Liberalerna är inte liberaler utan auktoritära eurokrater

Foto Jan Björklund: Bengt Nyman // Wikipedia Commons
Spread our love
  • 143
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Här i dagarna deklarerade Jan Björklund och Liberalerna att årets val är en folkomröstning för EU, eftersom man ser att SD och V som vuxit sig stora förespråkar en Swexit. Hela resonemanget är väldigt symptomatiskt för hur eurokratin fungerar, dvs. folket får aldrig ta ställning utan man lämnar över till byråkraterna. Hade Björklund varit demokrat istället för eurokrat hade han förespråkat en folkomröstning eftersom det uppenbart finns en sådan efterfrågan; istället för att påtala att höstens val ska betraktas som en sådan. Problemet är att Björklund vet att folk tenderar att rösta nej i folkomröstningar, det prövades när EU skulle införa en konstitution och flera länders folk sa nej. Istället smög man in reformerna i Lissabonfördraget och förnekade folken att rösta (förutom Irland som först röstade nej och sedan efter omtag röstade ja), i Sverige undertecknades fördraget av Fredrik Reinfeldt; dvs. han undertecknade en massiv grundlagsändring utan folklig votering.  

Att bli EU-parlamentariker är ingen dålig ekonomisk affär
Idag är det tydligt att många politiker som älskar EU gör det officiellt för att de vill “förändra och påverka”, samtidigt saknar dessa rättigheten att lägga egna förslag i sitt eget parlament (en rättighet t.o.m. Sovjetunionens ledamöter besatt). När den fasta lönen är på hela 87 000 kr, traktamente tillkommer på ca 3000 kr per dag (dvs. ytterligare 63 000 kr om man endast åker hem på helgerna) och man dessutom varje månad får 45 000 kr för kontorskostnader i hemländerna (något som inte behöver redovisas) behöver man inte vara förvånad varför många av dessa politiker tycker EU är “fantastiskt”; girigheten trumfar uppenbart förståndet och det kritiska tänkandet. Det är därför ett problem att dessa individer är så högt betalda eftersom vi som väljare inte vet vart deras lojalitet egentligen ligger, vem vill såga av kvisten man själv sitter på?  

“Liberalernas” absurda kärlek till EU
Är Liberalerna verkligen liberaler? Frågan är fullständigt legitim då liberalism handlar om individens fokus och möjligheter, något som är helt diametralt mot hur EU fungerar där eurokraten och byråkraten besitter makten över oss medborgare. Hade Jan Björklund varit liberal och demokrat (istället för eurokrat) hade han inte haft några problem att verkställa en folkomröstning som är begärd när så pass många ställer sig kritiska till EU-medlemskapet; istället vill han att nuvarande val ska betraktas som en folkomröstning i frågan. Han går dessutom till val med att skicka mer makt till EU, där Liberalerna istället vill se en EU-regering, EU-armé samt att euron införs under de kommande åren. För att en maktförskjutning ska vara legitim kräver det att folket får utdelning i form av lösta problem, det spelar ingen roll om det handlar om en riksdag i Stockholm eller ett parlament i Bryssel; principen är densamma. Därför ökar också skepsisen när EU saknar förmågan att lösa problemen trots den maktförskjutning som skett, och våra politiker istället hänvisar till Bryssel. Idag är det tydligt för alla utom Gustav Fridolin och Jan Björklund att EU vill åt helt olika håll i flyktingfrågan, och man kommer inte komma överens (trots att dessa ger den typen av svar); vilket har lett till att man vill köra över dessa länder. Den totalitära form av maktförskjutning är inte demokrati, det är maktfullkomlighet på hög nivå; vilket knappast är en liberal tanke.

