Astrid Lindgrens sagor beskriver en verklighet som dagens politiker nonchalerar!

Spread our love
  • 51
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

”Alltihop började en tisdag, efter skolan. Jag stod och väntade på skolgården på min bästa vän Benke.”
Så börjar Astrid Lindgrens saga ”Mio min Mio”. Det är en saga som i sin helhet beskriver det goda mot det onda.

Bosse, eller Bo Wilhelm Olsson som han heter, har långt ifrån en lätt vardag. Som adopterad får han skäll för att ha köpt salta kex, strängt påmind av detta då hans fostermamma tant Edla påvisar att farbror Sixten inte tål salt för sitt hjärta.

En del av oss minns denna historia och saga skulle jag tro. Ett utropstecken i denna saga däremot, det är just att Bo köpte fel kex; att de var just salta. Tant Edlas åsikt lät inte vänta på sig heller: – ”Det är så här du tackar för att du får bo hos oss?”.

I dagsläget pratar vi givetvis inte om sagor eller salta kex, för verkligheten är en helt annan. Men vi kan sätta dåtidens relation om misskötsel gentemot idag. För den är enligt mig än mer patetisk. Sverige (då givetvis inräknat alla skattebetalare) lägger miljarder för att hjälpa utsatta, men ”nuttipluttar” trots detta med de som begår grova brott som exempelvis bilbränder. Min logik ligger inte som acceptans inom detta register. Denna ligger inom att vi ska hjälpa, men inte så pass långt att det indirekt ska accepteras att det sparkas tillbaka och att det i större drag stjälper samhället. För så är verkligheten just nu och detta går inte att förneka eller ens ta miste på.

Jag anser att det är fullt logiskt att sätta gränser någonstans samt att ställa krav gentemot personer. De som så inte anser, bör givetvis gärna på frivillig basis ge än mer del av sina löner för bekostnad av detta. ”Klassisk retorik” säger säker en del av er. Men så ligger det till. Ingenting är gratis! Vissa kan säkert skrika sig än mer hesa om bidrag, men allt måste finansieras oavsett  tyckande. Idag ligger summan på cirka 11 000 kr/år för varje som aktivt jobbar och betalar skatt gällande migration och integration. I denna summa är inte fler skolor, sjukhusplatser, bostäder samt personal inräknade. Inte heller den kostnad på sikt som det innebär då många invandrare inte kan språket och enligt statistik och bevis har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Titta på Malmö, som i sig går back rejält ekonomiskt. De kan finansiera sig tack vare att ett omfördelningssystem från andra kommuner. Skatteintäkterna i staden i sig täcker nämligen inte utgifterna som kommunen har.

Glöm aldrig – INGENTING är gratis i vårt samhälle. Allt ska och måste finansieras. Tyvärr tror jag att många så inte inser. Den enkla ekvationen om att man har 3 äpplen och då inte kan äta 4; den verkar totalt havererad i många personers tankesätt. Eller är den förträngd? Jag vet faktiskt inte… Speciellt mörkrädd blir jag för de personer som säger ”Inför gratis tandvård åt ALLA”. Gratis? Det finns inget som heter gratis. Lär er detta. Nej, vi har faktiskt inte ens egentligen gratis skola eller utbildning. Den finansieras av skatt. Vårt välfärdssamhälle är byggt på detta vis. Ekvationen är dock gjord att man beräknar att invånarna i sig också betalar tillbaka i form av skatt, som sker via jobb. Den som kan räkna 1+1 måste förstå att det blir en problematik, när en stor del av invandrare inte har den kompetens som krävs och försörjningsstöd ökar.

Bosse (Mio) brände inte bilar, även om han personligen var i en svår och jobbig situation inom sin så kallade familj. Han fortsatte att söka efter sin lycka och framgång. Detta lyckades han också med, även om det givetvis var svårt och tufft och en lång väg att gå.

Jag tror att Astrid Lindgren ville få fram följande budskap: – ”Du KAN om du vill, men du måste kämpa för dina saker och rättigheter!”.

I dagens samhälle finns det alltid en elak riddare vid namn Cato. Det finns också en annan sida som kämpar för frihet och kärlek. Denna kärlekssida är en sida där du själv bestämmer över dig själv och där du faktiskt får möjligheten att forma din egen framtid. Detta måste vara den största frihet man kan önska sig att ha, inte sant? Detta är en tacksamhet som varje individ borde förstå att de faktiskt innehar och besitter i Sverige.

Jag skriver lite retoriskt och är fullt medveten om detta. Samtidigt jämför jag också sagor med dagens verklighet. Detta är för att det faktiskt är av relevans enligt mig. Nog hade vi alla önskat att nuvarande problematik i Sverige slutar som i sagan Mio Min Mio – i en enda stor kram där rättvisan segrar och de onda makterna får gå i lä. Problematiken många gånger är att ”ondska” och ”fel” är olika definierat på individnivå samt många gånger beroende på hur man är uppväxt och med vilka ”värderingar/sanningar” som man uppfostrats med.

Stå upp för varandra och acceptera/nonchalera aldrig någonsin ligisters verk. Acceptera inte heller någon form av diskriminering. För håller du truten och sätter armarna i kors, så ska du inte heller förvänta dig att andra tar dig under sina beskyddande vingar i framtiden. Glöm aldrig en sak – en saga kan skrivas om, men den formas alltid av en verklighet. Verkligheten är den som faktiskt du och alla vi andra i sig på individnivå kan påverka!

För diskussionen framåt med Facebook:
Patrik Jönsson

Redaktör


Spread our love
  • 51
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Gilla oss gärna på Facebook:

Debattera gärna mer i vår friare Facebookgrupp