Gåtan M/S Estonia
Ett logiskt resonemang
Vi är nog många som funderat mycket om vad som hände den där septembernatten 1994 när fartygsfärjan M/S Estonia gick till botten. Det finns dock flera märkliga omständigheter kring denna förlisning vilket har gjort att många spekulerar i vad som hände. Det har talats om allt från ubåtssprängningar till bomber ombord. Jag tror dock inte man behöver gå över ån efter vatten, utan jag tror man kan förklara en hel del underligheter med hjälp av logik.
Fartyget avgår från Tallin den 27:e September 1994 när storm har aviserats, pga. diverse ägarbyten hade man missat att denna färja inte var klassas som sjöduglig för den typen av resor på öppet hav som hon gjorde. Estonias systerfartyg Diana II hade förövrigt året innan nästan tappat sitt bogvisir under hårt väder, några veckor efter Estonias förlisning svetsades detta förövrigt fast. Således kan man ju misstänka att kvalitén på låsanordningen och bogvisieret inte var tip-top. Flera av de överlevande har dessutom vittnat om att kaptenen körde skutan väldigt hårt mot vågorna, och ”åtminstone för passagerarnas komfort skulle hon ha dragit ner” nämner b la en överlevande i en intervju. När klockan passerar midnatt så sitter de flesta överlevande vakna i baren, och många ska enligt uppgift ha haft väldigt svårt att hålla balansen. Plötsligt hör man ett stort mettalliskt bang och kort efter detta får fartyget slagsida. Ganska snabbt blir det väldigt svårt att ta sig ut pga. den allt svårare slagsidan och de som inte hinner ut i tid blir fångade i skrovet innan det går under. Vad är det då som talar för att bogvisiet lossnat? Först och främst har maskinisten som överlevde sett på monitorerna att vatten läckt in på bildäck via rampen som varit tänkt att fungera som ett vattentätt skott.
För det andra så vittnar flera om att skeppet guppar frammåt och bakåt istället för åt sidan, efter metallsmällen. Vissa menar även på att skeppets undre delar under bildäck behövts vattenfyllas för att båten ska sjunka så snabbt, men detta har man senare kunnat förklara tack vare öppna luftventiler mellan bildäck och hålrummen under bildäck.
Den estniske maskinisten som överlevde ska f.ö. ha även ha klättrat ut via en stege nära skorsstenen och skriket att ”water is coming in on the cardeck” när han väl nått ytan. Utöver det så har dessuom bogvisiret hittats en bit från det övriga vraket.
Efter förlisningen har det pratats om att man smugglat ut militärmatriell via Estonia från gamla sovietanläggningar i Estland. Detta verkar vara väldokumenterat och ha pågått under en viss tid och är därför sannolikt sant. Gissningsvis handlar detta om radioaktivt eller annat giftigt material, som säkerligen varit väl förslutet i någon form av lastbil på bildäck. Detta förklarar varför dykarna som dök på vraket kort efter förlisningen inte fick gå in på bildäck. Risken för att exponeras för det som finns där var sannolikt för stor, istället gick man in i någon hytt och undersökte bryggan.
Det som sedan händer tycker jag är intressant. Normalt sett försöker man bärja så många kroppar som möjligt, här väljer man att inte ta upp någon då man inte kan ta upp alla. En ytterst socialistisk idé om att ”alla ska med” på den yttersta dagen kan kanske tyckas. Men jag tror till viss del att detta kanske egentligen handlar om något annat. Både Carl Bildt och Ingvar Carlsson gick först ut och sa att de tyckte man skulle bärga skeppet, men senare svänger (iaf Carlsson) i frågan (som då hunnit bli statsminister). Alla vet vi hur svårt det är att omvända en politiker som fattat en ståndpunkt, i ett sånt läge handlar det ofta om att mer information tillkommit. Kanske har det framkommit att det finns farliga risker pga det som finns på bildäck. Utöver det så vill man inte störa varken den ryska björnen att man stulit deras teknologi, eller det ovetande folket i Sverige. Man kan ju bara ställa sig frågan hur det skulle sett ut om det framkommit att svenska militären smugglat rysk kärnutrustning på ett passagerarskepp bland vanliga svenska passagerare över Östersjön? Ramaskri är bara förnamnet, istället lägger man locket på och försöker dölja sin inblandning.
Nu kommer nästa egenhet som tidigare inte skett vid någon fartygsolycka, man tillsätter något som kom att kallas Etiska rådet. Dessa rekommenderar till synes helt opartiskt att man ska utlysa gravfrid på området, vilket också görs för Svenska, Finska och Estniska medborgare. Detta råd hade säkerligen ingen vetskap eller kunskap om vad som funnits på bildäck den aktuella natten, utan istället handlade det hela om en utvärdering av dykares psyke och att man inte kunnat få upp samtliga kroppar. Generellt är det egentligen inga problem att manipulera ett resultat från en ”fristående grupp” om man nu skulle vilja, enklast är att man väljer personer som sannolikt röstar i en viss riktning. Det faktum att detta råd inte har några anhöriga, militärer, dykare, ingenjörer eller andra människor som rent operativt skulle ansvara för en bärgning eller vara för en sådan tack vare sitt yrke tycker jag tyder på att de som tillsatt rådet velat att de ska landa i gravfrid som slutsats. Dessutom kan man då hänvisa till det ovetande rådet, istället för sig själva om något en vacker dag skulle hittas. Istället valde man en ärkebiskopp, en domprost, en chef från socialstyrelsen, en f.d. centerledare, två läkare, en f.d. utrikesminister samt en författare och en ordförande för Sjöfolksförbundet. Hur denna grupp skulle ha kommit fram till något annat än gravfrid är som mindre förvånande.
Politikerna anser då att man ska gjuta in färjan i betong, vilket får mig att tänka på den sarkofag som innesluter Reaktor 4 i Tjernobyl. Mig veterligen finns det ingen annan färja man gjutit in i betong varken före eller efter, man kan ju fråga sig varför man inte 1993 försökte gjuta in M/S Jan Heweliusz som också förliste i Östersjön? De anhöriga vägrar acceptera att deras förolyckade ska gjutas in i betong, och förslaget dras tillbaka. Debatten dör således, till synes positivt för alla parter.
Således tror jag att det finns något på bildäck som inte orsakat olyckan i sig, men helt klart bidragit till allt hysh hysh och konspirationsteorier som finns kring denna förlisning.
Ett logiskt resonemang Vi är nog många som funderat mycket om vad som hände den där septembernatten 1994 när fartygsfärjan M/S Estonia gick till botten. Det finns dock flera märkliga omständigheter kring denna förlisning vilket har gjort att många spekulerar i vad som hände. Det har talats om allt från ubåtssprängningar till bomber ombord. Jag…
14 kommentarer