Vad vet Anders Lindberg och Aftonbladet som inte Migrationsverket vet?

Foto: Scaningen @ Wikimedia Commons

IngressUnder veckan har det yttrats motstånd mot de deportationer som skett av afghaner till Afghanistan, skådespelaren Björn Kjellman lämnade över en protestlista till statsminister Löfven, Liberalernas Jan Björklund anslöt på Miljöpartiets linje och krönikören Lindberg på Aftonbladet menade på att Sverige skickar “ungdomar rakt in i döden”. Uppenbart tycks krönikören Lindberg vara mer insatt än svenska myndigheter om situationen i Afghanistan, eftersom han likställer deportation med döden; någon annan tolkning av “rakt in i döden” kan knappast göras. 

Att ha integritet som journalist
Oberoende Förnufts inställning har sedan start varit “desto känsligare ämne – desto mer korrekt argumentering”, formuleringen innebär inte samma sak som “politiskt korrekt”. Korrekt argumentering innebär att den är fullständigt underbyggd av fakta och trovärdiga källor, källorna finns även redovisade för läsaren (inger trovärdighet); vilket gör att artikeln blir svår att bemöta sakligt eftersom att man då hade behövt tala mot bättre vetande. Förtroende tar dessutom år att bygga upp, väljer man att skarva går den dessvärre fort att rasera. Läser man Lindbergs krönika finns det inte mycket fakta, istället talas det om “hjärtlöshet”, “moralisk skyldighet” och “barn”.

Sakliga brister
Idag är det inte ovanligt att anonyma källor förekommer i många artiklar som rör politiska partier, som läsare har man ingen aning om dessa är sanna eller inte; dagens stora tidningar är ej kända för sin uppriktighet. I Lindbergs fall diskuterar han att barn utvisas till Afghanistan, rimligen kan man fråga sig om det finns några minderåriga som utvisas utan sina föräldrar? Om våra myndigheter inte ger flyktingskäl pga. sakliga skäl, vad vet Anders Lindberg som inte myndigheten vet i dessa fall? Fram till första maj i år hade 1825 personer från Afghanistan fått avslag på sin asylprövning av våra myndigheter, dessa har inte asylskäl; således måste dessa lämna landet.

Säkerhetsläget i Afghanistan
Sedan 2006 avråder Utrikesdepartementet för resor till Afghanistan, det innebär inte att samtliga afghanska medborgare kan beviljas amnesti i Sverige; utan våra myndigheter har en rad olika omständigheter att ta ställning till. Tittar man på vilka länder som finns med i samma lista är det även länder som även har civila statsförvaltningar som fungerar, men där olika områden kan vara osäkra (populära Thailand ingår exempelvis eftersom landet befinner sig i någon form av inbördeskrig med rebeller i de södra provinserna). De som kommit de senaste åren har alltså levt i landet under den tid UD avrått från resor, är det då rimligt att betrakta ett återvändande som att resa “rakt in i döden”? Sannolikt känner de landet betydligt bättre än en svensk turist, och vet precis vart de kan resa och inte. Som skäl uppges en självmordsbombare vilket krävde en tidigare asylants liv häromveckan, uppenbart är terrorattacker något som nästan blivit vardag i Europa också; de senaste tre dagarna har vi haft försök och lyckade attacker i Storbritannien, Frankrike och Belgien (även om det brittiska tycks vara någon form av galen hämndaktion mot muslimer). Sedan ska man inte sticka under stolen med att antalet attacker i Afghanistan är högre, men huruvida det är skäl för att upphöra med utvisningar måste vara upp till våra myndigheter att avgöra; inte Aftonbladets ledarredaktion.

Migration kostar pengar, uppenbart har Sveriges kostnader för ensamkommande varit enorma i proportion av vanliga asylkostnader. Rättsmedicinalverket menade på att ca 75% inte är att betrakta som barn, våra grannländer har även kommit fram till snarlika siffror. När den tidigare debatten om att “alla är barn” således har lagt sig, blir det därför något verklighetsfrånvänt när Lindberg argumenterar mot bättre vetande. Rimligen borde vi även underlätta för engagerade personer som Björn Kjellman och dennes nätverk att kunna bidraga mer ekonomiskt till asylsystemet eftersom det är väldigt kostsamt. Det är helt okej att tala om solidaritet, men det är knappast respektingivande att låta andra stå för notan. 

 

 

För diskussionen framåt med Facebook:
Spread our love
  • 152
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
    152
    Delningar
  • 152
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Debattera gärna mer i vår friare Facebookgrupp

Ian Fernheden
Skriven av: Ian Fernheden 490 Articles
Ansvarig Utgivare / Chefredaktör // ian.fernheden@fornuft.se