Skyldighet att kräva referenser och ifrågasätta “strukturella” fenomen likt rasism & patriarkat

Orginalfoto på Rossana Dinamarca: Gabriel Liljevall / Wiki Commons

Fornuft_ingress1För alla som sett ett debattprogram i public service har det knappast undgått någon att många tycks tala om den utbredda “strukturella rasismen” eller “patriarkala hierarkier”. Desto mer vänster man är ju mer ser man fenomenen, och desto mer höger man är ju mindre tycks det påverka vardagen. Det faktum att uppfattningarna varierar kraftigt om dessa fenomen gör att man kan fråga sig om det verkligen existerar i den utsträckning eller om det är något som snarare används för att förklara olika individers motgångar. När hörde man någon säga “det var mitt fel och inte någon annans”? Vissa människor, oberoende av etnicitet och kön tycks även hamna i situationer där deras rättigheter ofta påstås bli kränkta. Men hur många gånger har man hört personer med bra utbildningar och välbetalda jobb prata om att de systematiskt blir kränkta? Fundera på det?

Lex Rossana Dinamarca (V)
I SVT debatt kunde man höra Rossana Dinamarca berätta om sina upplevelser på bostadsmarknaden, och att hon blev nekad en lägenhet pga. att hon var invandrare. Är det sant är det självklart helt oacceptabelt, och det är något som inte får förekomma. Enligt Rosanna Dinamarca skulle hennes första potentiella hyresvärd ha avfärdat henne med “vi vill inte ha fler invandrare i det här området och därför får du inte lägenheten”, vilket om det är sant säkerligen vore hets mot folkgrupp. Annars brukar beskrivningen kring fenomenet snarare handla om att man ringer och lägenheten plötsligt är “uthyrd”, eftersom många svenskar drar sig för att säga vad dom faktiskt tycker. Rimligen borde Dinamarca ha upprättat en anmälan eftersom hans agerande var olagligt och helt oacceptabelt. Om vi dock vänder på resonemanget, gynnar denna typ av påståenden hennes politiska karriär eftersom fenomenet “strukturell rasism” ökar desto mer vänster man är. Därför är det oerhört viktigt att man som journalist kräver en referens om vilken aktör hon syftar på, eftersom man annars kan påstå osanningar som både genererar väljare, sympatier samt uppmuntrar andra att se verklighetsbilder som kanske inte finns.

Faktorer som inte behöver vara rasism blir lätt rasism
Det finns även omständigheter där förklaringarna kan variera beroende på vem som drabbas negativt. Lever man i en värld där allt beror på hierarkier, tolkningsföreträden, strukturer, normer, signaler man sänder, värdegrunder är det sannolikt på det viset att man ser den strukturella rasismen som förklaringar på många olika samhällsproblem. Invandraren som blir tagen av polisen pga. fortkörning upplever säkert att det skulle bero på rasism, medans andra ser det som en lagöverträdelse. På samma sätt kan man även höra slutsatser från s.k. “vita kränkta män” som får böter när någon med invandrarbakgrund lyckas köra förbi och de själva blivit bötfällda. Snarare behöver vi vända på dessa resonemang och fråga oss om det inte är rimligt att bli bötfälld om man begår en lagöverträdelse, samt om det finns faktorer som gör att man inte kan utesluta att det inte skulle handla om rasism? Det vill säga vilka faktorer finns det som talar för att det inte handlar om strukturell rasism utan om en vanlig polis som gör sitt jobb?

Mönster som politiskt vapen
När invandrare högre upp i samhällsstegen inte känner igen sig i samma bild kan man rimligen fråga sig varför? Mönstret kan även kännas igen på andra områden, där t.ex. feminister ser patriarkala (mans) hierarkier på arbetsmarknaden som oerhört begränsande; medans kvinnor högre upp i näringslivet inte ser samma förtryck. Tvärtom tycks kvinnor i näringslivet motsätta sig kvotering i skarpa ordalag, hur är det möjligt att så diametrala uppfattningar finns på ett fenomen som påstås ”genomsyra samhället”? Kommunisten ser t.ex. att den med pengar förtrycker den som inte har pengar. Oavsett vilket mönster man ser, kan politiker tjäna mängder av röster genom att belysa dessa mönster och t.om. ge dem näring. Dumskallar och elaka människor finns idag överallt, men kanske handlar det snarare om den typen av faktorer istället för vederbörandes kön, lön, eller den egna identiteten. Kanske är det så enkelt som att utbildning och ett städat och välvårdat utseende förenklar livsvägen, medans motsatsen försvårar livsvägen? Har man t.ex. synliga tatueringar kommer konservativa personer att dra slutsatser, är du inte bekväm med det tatuera dig diskret eller inte alls? 

Finns det faktorer som talar för att det inte handlar om strukturella mönster borde man ur logisk synpunkt inte kunna dra den slutsatsen. I en rättsstat friar vi hellre än fäller, samt dömer på bortom rimligt tvivel. Detta gör vi för att man annars på felaktiga slutsatser skulle döma oskyldiga. När media eller åhörare således tar på sig den dömande makten, måste de också presentera “tvivel”. Går det att ifrågasätta uppgifter som görs gällande, är det deras skyldighet för att inte felaktiga slutsatser kring samhällsmönster (som inte stämmer) upphöjs till gemene mans verklighet. Kan man avfärda rasismen eller könshierarkier med alternativa förklaringar finns det stor risk att de beskrivningar som görs gällande kan vara felaktiga (även om de upplevs som verkliga). 

För diskussionen framåt med Facebook:
Spread our love
  • 127
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
    127
    Delningar
  • 127
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Debattera gärna mer i vår friare Facebookgrupp

Ledare

Det finns inga som är så giriga som socialister

augusti 13, 2018 Ian Fernheden 1

Gång på gång får vi höra att kapitalister är de som är giriga i samhället, redan barn indoktrineras tidigt med den onde Krösus Sork som är Bamses antagonist endast för att han är rik. Mönstret […]

Spread our love
  • 120
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
    120
    Delningar
  • 120
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
Ian Fernheden
Skriven av: Ian Fernheden 511 Articles
Ansvarig Utgivare / Chefredaktör // ian.fernheden@fornuft.se