Regeringen vill införa läslov istället för höstlov. Läste jag rätt nu?

Höstlovet ska byta namn till läslovet om regeringen får som de önskar. Via lärarförbundets hemsida kan man läsa sig till att denna satsning faktiskt funnits sedan 24 september 2015 när bokmässan i Göteborg drog igång. Få av oss hade nog inte hört talas om detta läslov förrän just nyligen.

Visst kan man förstå tanken och vikten bakom detta initiativ. Sätter man sitt tänkarfinger lite lätt mot munnen samtidigt som man i ett analyserande moment låter ögonen vittra uppåt mot himlen… NEJ! NEJ! Ursäkta att jag ”skriker med versaler”. Man behöver inte vara en raketforskare eller genomföra spännande experiment inom kvantmekaniken där ”katten i lådan både är död och levande på samma gång” för att förstå att förändring inte kommer att ske. Genomslagskraften i detta förslag kommer att resultera i ett totalt fiasko om det ens kommer att gå att mäta.
Handen på hjärtat! Vi har tidigare legat i topp vad gäller PISA-undersökningar. Under denna era hette höstlovet just höstlov och inget annat. Det är väl bra märkligt att behöva ändra på just detta namn nu efter alla år? Tidigare har detta lov bevisligen kunnat finnas samtidigt som svenska elever presterat i toppklass. Med andra ord ligger inte problemet i att vi har ett höstlov, inte sant? Är det möjligtvis så att man försöker fixa nageltrånget på höger stortånagel genom en riklig dos polish av pedikyr?
Att indirekt skylla på just ett höstlov och göra om detta till ett läslov känns patetiskt, verklighetsfrånvarande och mer som ett desperat påfund för att försöka visa väljare att man engagerar sig i skolan.

Det hela påminner om Potemkins fasadbygge under Katarina den stores eriksgator under 1700-talets Ryssland (Tsarinnan skulle inte se fattigdomen så Generalen Potemkin satte upp kulisser). Det är däremot väldigt lätt att skriva sig hes och klaga på förslag som läggs fram. Självklart bör man i sin negativa kritik då faktiskt även framföra konkreta konstruktiva förslag som man tror kan vara ett bra steg till en bättre läsförståelse hos elever. Min egen skolgång på sent 80-tal och framåt skildrades ofta genom att vi elever skulle gå ut i skolans bibliotek och hitta en bok att läsa. För mig var detta urtrist då intresset och entusiasmen inte riktigt infann sig utan istället lös med sin frånvaro. Det som gav mig glädje var böcker med många illustrationer istället för rader av enbart text. Varje sida såg nämligen likadan ut. Jag minns hur man noterade sidnummer för att en kvart senare notera detta igen. Woow, jag har läst 4 sidor! Sedan kom tanken – ”Hmm, vad var det nu jag läste förresten?”.

Personligen blev det istället Kalle Ankas pocket som liten. Detta tyckte jag var riktigt roligt dessutom. Allmänbildande? Absolut! De gjorde nämligen om verkliga historier till ett ”Kalle-format”. Där lärde jag mig bland annat om Pompeji och många andra viktiga historiska händelser. Det jag vill få fram är att varje elev skiljer sig åt och har olika intressen. Lägg krutet på att finna vad just den enskilda individen är intresserad av, nu är väl resurserna för sånt slut sedan länge; men jag tror jag är något på spåren. För det är just via intresse som ett engagemang kan växa fram, inte sant? Det som skiljer en riktigt bra lärare jämfört med en dålig lärare är oftast hur mycket de brinner för sitt ämne. Av egen erfarenhet av bekanta som är lärare finns sällan dessutom tiden att fördjupa sig i elever. Istället har det administrativa tagit över, precis som inom poliskåren, och blivit en för stor del av arbetsbördan. Likheterna inom polis- och lärarkåren är således markanta.

En annan faktor som absolut också måste beaktas,  är att Sverige på senare år har fått en större invandring. Att sätta skygglappar på och säga att detta inte påverkar betyg och resultat vore en direkt lögn. För självfallet är det så att om man inte behärskar det svenska språket, blir läsförståelsen bra sämre i statistiken. När eleverna inte förstår frågorna i PISA-undersökningen blir det mycket verklighetsfrånvänt när politiskt korrekta politiker inte vill kännas vid att invandring är en faktor som påverkat resultatet. Läsförståelsen påverkar dessutom samtliga ämnen inom skolan.

Tittar vi vidare på nästa aspekt som är lärarbristen, kommer man till en frågan ”Vem vill bli lärare idag?”. Bristen är total och många som jobbar inom detta överväger att sluta på grund av hög arbetsbelastning. Regeringen hoppas på 3600 helårsstudenter till 2021, samtidigt som det skulle behövas ca 8000 per år för att hålla allt i sin ordning. Det är inga trevliga siffror som redovisas, men dock en verklighet man absolut inte får blunda gentemot. Krisen är bevisligen total och detta påverkar givetvis också elevers resultat negativt. Idag är jag ingen boknörd i sig och jag läser inte längre mina kära Kalle Ankas pockets, de ligger och samlas damm på mina föräldrars vind. Jag innehar inte heller ett bokmärke förutom x antal i min webbläsare; inte ens de bokmärken som man fick efter ett plågsamt tandläkarbesök under sina yngre dagar. Läsförståelsen präntades däremot djupt inom mig bara kort efter befrielsen av ens glamourösa blöjspring. Min poäng är att det inte går att arrangera fram events, eller byta namn på saker och tro att det ger effekt, istället handlar det om att elever måste få ett intresse.

Fungerar det alltså att byta namn på höstlovet till läslovet?
Statoil bytte namn till Circle K för att locka fler kvinnor. Lyckat? Kommer namnbytet av höstlovet att locka fler elever till att läsa mer, istället för att jaga Pokémon eller spela tv-spel? Ytterst tveksamt, vad tror ni?

För diskussionen framåt med Facebook:
Spread our love
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Debattera gärna mer i vår friare Facebookgrupp

Ledare

Uteslutningen av MED visar hur vänsterextrem Priderörelsen är

juli 12, 2018 Ian Fernheden 1

Igår briserade nyheten om att det nya liberalkonservativa Medborgerlig Samling portas från att medverka vid Stockholm Pride i början av augusti, eftersom partiet inte uppfyller deras värdegrund. Som vi tidigare skrivit är värdegrundsbegreppet inte något […]

Spread our love
  • 371
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
    371
    Delningar
  • 371
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
Patrik Jönsson
Skriven av: Patrik Jönsson 26 Articles
Redaktör