Som feminist bör man inte kunna arbeta på public service

På senare år är det tydligt att Sverige radikaliserats där det blivit allt tuffare att inte kalla sig feminist, dvs. politiskt anamma idéer om att genus alltid är den bästa av förklaringsmodeller. På samma sätt som vi inte vill ha socialisters klasskamp, rasisters etnokamp, eller borgerlig skattesänkarkamp i public service är genus endast en annan faktor i de ideologier som förenklar världsbilden. Tror man att kön är den främsta förklaringen till brottslighet eller löneskillnader är man inte oberoende, utan det behövs fler faktorer för att förklara varför samhällsproblem ser ut som de gör.

Är rasismen oberoende?
Samma resonemang kan exempelvis föras ur ett rasistiskt perspektiv, tittar vi på brottsstatistiken (den som ingen vill titta på) är personer med utländsk koppling mer förekommande; det gör att rasisten lätt kan hävda att den enda förklaringen är att man är utlänning. Lika lite som vi accepterar den förklaringen bör vi acceptera personer som använder samma mekanism kring kön, eftersom det finns många hedervärda invandrare (så väl som män) som sköter sig i vårt land; vi behöver alltså fler faktorer för att förstå varför problem uppstår då alla invandrare inte är brottslingar. Väljer man dock att förenkla bort dessa faktorer, ger det en mer logisk förklaring varför rasisten anser att alla invandrare (eller män) är potentiella brottslingar. Anser man att rasisten inte är oberoende, bör man rimligtvis ha samma åsikt kring individen som istället ser genus som enda faktorn på alla problem.

Feminism är en socialistisk tanke
Vi har tidigare diskuterat skillnaden på jämlikhet (alla är lika inför lagen) och jämställdhet (skillnader ska bekämpas) där jämlikheten är frihetlig tanke jämfört med jämställdheten som bygger på socialistiska idéer. När feministerna således i program efter program resonerar som om jämställdhet vore något självklart, smyger man in socialistiska värderingar under den oberoende fanan; vilket är synnerligen anmärkningsvärt. Public service bör även ha låg tolerans mot människor som bekänner sig i termer av värdegrunder, eftersom dessa är mycket svåra att utmana på demokratiskt vis och det sociala priset kan dessutom vara väldigt högt. Det är dessutom skadligt att man inpräntar en offermentalitet i kvinnor, eftersom feminismen på socialistiskt vis samlar dessa personer genom att erbjuda en förenklad förklaring om att problemet är män; just offermentalitet är f.ö. något som generellt starkt förknippas med socialistiska rörelser. På senare tid har vi dock även kunna se offermentaliteten göra intåg i liberala partier eftersom dessa är intresserade av att fånga upp dessa väljare, Birgitta Olssons politiska vänsterprofil har varit ganska tydlig på området; dock är det svårt att bedriva realpolitisk klasskamp (vilket genus är) ur ett liberalt perspektiv. Ankommer det exempelvis på public service att hänga ut företag som hånar feminism, hade det varit lika kontroversiellt om direktören hånat kamraterna socialism, rasism eller kommunism? Hur oberoende är denna stigmatisering och uthängning av en person som endast kritiserat politiska motståndare?

Med feminism upphör kritiskt tänkande utifrån ett oberoende perspektiv
Läser man artikeln “Feminsm ska bygga jämställd stadsdel” är den ett utmärkt exempel på en artikel som visar hur radikal socialism omskrivs i positiva feministiska termer på SVT:s hemsida.

På många platser i huvudstaden domineras det offentliga rummet av män. Det hoppas staden ändra på genom att bostadsbolagen arbetar tydligare med feministisk stadsplanering.
– Det är en fråga om makt, säger Stockholms bostadsborgarråd Ann-Margarethe Livh.

Läser man artikeln finns det inte en enda kritisk tanke (som en diskussion om det offentliga rummet domineras av människor eller män?) mot vare sig socialismen eller feminismen, utan man sväljer med hull och hår att män dominerar det offentliga rummet. Detta vill man ändra på genom att ta bort skillnaderna (jämställdhet – socialistisk tanke), hade personen inte varit socialist hade man snarare resonerat i att skapa ett system där alla har samma rättigheter och skyldigheter (dvs. jämlikhet – frihetlig tanke). Läser man artikeln är det tydligt att man runt om i Stockholm utbildar människor i socialism, sedan lyfter man fram positiva värdeord som “trygg” och “demokrati”. Tåls att fråga vad som händer med den medarbetaren som inte vill gå kurser i socialistisk indoktrinering (avvikande s.k. värdegrund), hur väl fungerar demokratin för den personen? Läser man artikeln är den radikalt vinklad att socialismen står för trygghet och demokrati, och strider i sin helhet mot public service oberoende.

När artiklar och debattprogram har en feministisk värdegrund är dessa inte politiskt oberoende, eftersom det som borde vara diskussion blir självklara sanningar. En indoktrinerad feminist eller socialist är inte förmögen att föra resonemang utanför sin världsbild, därför ljuger dessa grupper mer eftersom förklaringsmodellerna inte klarar av att bemöta sakliga och logiska motargument. Tittar man på LO:s valfilm innehåller den ren skrämselpropaganda, och inte ett enda logiskt argument eller diskussion huruvida man har rätt eller fel i olika frågor; istället konstaterar man att “Moderaterna kommer sätta hela arbetsmarknaden ur spel”. När public service inte tar fajten med att ifrågasätta dessa argument tåls det att fråga varför, kan det bero på att många medarbetare där inte ser något konstigt i den eller artikeln om att feminism ska bygga jämställd stadsdel? Ska vi ha kvar public service krävs en omstart där vi tar in människor som har ett garanterat oberoende, och som kan föra sakliga resonemang kring Donald Trump eller Vladimir Putin utan att använda källor som Washington Post, CNN eller New York Times eftersom dessa är vinstdrivande företag som inte har som syfte att förmedla en oberoende bild. Public service bör istället bevaka omvärlden och erbjuda olika perspektiv för att deras tittare själva ska kunna bilda sig en uppfattning om innehållet. Melodifestivalen som upptar en stor del av budgeten bör även privatiseras, det finns inget mervärde i att licenspengar pumpas in i denna tävling.

Det är helt okej att vara feminist i ett demokratiskt samhälle, men det är en oförenlig politisk ideologi i public service som ska vara oberoende; istället får man fortsätta sin politiska gärning hos tidningar som ETC, Flamman eller Proletären.

På senare år är det tydligt att Sverige radikaliserats där det blivit allt tuffare att inte kalla sig feminist, dvs. politiskt anamma idéer om att genus alltid är den bästa av förklaringsmodeller. På samma sätt som vi inte vill ha socialisters klasskamp, rasisters etnokamp, eller borgerlig skattesänkarkamp i public service är genus endast en annan…

2 kommentarer

Kommentera utan Facebook