Upp till varje bolag hur personalen ska vara klädd

Foto: SAS via Wikimedia Commons
Spread our love
  • 65
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

IngressDet har nog inte undgått någon att det blossat upp en medial cirkus huruvida ett bolag har rätt att bestämma hur anställda skall vara klädda. Nyligen blev en ung kvinna nekad anställning hos SAS eftersom hon ville bära slöja, och denna stred mot bolagets klädpolicy där religiösa symboler är förbjudna. Istället för att söka en ny anställning hos ett nytt bolag med en mer liberal klädkod har detta blivit en nyhet många tidningar snappat upp. Huruvida det handlar om någon som vill få uppmärksamhet låter vi vara osagt eftersom de ‘avslöjade’ bilder som dykt på henne i sociala medier skulle kunna vara manipulerade. Diskussionen handlar således varför medierna piskar upp stämningen när det idag finns väldigt tydliga EU-prejudikat som ger SAS och andra företag rätt.

SVT vs. Kitimbwa Sabuni
För några år sedan kunde vi även se Muslimska mänskliga rättighetskomitténs (MMRK) talesperson Kitimbwa Sabuni kritisera SVT för att de inte tillät deras nyhetsankare bära slöja. SVT å sin sida hänvisade till sin klädkodspolicy fastställd 2008, dvs. att vara opartiska mot alla trossamfund. Sabuni gav sig inte utan anmälde SVT till FN:s rasdiskriminerings kommitté. Vilket gör att man kan ställa sig frågan vad som egentligen är rasism? Kan man verkligen argumentera att ett klädesplagg (förvisso kopplat religion), kan utgöra rasism; om personen oavsett hudfärg och religion kan få jobbet med en neutral klädsel?

SVT borde inte driva opinion när SAS har prejudikat i ryggen
Det tog inte lång tid innan SVT började publicerade en lista över bolag som inte gjorde samma bedömning som SAS, vilket gör att man kan resonera kring varför SVT driver opinion i en fråga som dessutom avgjorts av EU-rätten? Är det verkligen rättfärdigat att ställa SAS i dålig dager, som agerar med EU-rätten i ryggen; genom att lyfta fram andra företag som gör en annan bedömning? Vår högsta rättsliga instans (alltså inte Högsta domstolen) har gett företagen rätt att ha en klädkod så länge man är generellt konsekvent mot religiösa symboler, således borde SVT vara betydligt försiktigare i sin publicering och opinionsbildande kritik.

Individens ansvar
När bolaget har klädkod är det förvånande att ingen talat om den arbetstagandes ansvar att försäkra sig om det aktuella företagets regler, vilket är ett normalt förfarande vid jobbsökande. Hade vederbörande gjort det hade hon istället kunnat söka till ett bolag mer mer liberal klädkod, samtidigt som vi sluppit ännu en diskussion om diskriminering (speciellt när EU-domstolen konstaterat att så inte är fallet). Är bolaget tydlig med sin policy kan även kunderna göra ett medvetet val när dessa ska välja speditör.

Vill vi leva i ett civiliserat samhälle måste vi rätta oss efter de lagar som stiftas och de utfall domstolar utdömer, alternativt försöka ändra dem på laglig väg. Det är direkt oansvarigt att medier (och statstelevisionen i synnerhet) piskar upp stämningen mot företag som gör bedömningen att de inte vill ha politiska eller religiösa symboler bland ex. de anställda som har kundkontakt; när dessa dessutom agerar med EU-rätten i ryggen. Tycker man inte om ett företags policys som kund, exempelvis att man kan bli avsläpad från ett flygplan med giltig biljett; finns det många andra bolag att välja mellan. Det är dessutom inte en mänsklig rättighet att få alla jobb man söker, det måste vara upp till företagen att själva välja vem man vill anställa (så länge man följer lagen). 

För diskussionen framåt med Facebook:

Ian Fernheden är sedan 2015 Chefredaktör och Ansvarig utgivare för Tidskriften Oberoende Förnuft. Ian har studerat internationell ekonomi och brinner även för nationalekonomi, utrikespolitik, demokratifrågor, yttrande- och pressfrihet, historia samt konst. Ian har även tjänstgjort i Amfibiekåren.


Spread our love
  • 65
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Gilla oss gärna på Facebook:

Debattera gärna mer i vår friare Facebookgrupp