • 747
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

1 Comment

  1. Tilliten är borta för de så kallade folkvalda och demokratin respekteras inte. Om politiker slutar prata med varandra vilket är grejen med demokrati; om politiker riggar bort inflytandet för partier väljarna röstat för då har vi inte demokrati. Parat med krafter för inskränkning av yttrandefriheten och information går vi mot semidiktatur som sedan blir diktatur. Partiledningarna följer varken sina medlemmars vilja (majoritetens) eller folkets (majoritetens) vilja exempelvis angående att respektera SD:s plats i demokratin. Inga styresformer är perfekta men nån måtta får det vara om det talas om demokrati men sedan ageras antidemokratiskt.. eller som rena hästskojare. Någon värdegrund som tar bort vår demokrati behövs inte. Det ska avslöjas som det värdelösa material det är – antidemokratisk smörja. Varför blev borgarna vänsterns lakejer? Jo för de är rädda så rädda kallas rasister. På 1600-talet var ordet häxeri. Säg det igen och igen så blir nåt en ”sanning” fast det är lögn. En maktfaktor genom idogt upprepande och lyckan är gjord utöva makten.

1 Trackback / Pingback

  1. Att släppa fram en Lööf-regering är inte linje med parlamentarism eller demokrati – Life, Death and all between

Kommentera utan Facebook

Gilla oss gärna på Facebook:

Debattera gärna mer i vår friare Facebookgrupp