Skrämsel är fel väg att gå
Ett annat betydande kännetecken som avslöjar Björklund som eurokrat istället för demokrat är att dessa ständigt skräms för sin politik, lämnar vi EU dukar Sverige under. Går vi inte med i NATO står ryssen på våra stränder etc. Det faktum att storföretagen inte vill att vi lämnar EU handlar om att dessa inte vill ha billigare konkurrenter från tredje världen, samt att man handlar med den inre marknaden; därför tycker de att det är värt att folket avvarar sin demokrati. En relevant fråga är dock varför man skulle sluta handla med oss bara för att vi lämnar EU, det är oberoende företag som köper våra produkter; varför skulle deras efterfrågan försvinna om vi blir självständiga? Sanningen är att det gör den inte, handel skapas genom att någon lyfter luren och lägger en order hos ett företag pga. man efterfrågar deras produkt oavsett om den ligger i Kina eller i Åmål. Visionerna och vägen framåt där man argumenterar för sina förslag utifrån positiv aspekt saknas uppenbart helt, vilket är ett kännetecken hos en demokrat. Det är inte liberalism att skrämma den enskilda medborgaren till lydnad, det är inte heller demokrati; utan auktoritär eurokrati.

Fördelen med att ha en egen valuta är att i en händelse av kris kan värdet på valutan sänkas vilket får igång exporten om Sverige blir billigt, den möjligheten har inte Grekland. Varför skulle Tyskland gå med på att sänka värdet på euron (dvs. sina egna varor och tjänster) för att Grekland har ekonomiska problem? Det hela säger sig självt att man istället tvingas sälja sina tillgångar (grekiska statliga bolag osv.), således är det direkt farligt om Sverige skulle ansluta sig till euron när befolkningen är så pass skuldsatt. Vad händer om räntorna stiger och befolkningen inte kan betala sina huslån? Är det en helt otrolig tanke att staten då inte kommer att gå in som har relativ låg skuldsättning, de räddade bankerna; rimligen borde de i teorin kunna göra det med folket också? I det läget är det inte genomtänkt att göra sig av med en livlina i form av växelkursen för svenska kronan utan det är direkt farligt.

När man således går till val på att flytta mer makt till Bryssel, införa euron, förvägra andra folkomröstningar, avsaknad av förmåga att ge konkreta svar hur man ska lösa problem, skrämmer andra med domedagsscenarion, och som grädde på moset kallar sig Liberaler; begriper nog alla att man spelat ut sin roll som ett relevant parti. Vilken vettig ekonomiskt sunt tänkande människa ställer sig bakom ett sådant parti? Man är ett parti för inbördes beundran, dessa eurokrater har sedan länge vänt blicken mot Bryssel istället för mot demokratin och det svenska folket; det vore därför ytterst förvånande om dessa tankar representeras av 4 % av befolkningen i det kommande VALET i höst. 

För diskussionen framåt med Facebook:

Ian Fernheden är sedan 2015 Chefredaktör och Ansvarig utgivare för Tidskriften Oberoende Förnuft. Ian har studerat internationell ekonomi och brinner även för nationalekonomi, utrikespolitik, demokratifrågor, yttrande- och pressfrihet, historia samt konst. Ian har även tjänstgjort i Amfibiekåren.


Spread our love
  • 143
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

1 Trackback / Pingback

  1. Eurokraten Tusk twittrar att britterna borde lägga ner tankarna på Brexit när Johnson och Davis avgått - Oberoende Förnuft

Kommentarerna är stängda.

Gilla oss gärna på Facebook:

Debattera gärna mer i vår friare Facebookgrupp

Replik

Vem representerar Fredrik Reinfeldt idag?

november 7, 2018 Ian Fernheden 2
Spread our love
  • 113
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Spread our love113      Oftare och oftare ser vi Fredrik Reinfeldt uttala sig om amerikansk politik (idag i SVT), där han genomgående demoniserar amerikanska Republikanerna. Under tiden som partiledare för Moderaterna var det istället tvärtom, då […]


Spread our love
  • 113
  •  
  •  
  •  
  •  
  •