Vikten av att frihetsberöva de som inte fått asyl – en viktig diskussion

Bilden är i sammanhanget symbolisk
Spread our love
  • 256
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

IngressI den bästa av världar hade man inte behövt skriva följande artikel, men vi måste förstå att världens förändrats under det nya millenniets inledande år; härtill är vi därför av nödd och tvungna att publicera följande artikel. Under den senaste veckan utsattes Sverige för sitt andra terrordåd från en person som fått avslag att stanna i landet; alla minns vi dubbelmordet på IKEA. När vi idag har en situation där många tusen människor gått under jorden efter att ha blivit nekade uppehållstillstånd, måste man förstå att det är en orimlig ordning. Därför behöver vi tänka om och meddela utslag i migrationsprocessen i exempelvis en tingsrättslokal där personerna kan frihetsberövas om beslutet skulle vara negativt. 

Viktigt att behandla oskyldiga människor med värdighet
Det är viktigt att göra skillnad på en människa som sökt asyl och en brottsling när det kommer till frihetsberövande. Det handlar därför inte om att primärt låsa in personerna i en cell utan snarare behålla dem under uppsikt bakom murar. Har man ingen asylrätt är det en orimlig tanke att vistas ute på stadens gator tills utvisningen verkställs, därför är det rimligt att frihetsberöva dessa; vilket är än mer angeläget när så många avvikit utvisning. Förslagsvis bör både mat, fritidsaktiviteter och logi göras så bekvämt som möjligt eftersom personerna inte begått några brott (ev. brottslingar sitter förhoppningsvis redan inspärrade på annat håll); det är deras frihet som måste begränsas inte deras värdighet.

Lex påstådd statslöshet
På samma sätt behöver även personer som inte vill berätta vart de är födda frihetsberövas, det kan aldrig vara rimligt att man genom osanning undviker utvisning. Dessa personer får således vara frihetsberövade tills de antingen berättar sitt ursprung, alternativt att vi utvisat dem till annat land där myndigheterna bedömer att de kan skapa sig ett liv (beroende exempelvis på språkkunskaper de besitter). För att göra denna processen enklare bör man se över om det är möjligt att direkt avslå asylprocesser där vederbörande inte vill uppge sin riktiga identitet, är det rimligt att pröva någons rätt att stanna i landet; om det inte finns ett ömsesidigt förtroende?

The ”loose cannon” har väldigt lite att förlora
Om personen kommit från ett väldigt fattigt land kan vederbörande ha väldigt lite att förlora på att vägra låta sig utvisas. Det kan till och med vara så paradoxalt att en fängelsevistelse i Sverige ger bättre levnadsvillkor än ett liv i frihet i sitt hemland. Det betyder inte att vi ska sänka alla fångars standard, ett annars populärt uttryck på barrikaderna; utan att vi måste förstå att individerna har mycket lite att förlora. Uppenbart har medierna inte dragit paralleller mellan det andra terrordådet på Drottninggatan och dubbelmordet på IKEA, vilket har gemensamt att de innefattar avslagna asylärenden och människor som då gett sig på allmänheten. Rimligen kan man fråga sig om IKEA-dådet borde räknas som ett terrorangrepp även om gärningsmannen varit kristen och saknat kopplingar till ISIL; tittar man på definitionen av terrorism kan man anse att det finns gemensamma beröringspunkter.  

För övrigt ska det vara olagligt att ingå eller ha samröre med terrornätverk, det ska även vara en oerhört försvårande omständighet i asylärenden om asylanter ertappas med sympatier till dessa nätverk. Vi bör även återkalla uppehållstillstånd i så hög grad som möjligt för alla som kampanjar för dessa typer av idéer, eftersom många personer uppenbart radikaliserats och blivit s.k. “loose cannons”.
Satsa istället på alla de invandrare som vill bli en del av samhället, och som idag bidrar till samhällets utveckling. Hjälp istället dessa att hitta plattformar för att kampanja sina positiva idéer, dvs. torgför drömmar om ett bättre liv till de som annars riskerar ryckas med i ondskans fackeltåg. Vi behöver fler positiva förebilder, inte färre.

För diskussionen framåt med Facebook:

Ian Fernheden är sedan 2015 Chefredaktör och Ansvarig utgivare för Tidskriften Oberoende Förnuft. Ian har studerat internationell ekonomi och brinner även för nationalekonomi, utrikespolitik, demokratifrågor, yttrande- och pressfrihet, historia samt konst. Ian har även tjänstgjort i Amfibiekåren.


Spread our love
  • 256
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Gilla oss gärna på Facebook:

Debattera gärna mer i vår friare Facebookgrupp