Begränsa försäljningen på fyrverkerier till ostraffade svenska vuxna

Foto: Pixabay.com

Vad förenar Polen och orter som Djursholm? Frågan tåls att ställas då antalet horisontella raketer som skjuts blir obefintligt i välbärgade områden och länder som Polen. Nuförtiden resonerar många politiskt korrekta figurer att “kultur är väldigt föränderligt” och därför generaliserar man det som att det är “ungdomar” som står för fyrverkeribeskjutningar, samma gäng generaliserar således frågan till att vara för eller emot fyrverkerier; varav man lyfter fram rädda hundar som det största problemet vilket i sin tur sätter fart på djurvännerna. Men hur hederlig är egentligen debatten?

Historisk aspekt
Fyrverkerier har funnits sedan 1200-talet, och kom till Europa någon gång under 1400-talet genom sjöhandeln med Kina. De vackra raketerna har under många år varit symboler för frid och glädje, om vi bortser från rena nödraketer som bygger på samma teknik. Hur många Stockholmare åkte inte in till city för att se Vattenfestivalens berömda fyrverkerier? Är det rätt att beröva en massa människor en vacker tradition för att diverse individer helt saknar empati för andra människor och detonerar dem på eller runt folk? Varför är det praxis att en stor skara människor ska få lida för att några få ser det som kul att skada andra människor?

Lex Polen
Om vi tänker oss Brasse Brännströms gamla lek med “lattjolajbanlådan” där fyra länders nyårsfirande diskuteras och en ska bort kan man rimligen fråga vad som skiljer fyra av Europas största nationer; Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Polen. I Storbritannien patrullerar specialförband gatorna, i Frankrike placeras över 100 000 beväpnade militärer ut på städernas gator, i Tyskland har polisen upprättat särskilda säkerhetszoner för kvinnor för att slipper överfall; och i Polen uppmanar man sina medborgare att klä sig varmt. Kan svaret handla om att Polen bedrivet en oerhört hård flyktingpolitik? Säkerligen finns det folk som menar på att att det gränsar till rasism att ens ställa frågan, men om länder som bedrivit restriktiv politik särskiljer sig från resten av Europa måste vi rimligen fråga varför? Varför gör ingen genusvetare (vår tids politiska kommissarier) eller feminist en studie om Polen föder fler kvinnor än män, då den officiella förklaringen för denna radikala gruppering är att det är ett mansproblem? Jämför man maskulinitet på ett kulturellt plan mellan Polen och Sverige anses Polen ha 64 av 100 varav Sverige endast har 5 av 100, således kan man fråga sig varför ett mycket maskulint land inte har dessa problem? Hade förklaringen kunnat begränsas till ett manligt problem borde Polen logiskt sett ha ca 13 gånger så mycket problem, då maskulina normer enligt Gert Hofstede undersökning är nästan 13 gånger så starka.  Det faktum att det är tvärt om tyder på en tydlig indikator att genusvetarna missar vart problemet ligger.

Varför fungerar fyrverkerier i Djursholm men inte på Rosengård?
Rimligen bör man inte dra alla över en kant, men när utsatta områden förknippas med hög brottslighet måste man kunna förstå att detta beror på skillnader i kultur. Uppenbart klarar ungdomar och vuxna i välbärgade områden att hantera raketer på ett säkert och respektfullt sätt, medans man på andra håll tycker det är spännande att skjuta på andra. När företagen vill vinstmaximera måste man förstå att den fria tillgången på raketer således är en guldgruva för någon som saknar empati, och sysslar med brottslighet. Om man exempelvis Lexbasar Strandvägen i Djursholm finns det två straffade, medans Ramels väg i Rosengård ger 163 domar. Således finns det kanske två aspekter att ta in, ålder och brottslighet.

Sverige behöver således stifta en lag att den som skjuter raketer på andra människor på ett avsiktligt sätt riskerar någonstans mellan 2-5 år (efter straffrabatter) i fängelse beroende på den “lätta” skadans natur (mordförsök etc. täcks av andra lagar). Vi behöver dessutom förbjuda raketförsäljning till samtliga som inte kan uppvisa ett prickfritt register, och alla som saknar medborgarskap. Dessutom bör man rimligen införa en åldersgräns kring 30 år, då kriminella idag vanligtvis är betydligt yngre. Vi bör dessutom betrakta fyrverkerier som vapen (och tillämpa sådan lagstiftning) om någon handhåller dem som faller utanför licensierade grupper, samt införa tydliga straff till de som langar fyrverkerier (så även återförsäljare) till grupper som faller utanför tillståndet.

Att ge vika för en gammal fin tradition (finns säkert politiskt korrekta figurer som menar på att fyrverkerier inte är en tradition) bör absolut inte vara ett alternativ, än mindre att införa s.k. “lasershower”; vill man gå på disco är nattklubb att föredra. Istället bör vi straffa brottslingar och reglera den fria marknaden på potentiella vapen, vilket fyrverkerier idag blivit ett substitut för.

 

För diskussionen framåt med Facebook:
Spread our love
  • 87
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
    87
    Delningar
  • 87
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Debattera gärna mer i vår friare Facebookgrupp

Senaste Nyheter:

Ian Fernheden
Skriven av: Ian Fernheden 445 Articles
Ansvarig Utgivare / Chefredaktör // ian.fernheden@fornuft.se