Kan det finnas fler tolkningar av Polens kritiserade lagar?
I något inslag varje vecka kan man på landets ledande redaktioner se negativa inslag kring Polens förändringar, Lag och Rättvisa som styr landet omskrivs allt oftare som Högernationalister; vilket låter ruskigt i mångas öron. När vi bara ser fördömanden, där samtliga analyser bygger på värsta tänkbara scenarion tåls det att fråga om det kan finnas positiva aspekter i de förändringarna man gör; en annan relevant och kanske provokativ fråga är om det kan finnas behov för någon av dessa lagar i Sverige. Då alla springer åt ett håll så tror vi därför att det kan vara värt att diskutera de mest kontroversiella lagarna, för att se om det kan finnas aspekter som man helt enkelt missat. Samtliga kursiverade och förklarande texter är hämtade från SVT:s artikel och är ett urval av de kanske mest kontroversiella lagarna.
Förintelselagen
Det polska parlamentets två kamrar har antagit en lag som gör det straffbart att ”beskriva den polska staten som ansvarig eller medansvarig för brott som begåtts av tyska Tredje riket”. Att använda frasen ”polska dödsläger” kan straffas med upp till tre års fängelse. Lagen gäller journalister, men historiker och konstnärer är undantagna.
Kan det vara så att man har ett problem med en politisk korrekthet där somliga journalister är så pass politiska korrekta att man belastar den polska staten som ansvariga för förintelsen? Israel har kraftigt kritiserat denna lag, eftersom att 1000-tals polacker angav eller mördade judar, samtidigt som andra både gömde och skyddade dem. Frågan är dock om det är en rimlig hållning att anklaga en ockuperad stat som medansvarig för folkmord de själva inte initierat? Om det kan det säkerligen finnas flera åsikter. Om vi är konsekventa, kan vi säga att norska staten idag är ansvarig för de deportationer som skedde av deras judiska befolkning; även om staten då representerades av förrädaren Quisling? När man samtidigt endast förbjuder journalister, samt inte förbjuder historiker och konstnärer handlar kanske den kontroversiella lagen om att försöka lägga ett av mänsklighetens mest fruktansvärda kapitel bakom sig; kanske är det så enkelt att man vill att de benämns som tyska istället för polska (vilket borde uppfattas som en mer korrekt beskrivning)?
Reformer inom rättsväsendet
Sänkt pensionsålder har tvingat omkring 40 procent av domarna i Högsta domstolen i pension i förtid. Det nationella domstolsrådets femton domare tillsätts nu av parlamentet, inte främst av andra domare som tidigare. Justitieministern är även riksåklagare och har rätt att avskeda och tillsätta domare på lokal nivå, enligt den nya lagen. Majoriteten av Konstitutionsdomstolens domare är nu tillsatta av parlamentet, där partiet Lag och rättvisa dominerar.
Är det en helt orimlig tanke att HD-domare utses av parlamentet, i Sverige ligger denna uppgift på regeringen? Om vi istället tänker oss att den hårt kritiserade Göran Lambertz (förnekade exempelvis rättsskandalen Thomas Quick) som tidigare satt som domare i HD hade fått möjlighet att påverka valet av nya domare; hade det varit en bra idé? Kanske finns det en poäng i att parlamentet utser dessa, så vi slipper se f.d. polischefer / generaldirektörer ta plats i landets högsta domstol? Om ett parti missbrukar sin ställning och tillsätter endast superlojala representanter på viktiga poster, är det då ett parti som riskerar att få förnyat förtroende i nästa val? I USA blir man nominerad av presidenten men godkänd av kongressens båda kamrar; rimligen tåls det att fråga hur kontroversiell denna reform är?
Förslag till ny vallag
Det mest kontroversiella med den nya vallagen gäller den nationella valkommissionen, som ska övervaka val. De tre högsta domstolarna utsåg tidigare tre ledamöter vardera, totalt nio. Nu vill man att sju av dem ska utses av parlamentet och två av domstolarna.
Kan det vara så att man vill öka de folkvaldas representation i valkommissionen, då de tidigare domarna kanske inte alls speglade folkets inställning då de utsetts av varandra? Av de sju kommer ju ledamöter utses av andra partier än Lag och Rättvisa (ca 37% av rösterna)?
Polisen
Enligt en ny lag har polismyndigheterna rätt att övervaka en misstänkt person under minst sex månader, utan beslut i domstol.
Finns det något maxtak för detta rörande Sverige? Hur länge övervakade man Christer Pettersson innan man grep honom? I Sverige öppnar man för att bugga journalister om de skriver om ämnen som kan påverka bilaterala samarbeten. Tittar man ren buggning är det med stöd av Buggningslagen från 2007 möjligt att bugga någon tekniskt upp till en månad från det att man fattat beslut, Polen har således en 6 gånger längre tid; dock avser det misstänkta brottslingar.
Medierna
Journalisters möjlighet att bevaka parlamentets arbete har begränsats. En lag om offentliga medier innebar att samtliga personer i ledningen för den offentliga public service-radion och -tv:n avsattes. De nya politiskt tillsatta cheferna sparkade kritiska journalister. Ett lagförslag vill begränsa utländskt ägande i medierna.
Hur ser vi i Sverige på att SVT:s (tidigare Aftonbladets chefredaktör) Jan Helin inte vill att personer med mer extrema åsikter ska få debattera live i SVT (samme man har tidigare beskrivit Sverigedemokraterna som fascister)? Hur ser egentligen diskussionen ut i Sverige med ett oberoende public service, är det en beskrivning alla instämmer i? Hade det kunnat finnas en poäng i att ställa ytterligare krav på oberoende i SVT? Är det en rimlig tanke att utländska intressen köper in sig i svensk media, där man således kan pumpa in stora belopp i en valrörelse genom “ledande” ledarartiklar? Bör Ryssland, Russia Today och Gazprom (ett kontroversiellt exempel men alla är lika inför lagen) kunna köpa in sig i Expressen? Kan det vara så att det finns försök till utländsk kontroll över massmedia i Polen som man vill sätta käppar i hjulen för?
Skolan
Skolsystemet ändrades efter snabb behandling till den gamla ordningen från kommunisttiden. Nya läromedel ska betona patriotism och historiekunskap.
Är det fel att lära sig positiva saker om sitt land, eller veta vilken kung som gick på vilket fälttåg? Om en polack eller en amerikan säger att denne är stolt över sitt land, är vederbörande då automatiskt rasist? Om en svensk säger samma sak, varför skulle det vara annorlunda? Det är normalt att hysa positiva tankar om sitt hemland, kanske är det den svenska kulturen som är ovanlig där “patriot” ses som något negativt? Kan det vara så att historisk kunskap gör att man förstår hur ett land formas på det kulturella planet?
I något inslag varje vecka kan man på landets ledande redaktioner se negativa inslag kring Polens förändringar, Lag och Rättvisa som styr landet omskrivs allt oftare som Högernationalister; vilket låter ruskigt i mångas öron. När vi bara ser fördömanden, där samtliga analyser bygger på värsta tänkbara scenarion tåls det att fråga om det kan finnas…
relaxing jazz music
bossa music