Nationalsången ska värna Sverige, inte hela jordklotet

Pixabay.com
Spread our love
  • 57
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

När jag läste om ändringarna i nationalsången inför Melodifestivalen tyckte jag det kändes onödigt. Som vanligt när diskussionen om nationalsången kommer upp hör man politiskt korrekta personer som genast påstår att vi inte har någon nationalsång och att man således kan ändra fritt i “Du gamla du fria”. Men vi har en nationalsång och den heter “Du gamla du Fria”, den är dock inte fastslagen i lag men är erkänd som nationalsång genom tradition, detta har förövrigt konstitutionsutskottet också konstaterat. Det faktum att den är folkligt förankrad gör den mer legitim än andra länder där t.ex. en regim klubbat igenom en sång som ingen känner till. Sångtexten som är skriven av Richard Dybeck är förövrigt komponerad när skandinavismen blomstrade, och Sverige och Norge var i union. Således figurerar inte ordet “Sverige” i varken vers ett eller vers två, något som borde tilltala alla fredsälskande människor.


Respekt över våra nationella symboler
Alla länder har sina arv, sin kultur, sin historia och detta gör oss unika. När någon eller några väljer att inkräkta på dessa kommer det alltid att finnas många människor som tycker det är olämpligt eller rent av ledsamt.  I Sverige har vi på senaste åren blivit oerhört oroade att människor från andra länder skulle provoceras av våra traditioner, därför har ledande svenska företrädare valt att tona ner dem istället. Detta kan handla om t.ex. julfirande i kyrkan, hissning av svenska flaggan, nationalsången på nationaldagen/svenska flaggans dag, för att inte tala om den livsfarliga välsignelsen i kyrkan (skrivet i viss ironisk underton). Noterbart är att jag aldrig hört en invandrare som tagit illa upp, tvärt om kliar sig många i huvudet och undrar vad vi sysslar med? För dessa grupper är sällan nationalism något konstigt, det är något naturligt och till och med fint (om vi ska vara lite högtidliga). Därför är det viktigt att vi är inkluderande och att alla som bor här ska kunna känna sig som svenskar. Krafter som påstår att människor inte skulle vara svenskar för att de är av en annan härkomst har fel, man bestämmer själv vad man vill identifiera sig som. Således ska vi vara stolta när en världsstjärna som Zlatan väljer att dra på sig den blågula tröjan, uppenbarligen kan man dra vissa slutsatser om hans lojalitet och identitet. Det innebär t.ex. att det är viktigt att framföra nationalsången vid viktiga helgdagar och att invandrad som inföding känner sig inkluderad (åtminstone inte exkluderad) när denna framförs. Hur ska vi annars få människor att känna sig som svenskar om man överger våra nationella symboler? Monarkin där kungen är kung över alla svenskar, är ytterligare en symbol som är viktig. Funderar man på det är kungen som opolitisk statschef, statschef för alla svenskar även de som invandrat. Man bör därför fundera om det verkligen är problematiskt att sjunga “ja, jag vill leva jag vill dö i norden?”, kanske bör vi istället klämma i på just ordet “norden” för att hylla det land vi alla är en del av? (då nationalsången i övrigt inte är speciellt betonad på just Sverige). Samma land som förövrigt är ett av få länder som står upp för människor i nöd? Du gamla du FRIA syftar kanske på humanism och mänskliga rättigheter (istället för nasse-fackeltåg)? Kanske förstod Richard Dybeck detta, och kanske är det just hans magiska strofer som många kan relatera till i sin helhet?  Således kan man fråga sig om det verkligen är en nationalsång man sjunger om man istället väljer att hylla jorden? Kanske har syftet försvunnit när man väljer att försöka vara politiskt korrekt på saker man inte verkar förstå? Sen vill jag tillägga att framförandet var riktigt bra musikaliskt, Jon-Henriks jojk var även intressant då man på något vis byggde en bro mellan vår ursprungsbefolkning och resten av befolkningen. Jag tillhör även de som gillar Gina Dirawi, hennes insats som julvärd var väldigt trevlig.

 

SVT blir Sverigedemokraternas bästa valarbetare
Idag är vi nog många som anser att SVT inte längre är en oberoende kanal. Det första problemet som jag ser det är att sedan VD Hanna Stjärnes tillträde, har det smugits in många framstående programledare och personligheter i kanalen med bakgrund i vänster-politiska organisationer. Nyligen rekryterades också chefredaktör Jan Helin från Aftonbladet som ny programdirektör, något som fick kritik av många. Det andra problemet är att ändringar som “norden” till “jorden” gör att många drar politiska slutsatser om att SVT vill förändra svenska traditioner, något som säkerligen gör att många tyvärr lockas av Sverigedemokraternas budskap. Public Service bör därför vara väldigt konsekvent i att respektera våra nationella symboler, speciellt när många uppenbarligen tar illa vid sig.


Vad hade man istället kunnat göra?

Det finns ju fantastisk musik från olika delar av världen, inte minst från den främre orienten, som förövrigt var på tapeten under gårdagens framförande. En intressant tanke hade varit vad som hänt om vi tagit en väldigt populär utländsk sång och skrivit en svensk text? Varför inte en arabisk sång? Detta är ju väldigt vanligt inom populärmusiken, men med SVT:s sätt att resonera hade det säkerligen varit oerhört känsligt. Resultatet hade då inkluderat de svenska tittarna i den arabiska musikaliska färgpaletten istället för att som nu exkludera genom att framföra något som ingen förstår? Dessutom hade nog många uppskattat att en melodi från deras tidigare hemland framförts. Tanken är som sagt god om att musik och melodifestivalen skall inkludera alla, detta instämmer jag helt i. Triple and Touch gjorde förövrigt ett intressant projekt med sydafrikanska Star Choir. Dom valde att göra en sång av den kända Shosholoza (som handlar om hur gruvarbetarna åker hem från gruvorna), och den svenska Gärdebylåten. Resultatet tycker jag blev helt fantastiskt, dessutom tror jag inga sydafrikaner eller svenskar kände sig det minsta provocerade. Nyckelordet för framgång är alltså inkludera istället för att exkludera.

Förövrigt vill jag säga att det kanske var mer kontroversiellt att framföra ”Sverige, fosterland” som skrivits av Werner von Heidenstam och William Stenhammar. Heidenstams politiska hemvist under 30-talet och början av andra världskriget (han dog 1940) borde kunna innebära att den annars så accepterade termen ”guilt by association” leder till att man undrar vad det är för ”kufar” som bestämmer på SVT? Med det sagt tycker jag inte det är något fel att framföra Sverige fosterland, som förövrigt är skriven som ett alternativ till en ny nationalsång.

För diskussionen framåt med Facebook:

Ian Fernheden är sedan 2015 Chefredaktör och Ansvarig utgivare för Tidskriften Oberoende Förnuft. Ian har studerat internationell ekonomi och brinner även för nationalekonomi, utrikespolitik, demokratifrågor, yttrande- och pressfrihet, historia samt konst. Ian har även tjänstgjort i Amfibiekåren.


Spread our love
  • 57
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Gilla oss gärna på Facebook:

Debattera gärna mer i vår friare Facebookgrupp