Regeringen gör rätt som inte avslöjar hur de röstat kring Saudiarabien

Kung Saud (DoD photo by Erin A. Kirk-Cuomo) / Stefan Löfven (Frankie Fouganthin) (WikiMedia)

IngressSannolikt finns det många som blir vansinniga när man ger uttryck för åsikten att bibehålla regeringens tystnad i frågan kring kvinnokommissionen och Saudiarabiens är korrekt, dagens politik är inte känd för sin eftertänksamhet; snarare är det epiteten som står i centrum. Dessa frågor måste man se ur ett långsiktigt perspektiv, och fundera vad konsekvenserna blir; och vad man vill åstadkomma. Det är den linje regeringen ska påtala och driva, det faktum att man duckar istället för att gå på offensiven ger spelrum för dagens övriga utspel. Alla de politiker som idag gått ut och krävt att regeringen ska förklara hur de röstat är att betrakta som mycket oseriösa, eftersom att de med största sannolikhet hade röstat på samma sätt; och sedermera duckat som regeringen (i och med att argumentationen hur man själva resonerat helt uteblivit). Nu deltog man inte, därav är det väldigt lätt att att vara högljutt kritisk; tyvärr ställer inte journalistkåren de väsentliga frågorna och kastar således regeringen till vargarna.

Den Saudiska bakgrunden
Uppenbart har man inte satt sig in hur Saudiarabien fungerar, och den religiösa kompromiss som finns mellan kungafamiljen och prästerna. Saudierna tillämpar Wahhabism som är en väldigt sträng tolkning av sunni-islam och tillämpar islam som den tolkades av profeten Muhammeds närmaste generationer. Således är det en religiös fråga vad kvinnan får göra generellt eller med mannens tillåtelse, således borde Björklund, Lööf och Kinberg-Batra samt Mehlin på Aftonbladet lobba för reformation istället för lagförändring (eftersom lagen baseras på religiös övertygelse). Dessutom ska man ha i åtanke att Saudierna från officiellt håll varit allierade mest väst, och till skillnad från resten av regionen är det fortfarande någorlunda stabilt. Vi som västerlänningar vet alltså inte vad en reformering av den strängare wahhabistiska tolkningen eller en demokratisering i praktiken inneburit, även om vi är många som tar avstånd från deras synsätt. Således handlar den svenska hållningen snarare om vilken typ av affärsrelation vi vill ha med landet, dvs. vad vi får i utbyte och vad vi kan ställa upp på. Ledfrågan som journalisterna borde ställt handlar således om Allianspartierna och Lena Mehlin har en annan uppfattning än regeringen; och om de är villiga att offra svenska jobb och saudiskt kapital för sin linje? Det är inte förtroendeingivande att skadeskjuta regeringens förtroende, när man inte själv argumenterar för förändring i den bilaterala relationen mellan våra båda länder. 

Resonemang kring ställningstagandet i omröstningen i FN
Grundresonemanget som borde föras borde utgå från kvinnorna i det aktuella landet, är det troligt att ett medlemskap förbättrar kvinnornas ställning? Kan det få effekt att kvinnornas situation förbättras avsevärt genom reformering, om Saudierna ingår i rådet och således utsätts för tryck utifrån? Innebär medlemskapet att kvinnorna får en starkare plattform genom FN? I så fall kan det finnas positiva aspekter för Sverige rösta ja. Kan mindre affärer med Sverige försämra för kvinnorna i Saudiarabien? Finns det någon som tror att en plats i detta råd kommer generera förtroende i kvinnofrågan (dvs. att andra länder blir positivare till Saudiernas syn) genom att någon kan tycka att man ”legitimerar” det aktuella landet? Finns det en risk i att fler länder inför liknande religiösa lagar om Saudierna ingår i rådet? I så fall bör Sverige rösta nej.

Resonemang rörande att offentliggöra sin utrikespolitik
För några år sedan kom det fram via Wikileaks att Tobias Billström påstods ha diskuterat “hedersrelaterat våld” i samband med “irakiska flyktingar”, uppenbart ville han inte redovisa vad man sagt trots reporterns omformuleringar; rimligen borde Alliansen vara konsekvent i hur man agerat utrikespolitiskt då som nu. Om Sverige röstat ja innebär det problem för en s.k. “feministisk regering” eftersom man sätter andra aspekter före den påstått rosa agendan, i det läget har man all anledning att ligga lågt. Om Sverige röstat nej anonymt handlar det kanske om att inte försämra den redan frostiga relationen till landet? I det läget kan det precis som vid ja-utfallet vara klokare att inte kommentera utfallet, eftersom olika företag kan påverkas negativt; och mycket lite kan påverka situationen i positiv riktning. 

Dessutom kan ett verifierat ja ge till följd att andra länder som inte har affärsrelationer med Saudiarabien drar sig från att göra affärer med Sverige. Oavsett hur regeringen röstat är det sannolikt det billigaste priset att svika väljarkåren för att inte försämra vår export. Apropå “populism” kan man dessutom fråga sig hur det är med “de enkla svaren” när man kritiserar regeringen utan att presentera vad man själv hade gjort. Hade Allianspartierna hellre försämrat relationen med ett viktigt export-land (vi exporterar 9 gånger mer än vad vi importerar), eller anser man det rimligt att bedriva utrikespolitik offentligt? Rimligen borde dessutom landets ledarredaktioner föra resonemang, istället för bedriva spekulation om att man röstat ja; det är inget annat än djupt oseriöst och i allra högsta grad “fake news”. När tidningsköparna dessutom betalar för innehållet, och får spekulationer istället för resonemang; borde man rimligen se över affärsmodellen.

För diskussionen framåt med Facebook:
Ian Fernheden
Skriven av: Ian Fernheden 338 Articles
Ansvarig Utgivare / Chefredaktör // ian.fernheden@fornuft.se

Kommentera med Wordpress

Kommentera