Sverige mer illa rustade än vad man kan tro mot ny finanskris

Foto: Pixabay.com
Spread our love
  • 62
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Det är uppenbart att läxan inte är lärd, den som är satt i skuld är icke fri. Faktum är att det finns en hel del illavarslande tecken i både världsekonomin, där vi är särskilt exponerade. Det avgörande problemet är befolkningens höga lånegrad, där folket både lånat mycket pengar eftersom fastighetspriserna ökat; men också till hög grad dvs. kanske ofta allt utom handpenning; som man i värsta fall inte betalat kontant utan placerat i blancolån till högre ränta. När USA går som en klocka kommer också olika rapporter om att deras ränta höjs, dvs. kostnaden att låna pengar ökar. En ränta som stiger i USA betyder långsiktigt att vi kommer tvingas följa, något som kommer slå hårt mot hushållens ekonomi.

En familj köper ett radhus för 5 miljoner i en Stockholmsförort
För en familj som har lån på ca 5 miljoner kommer en räntehöjning på 3 % innebära att vi återgår till den ränta vi hade innan finanskrisen 2007 tillsammans med en ökad kostnad om 150 000 per hushåll och år. En sådan smäll kommer minska likviditeten hos hushållen kraftigt då många redan idag lever över sina tillgångar, och det kommer innebära att vanlig konsumtion minskar; alternativt att man tvingas flytta med hög skuldsättning som följd. När likviditeten minskar hos hushållen, och räntan stiger kommer färre köpa hus vilket i sin tur riskerar att generera en fastighetskrasch. Det faktum att vi byggt som aldrig förr kommer inte förbättra läget eftersom ett högre utbud och en lägre efterfrågan sänker jämviktspriset än mer kraftigt. När konsumtionen minskar, minskar också antalet arbeten, och vi kastas ut i lågkonjunktur.

Skillnader mot den amerikanska fastighetskraschen
I USA föll fastighetspriserna vilket gjorde att de säkerheter människor hade i husen inte motsvarade lånen, något som fick banken att göra s.k. foreclosures dvs. köra ut familjen på gatan och ta det mer eller mindre värdelösa huset i besittning. USA hade också byggt väldigt mycket, faktum är att hade den amerikanska staten gått in och sprängt husen istället hade ekonomin kunnat räddas, även om det låter och är en extrem handling. Vad det hade handlat om hade varit att kraftigt minska antalet fastigheter som dumpats på marknaden, vilket hade försvarat jämviktspriset. I USA gick politiska ledare ut och vädjade till människor att inte lämna sina fastigheter, vilket en del lyssnade på; detta eftersom de rent kostnadsmässigt kunde betala den räntan banken krävde på lånen. Här är också den stora skillnaden mot Sverige, en fastighetskrasch pga. stigande räntor utesluter högst troligt denna möjlighet eftersom problemet handlar om att människor inte kan betala sina lån. När man således hör personer som menar på att det handlar om bankernas agerande är det sant, men då Sveriges nästa lågkonjunktur högst troligt kommer via stigande räntor behöver bankerna se över om man kan erbjuda befintliga kunder generösare ränta eftersom alternativet om dessa inte kan betala sina räkningar är än mer allvarligt.

Financial Times utser Anders Borg till världens bästa finansminister
Inte illa, dock lär det visa sig att han begick ett historiskt misstag; vilket troligt kunnat rädda Sverige från vad vi nu riskerar att kastas in i. Efter finanskrisen 2007 sjönk räntorna, dvs. det blev billigt att låna pengar och det ökade människors både huskonsumtion, bilkonsumtion och man kunde gå runt med mobiltelefoner för 10 000 kr på avbetalning utan att någon tyckte det var konstigt. När man då sitter som finansminister och ser en fantastisk aktivitet vill man självklart att väljare ska tro “med vår skattesänkarpolitik skapas x nya jobb i timmen”, därför kan det vara mycket svårt att dra i handbromsen när siffrorna ökar. Vid fallande räntor bör man därför tvinga människor att amortera i betydligt högre grad, dvs. så människor bibehåller sina kostnader men ökar sitt sparande (istället för ren konsumtion). Man skulle kunna se det som att en finansminister måste kunna ha tillräckligt med is i magen för att kyla av ekonomin, även om det innebär att väljarna inte jublar; samtidigt som man också minskar möjligheterna att bli återvald eftersom man får mer normala siffror trots högkonjunktur. Drar man det hela till sin spets är det en moralisk fråga huruvida man ska ta åt sig äran av tillväxt pga. fallande världsräntor eller inte? Således tåls det att ställa den gyllene frågan, fick Sverige en boost i ekonomin tack vare alliansens jobbskatteavdrag som man talade sig väldigt varm om eller handlade det om att fallande räntor ökade konsumtionen och därmed antalet arbeten och efterfrågan på arbetskraft?

Vad bör man då tänka på och hur skyddar vi oss? Den enklaste tipset är att man som hushåll bör vara beredd på att betala mer för ökade lån, dvs. att man inte skuldsätter sig med onödiga krediter på tv-apparater och andra prylar som endast minskar likviditeten i plånboken. Ett sparande är självklart mycket bra eftersom det då finns pengar att ta av, samt försöka minska sina krediter genom att amortera sina lån. Får vi en finanskris på räntesidan (kom ihåg att detta är bara ett scenario) kommer de som saknar lån att påverkas väldigt lite, även om det är tråkigt att huspriset sjunker; en sådan finanskris slår främst på alla som tagit lån. Man skulle kunna se det hela som en jordbävning då dynamiken ökar på richterskalan beroende på hur belånad du är, hur lite likviditet du har; eftersom räntan slår hårdare för den som är högre belånad.

Är allt Donald Trumps fel?
En inte helt orimlig utveckling är att många politiker kommer beskylla USA för att driva upp räntorna, men här måste man komma ihåg att nollränta är inte naturligt; och är inte heller bra ur ett längre perspektiv. Det faktum att folk sannolikt belånat sig i hög grad för de trott räntorna kommer ligga kvar, är något man själv är ansvarig för. Det faktum att ingen finansminister ordentligt kylt av ekonomin har handlat om ekonomisk populism eftersom man velat framstå som en finansminister som skapar jobb, allt beroende på att vi inte tog smällen och minskade vår ekonomi när krisen kom. Istället gjorde man tvärtom, man försökte rädda jobben genom att upprätthålla konsumtionen till varje pris, för att upprätthålla sin prestige; dessa två faktorer är de som bär ansvar. Donald Trump som varit ren doping för den amerikanska ekonomin och som för tillbaka räntorna till mer normala nivåer gör således rätt, men det faktum att andra gjort fel kommer skapa problem; och det är inte helt otroligt att det kommer finnas de som vill beskylla andra för sina egna tillkortakommanden. Det är tyvärr mänsklighetens sämsta sidor.

För diskussionen framåt med Facebook:

Ian Fernheden är sedan 2015 Chefredaktör och Ansvarig utgivare för Tidskriften Oberoende Förnuft. Ian har studerat internationell ekonomi och brinner även för nationalekonomi, utrikespolitik, demokratifrågor, yttrande- och pressfrihet, historia samt konst. Ian har även tjänstgjort i Amfibiekåren.


Spread our love
  • 62
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

1 Trackback / Pingback

  1. Varför bortser politiker helt från försiktighetsprincipen beträffande invandring? – Oberoende Förnuft

Kommentarerna är stängda.

Gilla oss gärna på Facebook:

Debattera gärna mer i vår friare Facebookgrupp