Det är Polen och deras regering vi ska vara tacksamma mot, inte EU!

Spread our love
  • 594
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Media och politiker slutar aldrig att ta tillfället i akt för att skriva nyheter på ett sätt som talar för deras sak, vilket tagit bisarra former sedan Polens tappra brandsoldater förstärkt Sverige i kampen mot skogsbränderna. Plötsligt börjar de omnämnas som “EU” eller “EU-landet Polen”, vilket blir märkligt när vår statsminister tidigare lobbat för att dra in deras rösträtt. För mindre än ett år sedan ville vår statsminister dra in deras bidragspengar, eftersom de inte ville ta in migranter från tredje världen. Den polska regeringen understryker att de står med det svenska folket, inte dess regering; de understryker också att de inte vill bli kallade vare sig fascister eller rasister.

Lex Norge, Schweiz och Bosnien
Är det troligt att Norge Schweiz och Bosnien inte fått hjälp av sina grannländer om en stor katastrof drabbat dem? Det faktum att våra politiker lyfter fram EU istället för Polen handlar om att man vill vända den stora EU-skepsis som finns genom att belysa ”hur bra EU är”, men hur hederligt är det? På samma vis kan man vända på resonemanget och fråga om vi i Sverige låtit Norge brinna ner till grunden eftersom de inte gått med i EU? Om Sverige röstat för Swexit i samband med Brexit, är det då troligt att Polens räddningstjänst lämnat oss till vårt öde; är det den slutsatsen våra politiker vill göra gällande? Självklart är det inte så utan det här handlar om att det är pikant hur någon som man utövat stora påtryckningar på och givit en massa tillmälen (antidemokrater, rasister eller t.o.m. fascister) visar sig vara den större och erbjuder oss hjälp; vi var trots allt samma land under kung Sigismunds dagar. Därför ska vi vara extra tacksamma att Polen känner med det svenska folket, trots att regeringen gjort allt för att misskreditera dem internationellt. Stort tack!

Grannsämja är trevligt, en auktoritär och odemokratisk villaförening är däremot otrevligt
Vi europeiska länder som tillhör den europeiska kontinenten är grannar, det innebär att när man har problem så hjälper man rimligtvis till på samma sätt som i ett vanligt villakvarter. Det faktum att en granne hjälper en annan gör inte att villaföreningen plötsligt ska ha all tacksamhet eller erkännande om det inte är villaföreningen som styrt upp samarbetet. På samma sätt om två grannar, en brittisk familj och en svensk familj vill gå ur villaföreningen för att de tycker att den utvecklats åt fel håll (exempelvis att förenningen ska skapa en armé, har en alkoholist till ordförande… sånt kan ju hända nuförtiden…) och dessutom anser den både korrupt samt icke demokratisk; måste det per automatik innebära en dålig relation med sina grannar? De två som gått ur är tvärtom väldigt öppna för samarbete, där man mellan hushållen kan göra upp om att vakta gatan då mycket inbrott skett; de motsätter sig dock att den auktoritära och odemokratiska överstatliga villaföreningen ska vara den som bestämmer. De andra har dock valt att kalla dessa två för odemokrater, och somliga som den alkoholiserade ordföranden menar på att de inte längre är en del av bostadsområdet. Istället har man riktat en saftig nota för att dessa vill lämna eftersom villaföreningen vägrat skära ner på sina kostnader, samtidigt som man vill skrämma andra grannar från att lämna “samarbetet” eftersom man vill flytta besluten till villaföreningen istället för grannar emellan.

Avtal om räddningstjänst måste inte ligga under EU
Vad är det som säger att vi måste ge upp så pass mycket demokratiskt inflytande för att få tillgång till brandflyg, när man lika gärna hade kunnat organisera det här som ett mellanstatligt samarbete? Är det en helt orimlig tanke att Sverige inte skulle kunna bidraga ekonomiskt till en sådan grupp och erbjuda annan kompetens vid naturkatastrofer, eller är det ett krav att vi måste ge upp vårt inflytande och underkasta oss EU? När politiker och public service därför vinklar påståendena mot EU så är den givna frågan om ett sådant samarbete inte kan lösas av fria nationalstater som tycker om varandra?

Det är patetiskt att man inte kan tacka de länder som bidragit med brandförsvar till oss, utan måste tacka EU. När man tar till så pass desperata förfaranden är det inte bara ett tecken på att man inte visar tacksamhet till rätt aktörer, det är även ett tecken på att man är djupt oroad över att fler och fler svenskar vill lämna EU. En sann liberal som värnar den lilla människan kan omöjligen vara för ett överstatligt samhälle, dagens liberaler är därför globala eurokrater; de arbetar inte längre för den lilla människan.  Även om flygen tillhör det europeiska samarbetet är det trots allt andra länder som placerat dem i denna pool. Sverige kommer alltid vara en del av Europa även om vi lämnar EU, den rätten kan inte Jean-Claude Juncker ta ifrån oss; Europa är inte synonymt med EU. Ett nytt Europa kommer att kunna samarbeta och ska samarbeta med varandra, ett nytt europa kommer också att handla med varandra och ska handla med varandra. Ett nytt Europa hjälps åt att bygga välstånd, men ett nytt europa tummar inte på demokrati i utbyte mot handel; ett nytt Europa bygger på vänskap mellan folkvalda istället för byråkrater. Ett nytt Europa beter sig inte som EU där handel idag används som maktmedel, där man vill göra allt för att trycka till Storbritannien; istället bygger ett nytt Europa på att man vill vara med men kan lämna bordet när man vill och om man så önskar. Det är att vara för demokrati.

För diskussionen framåt med Facebook:

Ian Fernheden är sedan 2015 Chefredaktör och Ansvarig utgivare för Tidskriften Oberoende Förnuft. Ian har studerat internationell ekonomi och brinner även för nationalekonomi, utrikespolitik, demokratifrågor, yttrande- och pressfrihet, historia samt konst. Ian har även tjänstgjort i Amfibiekåren.


Spread our love
  • 594
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Gilla oss gärna på Facebook:

Debattera gärna mer i vår friare Facebookgrupp