Strama åt möjligheterna till avancerad skatteplanering

Under gårdagen kunde man läsa om avancerad skatteplanering i Investor, navet i Wallenbergsfären. Någonstans bör ledningen i Sveriges kanske mest kända finansfamilj fundera hur klokt det är att fly skatt när man som landets kanske mest inflytelserika familj har strålkastarna på sig? Kanske vore det klokare att framstå som de bästa av samhällsbärare som tidigare generationer gjort?

Esse non videri *
Backar man bandet till 70 och 80-talet var det tydligt att många vanliga arbetare hade respekt för Marcus Wallenberg Jr, kanske var det dennes goda relation till socialdemokratin och samhällsviktiga satsningar en viktig förklaring? På den tiden ägnade sig även Investor åt att utveckla landets olika industrier, skulle där byggas ett nytt stridsplan var “MW” eller “Dodde” (som han kallades) en naturlig partner vid bordet. Under åttiotalet kunde man till och med höra vänsterledaren Lars Werner framhålla Wallenberg som en “god kapitalist” till skillnad från den tidens uppstickare på aktiemarknaden. Som landets kanske mest uppmärksammade nestor bör man alltså vara än mer noggrann att följa juridiska men också etiska lagar. Skatteflykt är kanske något som är kortsiktigt bra för balansräkningen, men när det framkommer skadar det inte bara bolagen utan även borgerliga idéer i sin helhet; eftersom detta blir bensin till vänsterns idéer. Borgerliga idéer bör istället handla om att gynna sund marknadskonkurrens, här måste man uppenbarligen städa i sin egen bakgård.


“Det är häftigt att betala skatt”

I ett skatteeffektivt land, dvs. där skattepengar går till faktiska verksamheter istället för administrationskostnader och utredningar tror jag många instämmer i Sahlins tidigare uttalande. Svensken vill betala för fri sjukvård, skola, omsorg, osv. Det vi däremot inte vill betala för är pengar som glider in i organisationer där inte samhällsnyttan växer proportionerligt med instoppad skattepeng. Då är det inte längre häftigt att betala skatt. På denna punkt har vi en enorm ekonomisk ineffektivitet idag, dyra pengar som läggs på allt från dyra parkeringsplatser till diverse utredningar. När Karolinska sjukhusets ombyggnad kostar lika mycket som Burj Khalifa (dvs. världens högsta byggnad) bör man fundera om det är rimligt? I det ljuset, dvs. att spola pengar rakt ner i toaletten är det sannolikt makroekonomiskt bättre att pengarna används i företagen. Således måste vi alltså först slimma antalet fickor vi stoppar våra skattepengar i, dvs. effektivisera skatteutgifterna; så folk tycker att dom får valuta för sina skattepengar. Detta är själva grunden i en välfärdstat och ett folkhem, en hög folklig acceptans för höga skatter. Hög acceptans bygger i sin tur på att våra sociala institutioner är välfungerande. Man kan fråga sig hur hög acceptansen är när det tar två månader att få en tid för ett pass, eller flera månader för en canceroperation eller tandundersökning? Här har vi uppenbarligen problem. Man kan alltså inte räkna satsningar i miljarder kr, utan man måste koppla miljarder mot effektivitet (dvs. kö-minskning) för att se verkningsgraden. Har vi samhällsandan där vi hushåller med våra resurser kommer det vara fullständigt självklart att även våra största företag frivilligt bidrar och betalar bolagsskatt.


Staten och Kapitalet

Det är uppenbart att kapitalism är bra och gynnar vårt land, fler rika personer ger fler investerare vilket ger fler arbetstillfällen. Vänder man på det kan man ganska lätt se att frånvaro av kapital gör det svårare att starta verksamheter vilket resulterar i mindre jobb (ett mönster som är tydligt i jordens fattigaste, och inte sällan socialistiska länder). Däremot är det viktigt att man har ett hyggligt men stramt regelverk i frågan om kapitalflöde. Man måste alltså hitta en balans där företagen känner att dom gör hygglig vinst, men samtidigt bidrar till samhällsnytta av sin bolagsskatt. Samtidigt ska staten vara skyldig att redovisa att pengarna faktiskt går till rätt saker, något som inte görs idag. Betalar man många miljarder till skattkistan är det rimligt att man ska kunna se vart de surt förvärvade pengarna gått till? Sen ska man komma ihåg att det är rimligt att koncerner ska kunna hjälpa systerföretag, men när dessa ligger utomlands bör det finnas tydliga regler hur detta ska ske för att undvika skatteflykt. Både staten och företagen ska i dessa fallen visa transparens (dvs. öppenhet vad pengarna går till) . Staten ska alltså “hjälpa” företagen att investera i samhällsnytta, i gengäld ska staten även informera respektive företag vad pengarna gått till för att öka motivationen att betala skatt för landets företag.

* “Esse non videri” betyder att vara / verka utan att synas och var Markus Wallenberg Sr. (pappa till Jr. och inom familjen kallad “häradshövdingen”) valspråk när denne blev serafimerriddare.

Under gårdagen kunde man läsa om avancerad skatteplanering i Investor, navet i Wallenbergsfären. Någonstans bör ledningen i Sveriges kanske mest kända finansfamilj fundera hur klokt det är att fly skatt när man som landets kanske mest inflytelserika familj har strålkastarna på sig? Kanske vore det klokare att framstå som de bästa av samhällsbärare som tidigare…

9 kommentarer

  1. Pingback: Gift finder
  2. Pingback: meja 365
  3. Pingback: lsm99live
  4. Pingback: polyamory

Kommentera utan Facebook