Det är en MYT att vi tjänar på invandringen.

Spread our love
  • 68
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Jag hör nästan varje dag, i tider som denna, folk som påstår att Sverige på sikt tjänar på invandringen.
Om det skulle vara som så borde ju alla länder öppna sina gränser och välkomna alla. Det är inget fel att hjälpa, men att påstå att vi tjänar på invandringen är helt fel.

Detta budskap är väl utbrett bland många socialdemokrater och personer på vänstersidan. Alla siffror och undersökningar som gjorts visar på raka motsatsen.
Titta på videon nedan där nationalekonomen Tino Sanandaji sammanfattar situationen.

Låt oss skilja på flykting- och arbetskraftsinvandring i framtiden.

Det är helt okej att tycka att vi ska försörja människor, men då ska man prata om försörjning och inte att det är en förtjänst.

 

För diskussionen framåt med Facebook:

Spread our love
  • 68
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

1 Comment

  1. Jag har skrivit detta som ett inlägg på facebook, men lägger till det här också.

    Detta är en tendensiös klippning med den nya affischekonomen Tino Sanandaji som förment sanningssägare. Jag menar inte att han har fel när det gäller siffrorna, även om jag via SCB tycker mig se andra. Han är ekonom. Jag redogör nedan för de siffror jag funnit genom SCB. Men siffror måste tolkas. Och när det gäller tolkning av siffror är han inte oemotsagd, inte ens av ekonomer.

    Först vill jag ändå säga att jag retar mig på (kanske en del av min psykologiska profil) alla tvärsäkra uttalanden. Det bygger upp vallar, det skapar två sidor: för eller emot. Och de ekonomer eller andra proffs som uttalar sig med störst säkerhet får de största rubrikerna. Ekonomi som vetenskap är trixig, och utgår alltid från någon eller några medvetna eller omedvetna modeller. En bör komma ihåg, menar jag, allmänt accepterade ekonomiska modeller skapade en stor del av den finanskris vi råkade in i, eftersom modellerna inte på ett korrekt sätt kunde beskriva de finansiella institutens roll i den globala ekonomin. Mindre tvärsäkerhet, mindre debatt och mer av samtal!

    Före flyktingkrisen var en viktig fråga i den ekonomiskt-politiska debatten frågan om arbetskraftsutbudet, d v s dem som kan och vill ha ett arbete. Arbetskraftsutbudet var för lågt. Därför infördes jobbskatteavdragen. Ett ökat arbetskraftsutbud skulle med tiden öka sysselsättningen. Jag har gått igenom siffror för jobbskatteavdragen och kan inte komma ifrån att det var en ganska misslyckad reform, vilket jag kan redogöra för om någon önskar. Nu ökar arbetskraftsutbudet p g a stor invandring. En balanserad diskussion kunde kanske belysa både fördelar och nackdelar, faror och möjligheter, med detta. Istället hamnar debatten i två läger, och det gäller att skrika högst. Deprimerande!

    Sanandaji tycks mena att för inrikes födda är sysselsättningsgraden 85%. Jag letar i SCB men kan inte finna det, och får därför utgå från de siffror jag kan finna. Som jag ser det är arbetskraftsutbudet ca 85%, medan sysselsättningsgraden får man olika siffror på, antagligen beroende på vad SCB räknar in. Andelen sysselsatta för inrikes födda anges som högst till 78%. Andelen utrikes födda i arbetskraftsutbudet ändras ju längre tid de varit i landet, från 69% till 80%, räknat från nyanländ till att ha varit i Sverige 20-30 år. Sysselsättningsgraden för utrikes födda är ca 65% i snitt. Att märka är att även sysselsättningsgraden ökar ju längre tid invandraren varit i Sverige. Den ökar också markant med utbildning. Utrikes födda med eftergymnasial utbildning har ungefär samma sysselsättningsgrad som snittet för inrikes födda.

    Sanandajis poäng tycks vara att utomeuropeiska invandrare/flyktingar har en lägre syssselsättningsgrad än dem som kommer från Europa. Det är ju helt korrekt. Delar en upp invandrare/flyktingar i subgrupper efter ursprungsregion, har Afrika lägst siffror. Uppgifter från 2013 ger vid handen att de från Afrika som varit i landet 0-9 år har 35% sysselsättningsgrad, 10-19 61% och över 20 år 74%. Om en skulle göra som Sanandaji och fokusera på länder som Somalia och Afghanistan skulle säkert siffrorna bli lägre. 52% efter tio år (som jag tror Sanandaji sa) låter rimligt.

    Min poäng är att flykting-/invandrargrupper, hur en än delar upp dem i subgrupper efter ursprungsland, inte är statiska företeelser. Även de med sämst förutsättningar förändras – ju längre tid i landet, desto högre sysselsättningsgrad, ju mer utbildning de får, desto högre sysselsättningsgrad. Eftersom grupperna ifråga hela tiden fylls på med nya lågutbildade etc, så kan en hela tiden fixa till en statisk siffra: se på gruppen som varit i Sverige i tio år, de har fortfarande samma sysselsättningsgrad! Problemet är ju att det inte är samma människor.

    Jag erkänner gärna att vi har problem med integrationen. Det finns ghettoliknande områden i förorterna till våra stora städer, med hög arbetslöshet. Det finns människor som varit i Sverige i trettio år och inte arbetar eller studerar. Det är lätt att hitta sådana exempel. Men att som i artikeln skriva ”… att påstå att vi tjänar på invandringen är helt fel. […] Alla siffror och undersökningar som gjorts visar på raka motsatsen.” är inte korrekt. Jag önskar mer balanserade artiklar.

Kommentarerna är stängda.

Gilla oss gärna på Facebook:

Debattera gärna mer i vår friare Facebookgrupp